Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Rättslig analys av assisterad befruktning med donerade könsceller

Wistrand, Cecilia LU (2014) LAGF03 20141
Faculty of Law
Department of Law
Abstract (Swedish)
Sammanfattning

Assisterad befruktning, d.v.s. IVF eller insemination med donerade könsceller erbjuds idag endast inom offentlig sjukvård. Mottagarna av behandlingen är personer som är ofrivilligt barnlösa och av någon anledning saknar egna könsceller.
I den här uppsatsen behandlas reglerna om assisterad befruktning med donerade könsceller. Studien undersöker vad som är utmärkande för rättsutvecklingen ifråga om lagstiftningen om assisterad befruktning med donerade könsceller från 1980-talet och framåt. Studiens syfte är att undersöka hur reglerna tillgodosett och tillgodoser principen om barnets bästa. I samband med det undersöks lagstiftarens syn på föräldraskap och reglering av vem som får vara rättslig förälder vid assisterad... (More)
Sammanfattning

Assisterad befruktning, d.v.s. IVF eller insemination med donerade könsceller erbjuds idag endast inom offentlig sjukvård. Mottagarna av behandlingen är personer som är ofrivilligt barnlösa och av någon anledning saknar egna könsceller.
I den här uppsatsen behandlas reglerna om assisterad befruktning med donerade könsceller. Studien undersöker vad som är utmärkande för rättsutvecklingen ifråga om lagstiftningen om assisterad befruktning med donerade könsceller från 1980-talet och framåt. Studiens syfte är att undersöka hur reglerna tillgodosett och tillgodoser principen om barnets bästa. I samband med det undersöks lagstiftarens syn på föräldraskap och reglering av vem som får vara rättslig förälder vid assisterad befruktning med donerade könsceller.
Arbetet visar att det utmärkande för rättsutvecklingen är att alltfler former av assisterad befruktning med donerade könsceller tillåtits och att alltfler grupper av individer erbjudits dessa behandlingsformer. Parallellt med detta har lagstiftaren genomgående betonat att barn som blir till med donerade könsceller ska ha rätt till kännedom om sitt ursprung. Uppsatsen visar också att principen om barnets bästa är ledstjärnan bakom lagstiftningen om assisterad befruktning med donerade könsceller. I uppsatsen framkommer att lagstiftningen försöker tillgodose principen om barnets bästa bland annat genom att de barn som blir till med donerade könsceller tillförsäkras rättsliga föräldrar vid födseln. Vid assisterad befruktning med donerade könsceller finns dessutom ett krav på lämplighetsbedömning av de blivande föräldrarna. Motsvarande krav finns inte för par som genomgår assisterad befruktning med egna könsceller.
Uppsatsen avslutas med synpunkter på Statens medicinsk-etiska råds förslag från 2013 om att tillåta embryodonation. Om embryodonation blir tillåtet bör kravet på lämplighetsbedömning av de blivande föräldrarna finnas kvar. Dessutom bör en reglering som tillåter embryodonation uppmuntra föräldrar till barn som blir till genom metoden att berätta för sina barn om deras ursprung. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wistrand, Cecilia LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20141
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Civilrätt, familjerätt, rättsligt föräldraskap, rättsutveckling, assisterad befruktning, donerade könsceller, embryodonation.
language
Swedish
id
4449637
date added to LUP
2014-06-17 14:09:23
date last changed
2014-06-17 14:09:23
@misc{4449637,
  abstract     = {{Sammanfattning

Assisterad befruktning, d.v.s. IVF eller insemination med donerade könsceller erbjuds idag endast inom offentlig sjukvård. Mottagarna av behandlingen är personer som är ofrivilligt barnlösa och av någon anledning saknar egna könsceller. 
I den här uppsatsen behandlas reglerna om assisterad befruktning med donerade könsceller. Studien undersöker vad som är utmärkande för rättsutvecklingen ifråga om lagstiftningen om assisterad befruktning med donerade könsceller från 1980-talet och framåt. Studiens syfte är att undersöka hur reglerna tillgodosett och tillgodoser principen om barnets bästa. I samband med det undersöks lagstiftarens syn på föräldraskap och reglering av vem som får vara rättslig förälder vid assisterad befruktning med donerade könsceller. 
Arbetet visar att det utmärkande för rättsutvecklingen är att alltfler former av assisterad befruktning med donerade könsceller tillåtits och att alltfler grupper av individer erbjudits dessa behandlingsformer. Parallellt med detta har lagstiftaren genomgående betonat att barn som blir till med donerade könsceller ska ha rätt till kännedom om sitt ursprung. Uppsatsen visar också att principen om barnets bästa är ledstjärnan bakom lagstiftningen om assisterad befruktning med donerade könsceller. I uppsatsen framkommer att lagstiftningen försöker tillgodose principen om barnets bästa bland annat genom att de barn som blir till med donerade könsceller tillförsäkras rättsliga föräldrar vid födseln. Vid assisterad befruktning med donerade könsceller finns dessutom ett krav på lämplighetsbedömning av de blivande föräldrarna. Motsvarande krav finns inte för par som genomgår assisterad befruktning med egna könsceller. 
Uppsatsen avslutas med synpunkter på Statens medicinsk-etiska råds förslag från 2013 om att tillåta embryodonation. Om embryodonation blir tillåtet bör kravet på lämplighetsbedömning av de blivande föräldrarna finnas kvar. Dessutom bör en reglering som tillåter embryodonation uppmuntra föräldrar till barn som blir till genom metoden att berätta för sina barn om deras ursprung.}},
  author       = {{Wistrand, Cecilia}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Rättslig analys av assisterad befruktning med donerade könsceller}},
  year         = {{2014}},
}