En förändrad kvinnosyn. Från brottsbalkens införande till kvinnofridsreformen.
(2014) LAGF03 20141Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Det här arbetets syfte är att ur ett feministiskt perspektiv analysera vad utvecklingen av den straffrättsliga regleringen rörande mäns våld mot kvinnor kan säga om hur samhällets kvinnosyn har förändrats. Tidsperioden som studeras spänner från Brottsbalkens införande på mitten av 1960-talet till Kvinnofridsreformen på 1990-talet. I huvudsak använder jag mig av diskursanalytisk metod.
Under arbetet med att ta fram Brottsbalken på slutet av 1950-talet till tidiga 1960-talet var mäns våld mot kvinnor ingen särskilt uppmärksammad fråga. Efter viss debatt behölls de åtalsbegränsningar för misshandel på enskild plats som träffade stora delar av den misshandel som kvinnor utsätts för. Män som kvinnor förmodades värna privatlivet i en sådan... (More) - Det här arbetets syfte är att ur ett feministiskt perspektiv analysera vad utvecklingen av den straffrättsliga regleringen rörande mäns våld mot kvinnor kan säga om hur samhällets kvinnosyn har förändrats. Tidsperioden som studeras spänner från Brottsbalkens införande på mitten av 1960-talet till Kvinnofridsreformen på 1990-talet. I huvudsak använder jag mig av diskursanalytisk metod.
Under arbetet med att ta fram Brottsbalken på slutet av 1950-talet till tidiga 1960-talet var mäns våld mot kvinnor ingen särskilt uppmärksammad fråga. Efter viss debatt behölls de åtalsbegränsningar för misshandel på enskild plats som träffade stora delar av den misshandel som kvinnor utsätts för. Män som kvinnor förmodades värna privatlivet i en sådan utsträckning att de flesta samhälleliga ingripandena i hemmet ansågs olämpliga. De intressen som skyddades var i princip uteslutande formulerade utifrån en diskurs där kvinnliga perspektiv var påtagligt frånvarande. I början av 1980-talet tog mäns våld mot kvinnor plats på den politiska dagordningen. Det offentliga uppmärksammade att åtalsbegränsningarna för misshandel på enskild plats ledde till särbehandling av den misshandel som i hög utsträckning drabbade just kvinnor. En förändring av åtalsreglerna ansågs påkallad. Införandet av allmänt åtal även för misshandel på enskild plats motiverades dock främst av samhällets motvilja inför våld generellt. Någon kvinnosaksreform var det enligt lagstiftaren inte tal om. Individens intresse trädde tydligt fram, men var fortfarande främst utformat från ett manligt perspektiv.
På 1990-talet började det hända saker på riktigt. Kvinnovåldskommissionen fick i uppdrag att utreda mäns våld mot kvinnor ur ett kvinnoperspektiv och den utredning de senare lade fram satte våldet i samband med en generell brist på jämställdhet i samhället. En ny brottsbestämmelse – kvinnofridsbrottet - som skulle möjliggöra en helhetsbedömning av en våldsutsatt kvinnas situation föreslogs. Förslaget stötte dock på motstånd och den bestämmelse som sedermera infördes var inte lika nydanande som den ursprungliga utformningen varit.
Samhällets kvinnosyn har förändrats och vår lagstiftning kring mäns våld mot kvinnor vittnar onekligen om detta. Utgångspunkten när man ser på mäns våld mot kvinnor kan numera sägas vara feministisk, men att genomgående behandla problemet utifrån detta synsätt är ännu ett alltför utmanande förhållningssätt. De radikala förändringarna återstår. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4449516
- author
- Hvittfeldt, Maria LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20141
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- straffrätt, criminal law, kvinnofridsbrott, kvinnomisshandel, grov kvinnofridskränkning
- language
- Swedish
- id
- 4449516
- date added to LUP
- 2014-06-19 10:09:24
- date last changed
- 2014-06-19 10:09:24
@misc{4449516,
abstract = {{Det här arbetets syfte är att ur ett feministiskt perspektiv analysera vad utvecklingen av den straffrättsliga regleringen rörande mäns våld mot kvinnor kan säga om hur samhällets kvinnosyn har förändrats. Tidsperioden som studeras spänner från Brottsbalkens införande på mitten av 1960-talet till Kvinnofridsreformen på 1990-talet. I huvudsak använder jag mig av diskursanalytisk metod.
Under arbetet med att ta fram Brottsbalken på slutet av 1950-talet till tidiga 1960-talet var mäns våld mot kvinnor ingen särskilt uppmärksammad fråga. Efter viss debatt behölls de åtalsbegränsningar för misshandel på enskild plats som träffade stora delar av den misshandel som kvinnor utsätts för. Män som kvinnor förmodades värna privatlivet i en sådan utsträckning att de flesta samhälleliga ingripandena i hemmet ansågs olämpliga. De intressen som skyddades var i princip uteslutande formulerade utifrån en diskurs där kvinnliga perspektiv var påtagligt frånvarande. I början av 1980-talet tog mäns våld mot kvinnor plats på den politiska dagordningen. Det offentliga uppmärksammade att åtalsbegränsningarna för misshandel på enskild plats ledde till särbehandling av den misshandel som i hög utsträckning drabbade just kvinnor. En förändring av åtalsreglerna ansågs påkallad. Införandet av allmänt åtal även för misshandel på enskild plats motiverades dock främst av samhällets motvilja inför våld generellt. Någon kvinnosaksreform var det enligt lagstiftaren inte tal om. Individens intresse trädde tydligt fram, men var fortfarande främst utformat från ett manligt perspektiv.
På 1990-talet började det hända saker på riktigt. Kvinnovåldskommissionen fick i uppdrag att utreda mäns våld mot kvinnor ur ett kvinnoperspektiv och den utredning de senare lade fram satte våldet i samband med en generell brist på jämställdhet i samhället. En ny brottsbestämmelse – kvinnofridsbrottet - som skulle möjliggöra en helhetsbedömning av en våldsutsatt kvinnas situation föreslogs. Förslaget stötte dock på motstånd och den bestämmelse som sedermera infördes var inte lika nydanande som den ursprungliga utformningen varit.
Samhällets kvinnosyn har förändrats och vår lagstiftning kring mäns våld mot kvinnor vittnar onekligen om detta. Utgångspunkten när man ser på mäns våld mot kvinnor kan numera sägas vara feministisk, men att genomgående behandla problemet utifrån detta synsätt är ännu ett alltför utmanande förhållningssätt. De radikala förändringarna återstår.}},
author = {{Hvittfeldt, Maria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{En förändrad kvinnosyn. Från brottsbalkens införande till kvinnofridsreformen.}},
year = {{2014}},
}