Tillräknelighetslärans vara eller icke vara: En studie ur rättsutvecklingsperspektiv
(2014) LAGF03 20141Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Ämnet för uppsatsen är begreppet tillräknelighet och dess tillämning inom straffrätten. Tillräknelighetsrekvisit är frekvent förekommande inom olika länders lagstiftning och bygger på tanken att personer, för att vara straffrättsligt ansvariga i gärningsögonblicket, måste ha en reell förmåga att påverka handlingen. Genom detta tankesätt har en viss grupp personer genom ett tillräknelighetsrekvisit ansetts vara fria från ansvar på grund av sin bristande förmåga att påverka gärningen. Denna bristande förmåga grundar sig i stor utsträckning på en antingen bristande insikt om vad personen gör eller en bristande förmåga att agera efter en sådan insikt. Dessa brister har i stor utsträckning på olika vis kopplats till psykisk abnormitet som orsak... (More)
- Ämnet för uppsatsen är begreppet tillräknelighet och dess tillämning inom straffrätten. Tillräknelighetsrekvisit är frekvent förekommande inom olika länders lagstiftning och bygger på tanken att personer, för att vara straffrättsligt ansvariga i gärningsögonblicket, måste ha en reell förmåga att påverka handlingen. Genom detta tankesätt har en viss grupp personer genom ett tillräknelighetsrekvisit ansetts vara fria från ansvar på grund av sin bristande förmåga att påverka gärningen. Denna bristande förmåga grundar sig i stor utsträckning på en antingen bristande insikt om vad personen gör eller en bristande förmåga att agera efter en sådan insikt. Dessa brister har i stor utsträckning på olika vis kopplats till psykisk abnormitet som orsak till oförmågan att agera i enlighet med lagen. Inom svensk rätt återfinns en särbehandling av psykiskt abnorma personer som kan spåras tillbaka till landskapslagarna. Särbehandlingen och dess orsaker har naturligtvis skiftat kraftigt sedan landskapslagarna, men har ändock bestått i någon form. 1965 infördes Brottsbalken och med den försvann tillräknelighetsrekvisitet som en förutsättning för straffbarhet. Orsakerna till förändringen var flera, men kortfattat kan sägas att en form av vårdideologisk tanke låg bakom förändringen. Istället konstruerades en alternativ lösning med särbehandling av psykiskt sjuka personer på påföljdsplanet. Kritik har under senare tid riktats mot denna lösning, bland annat på grund av att den strider mot skuld- och konformitetsprinciperna. Kritiken har bland annat kommit från två offentliga utredningar som berört straffrättens område och en allmän debatt har nu vuxit fram om huruvida Sverige bör återinföra ett tillräknelighetsrekvisit. Inför ett beslut om att återinföra tillräknelighetsrekvisitet i svensk straffrätt uppstår frågor om vad som ska räknas in i begreppet tillräknelighet och hur den svenska lösningen ser ut idag. I uppsatsen fokuserar jag på den lösning som finns i svensk rätt idag samt på vad som egentligen omfattas av begreppet tillräknelighet. Slutligen gör jag en nordisk utblick på området samt berör vad Psykansvarskommittén föreslagit rörande ett eventuellt återinförande av tillräknelighetsrekvisit i svensk straffrätt. (Less)
- Abstract
- The subject for this thesis is the term accountability and it’s use within the field of criminal law. A requirement of accountability in order to be punishable is frequently existent in different countries legislation and is based on the idea that to be accountable for ones actions require an ability to control ones actions. The lack of ability is based on either the perpetrators lack of perception of his own actions or a lack of ability to act according with such a perception. Because of this requirement a group of people are not held accountable for their actions. This requirement of accountability has existed in Sweden in some form since the 12th century, and even further back in a European perspective. In 1965 this solution was removed... (More)
- The subject for this thesis is the term accountability and it’s use within the field of criminal law. A requirement of accountability in order to be punishable is frequently existent in different countries legislation and is based on the idea that to be accountable for ones actions require an ability to control ones actions. The lack of ability is based on either the perpetrators lack of perception of his own actions or a lack of ability to act according with such a perception. Because of this requirement a group of people are not held accountable for their actions. This requirement of accountability has existed in Sweden in some form since the 12th century, and even further back in a European perspective. In 1965 this solution was removed from the Swedish legislation. This removal has been criticised for a number of reasons, e.g. for ideological and moral reasons. Among the critics is the committee that presented SOU 2002:3 and suggests that accountability yet again should be a requirement to be held responsible for ones actions. A reinstated accountability-requirement offers questions on how to form such a requirement and if it is the best suited solution to address the problem with perpetrators that in some form might not control their actions. In the thesis I focus on the solution that exists in the Swedish legislation today and what the term accountability really comprises. Finally I’ll, in short, account for the legislation in some of the other Nordic countries and also account for the proposal of a new legislation on the subject by the committee of SOU 2002:3. An analysis of the legislative solutions of the subject will end the thesis. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4449529
- author
- Rexö, Filip LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20141
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Straffrätt, Criminal Law, Tillräknelighet
- language
- Swedish
- id
- 4449529
- date added to LUP
- 2014-06-19 10:05:43
- date last changed
- 2014-06-19 10:05:43
@misc{4449529,
abstract = {{The subject for this thesis is the term accountability and it’s use within the field of criminal law. A requirement of accountability in order to be punishable is frequently existent in different countries legislation and is based on the idea that to be accountable for ones actions require an ability to control ones actions. The lack of ability is based on either the perpetrators lack of perception of his own actions or a lack of ability to act according with such a perception. Because of this requirement a group of people are not held accountable for their actions. This requirement of accountability has existed in Sweden in some form since the 12th century, and even further back in a European perspective. In 1965 this solution was removed from the Swedish legislation. This removal has been criticised for a number of reasons, e.g. for ideological and moral reasons. Among the critics is the committee that presented SOU 2002:3 and suggests that accountability yet again should be a requirement to be held responsible for ones actions. A reinstated accountability-requirement offers questions on how to form such a requirement and if it is the best suited solution to address the problem with perpetrators that in some form might not control their actions. In the thesis I focus on the solution that exists in the Swedish legislation today and what the term accountability really comprises. Finally I’ll, in short, account for the legislation in some of the other Nordic countries and also account for the proposal of a new legislation on the subject by the committee of SOU 2002:3. An analysis of the legislative solutions of the subject will end the thesis.}},
author = {{Rexö, Filip}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tillräknelighetslärans vara eller icke vara: En studie ur rättsutvecklingsperspektiv}},
year = {{2014}},
}