Advanced

Styrelsens skadeståndsansvar för felaktig eller vilseledande informationsgivning på värdepappersmarknaden - en studie i ljuset av Counterminemålet

Wiklund, Johanna LU (2014) JURM02 20141
Department of Law
Abstract (Swedish)
I uppsatsen utreds under vilka förutsättningar en styrelseledamot i ett aktiemarknadsbolag kan bli ansvarig för felaktig eller vilseledande börsinformation till värdepappersmarknaden. Korrekt informationsgivning från aktiemarknadsbolag till värdepappersmarknaden är väsentligt för att upprätthålla förtroendet från både enskilda investerare och från allmänheten. Reglerna syftar även till att skydda investerare genom att säkerställa öppenhet på marknaden. En del av investerarskyddet ligger i att det finns adekvata sanktioner att tillgå ifall en överträdelse av informationsreglerna har skett. De existerande sanktionsreglerna har kritiserats för att de inte i tillräcklig mån beaktar skyddet för investerare. Fokus i uppsatsen ligger på att... (More)
I uppsatsen utreds under vilka förutsättningar en styrelseledamot i ett aktiemarknadsbolag kan bli ansvarig för felaktig eller vilseledande börsinformation till värdepappersmarknaden. Korrekt informationsgivning från aktiemarknadsbolag till värdepappersmarknaden är väsentligt för att upprätthålla förtroendet från både enskilda investerare och från allmänheten. Reglerna syftar även till att skydda investerare genom att säkerställa öppenhet på marknaden. En del av investerarskyddet ligger i att det finns adekvata sanktioner att tillgå ifall en överträdelse av informationsreglerna har skett. De existerande sanktionsreglerna har kritiserats för att de inte i tillräcklig mån beaktar skyddet för investerare. Fokus i uppsatsen ligger på att utreda under vilka omständigheter en aktieägare kan föra ersättningstalan enligt 29 kap ABL, varför särskilt frågan om culpa och adekvat kausalitet utreds. Det är således det externa ansvaret enligt 29 kap 1 § 2 men ABL som behandlas. Vidare behandlas endast möjligheten till skadestånd vid en transaktion som sker på primärmarknaden, exempelvis i samband med en nyemission. Fokus i uppsatsen ligger på i vilken utsträckning ekonomisk information som bolaget lämnar, d.v.s. sådan som återfinns i bolagets finansiella rapportering, som kan föranleda skadeståndsansvar för styrelsen.
Frågan om en aktieägares möjlighet till ersättning enligt 29 kap ABL på grund av felaktig eller vilseledande börsinformation ställdes på sin spets i ett nyligen avgjort avgörande i hovrätten, det s.k. Counterminemålet. Mot bakgrund av Counterminemålet förs en diskussion både de lege lata och de lege ferenda över några av de frågeställningar som där var uppe för prövning. I uppsatsen argumenteras för att det bör kunna presumeras culpa ifall en överträdelse av de i 29 kap 1 § uppräknade reglerna har skett. Det innebär att om en styrelseledamot exempelvis har lämnat vilseledande information i årsredovisningen i strid med ÅRL, kan det presumeras att styrelseledamoten även har handlat culpöst. Vidare argumenteras det i uppsatsen för att den orsakssambandsbedömning som kan anses utgöra gällande rätt inte i tillräcklig mån beaktar de särskilda förhållanden som råder på värdepappersmarknaden. Idag får det anses, efter BDO-målet, att gränsen för ansvaret enligt 29 kap ABL ska göras efter en avvägning av normskyddet och flodvågsargumentet. Till detta kommer även ett krav på att investeraren ska ha haft anledning att hysa befogad tillit till det dokument vari den felaktiga eller vilseledande informationen återfinns. I uppsatsen argumenteras dock för att det vid transaktioner på primärmarknaden måste kunna presumeras att en investerare har haft anledning att hysa befogad tillit till bolagets finansiella rapportering, såsom årsredovisningen. Det följer av att det måste kunna anses att årsredovisningen typiskt sett har utgjort en väsentlig del av det konkreta beslutsunderlag som ligger till grund för en investering på primärmarknaden. Den felaktiga eller vilseledande informationen måste därför även anses ha påverkat priset på värdepappret, om inga andra omständigheter talar för motsatsen. (Less)
Abstract
In this paper I examine under which conditions a director of a publicly listed corporation can be held responsible for incorrect or misleading disclosure on the securities market. Proper disclosure from publicly listed corporations to the securities market is essential for the sake of maintaining the trust from both investors and the general public. The regulation also aims to protect investors by ensuring transparency on the securities market. Some of the protection lies in the fact that adequate sanctions are available if a violation of the disclosure rules occurs. The existing rules have been criticized for failing to adequately address the protection of investors. The study is mainly focused on examining under which circumstances a... (More)
In this paper I examine under which conditions a director of a publicly listed corporation can be held responsible for incorrect or misleading disclosure on the securities market. Proper disclosure from publicly listed corporations to the securities market is essential for the sake of maintaining the trust from both investors and the general public. The regulation also aims to protect investors by ensuring transparency on the securities market. Some of the protection lies in the fact that adequate sanctions are available if a violation of the disclosure rules occurs. The existing rules have been criticized for failing to adequately address the protection of investors. The study is mainly focused on examining under which circumstances a shareholder may bring an action for damages under Chapter 29 of the Companies Act (ABL), where notably the issues of fault and proximate cause is examined. It is hence the liability towards shareholders and investors according to Chapter 29 section 1 of the Companies Act that is the main focus in the paper. Furthermore I only address the possibility of recovering damages in accordance with a transaction on the primary market, for example in connection with the issue of new shares for subscription. Focus in the paper is on disclosure made by the corporation in its financial reports.
Shareholders right to seek redress for pure economic loss accrued to false or misleading disclosure was recently the subject of a case before the Court of Appeal, Counterminemålet. In the light of the issues raised in the case with Countermine, I address these issues both de lege lata and de lege ferenda. I argue that in case of a violation of the rules listed in Chapter 29 section 1, there should be a presumption of fault. This means that if a board member has disclosed misleading information in the financial reports in violation of the Accounting Act (ÅRL), it can be presumed that the board member also has acted by negligence. Furthermore it is argued that the assessment of proximate cause currently does not adequately address the specific conditions prevailing in the securities market. The Supreme Court ruling in the BDO-case implies that the issue of proximate cause is to be determined by the use of the object of the regulation in combination with the floodgate argument. Another requirement is also added stating that the investor should have had a justified reason to rely on the document in which the misleading disclosure has been done. In the paper I argue that for the sake of transactions on the primary market, it should be presumed that an investor has had a justified reason to rely on the financial reports disclosed by a corporation when buying shares in the company. The disclosure of false or misleading financial reports must therefore also be considered to have had an affect on the security, unless other circumstances suggest otherwise. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wiklund, Johanna LU
supervisor
organization
alternative title
The Board of Director's Liability for False or Misleading Disclosure on the Securities Market - A Study in Light of the Countermine Case
course
JURM02 20141
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt, Skadeståndsrätt, Informationsgivning, Värdepappersmarknad, Aktiemarknadsbolag
language
Swedish
id
4451510
date added to LUP
2014-06-17 13:52:18
date last changed
2014-06-17 13:52:18
@misc{4451510,
  abstract     = {In this paper I examine under which conditions a director of a publicly listed corporation can be held responsible for incorrect or misleading disclosure on the securities market. Proper disclosure from publicly listed corporations to the securities market is essential for the sake of maintaining the trust from both investors and the general public. The regulation also aims to protect investors by ensuring transparency on the securities market. Some of the protection lies in the fact that adequate sanctions are available if a violation of the disclosure rules occurs. The existing rules have been criticized for failing to adequately address the protection of investors. The study is mainly focused on examining under which circumstances a shareholder may bring an action for damages under Chapter 29 of the Companies Act (ABL), where notably the issues of fault and proximate cause is examined. It is hence the liability towards shareholders and investors according to Chapter 29 section 1 of the Companies Act that is the main focus in the paper. Furthermore I only address the possibility of recovering damages in accordance with a transaction on the primary market, for example in connection with the issue of new shares for subscription. Focus in the paper is on disclosure made by the corporation in its financial reports.
Shareholders right to seek redress for pure economic loss accrued to false or misleading disclosure was recently the subject of a case before the Court of Appeal, Counterminemålet. In the light of the issues raised in the case with Countermine, I address these issues both de lege lata and de lege ferenda. I argue that in case of a violation of the rules listed in Chapter 29 section 1, there should be a presumption of fault. This means that if a board member has disclosed misleading information in the financial reports in violation of the Accounting Act (ÅRL), it can be presumed that the board member also has acted by negligence. Furthermore it is argued that the assessment of proximate cause currently does not adequately address the specific conditions prevailing in the securities market. The Supreme Court ruling in the BDO-case implies that the issue of proximate cause is to be determined by the use of the object of the regulation in combination with the floodgate argument. Another requirement is also added stating that the investor should have had a justified reason to rely on the document in which the misleading disclosure has been done. In the paper I argue that for the sake of transactions on the primary market, it should be presumed that an investor has had a justified reason to rely on the financial reports disclosed by a corporation when buying shares in the company. The disclosure of false or misleading financial reports must therefore also be considered to have had an affect on the security, unless other circumstances suggest otherwise.},
  author       = {Wiklund, Johanna},
  keyword      = {Associationsrätt,Skadeståndsrätt,Informationsgivning,Värdepappersmarknad,Aktiemarknadsbolag},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Styrelsens skadeståndsansvar för felaktig eller vilseledande informationsgivning på värdepappersmarknaden - en studie i ljuset av Counterminemålet},
  year         = {2014},
}