Advanced

Materialens betydelse för årlig specifik energianvändning, tillverkningsenergi och livslängd - En jämförelse mellan fyra småhuskonstruktioner

Anderberg, Sandra and Strand, Johanna (2014)
Civil Engineering - Architecture (BSc)
Division of Building Materials
Abstract (Swedish)
Byggsektorn står för ca 40% av Sveriges årliga totala energiförbrukning. För att minska denna siffra är ett alternativ är att bygga hus som förbrukar mindre energi. Exempel på en sådan hustyp är passivhus och därför är dessa intressanta att studera närmare med avseende på tillverkningsenergi. I rapporten har tre passivhus (Emrahuset, Passivhuset och Ytonghuset) i olika utföranden jämförts tillsammans med ett traditionellt hus (Konventionella huset). De fyra husen har jämförts med varandra med avseende på tre parametrar: årlig specifik energianvändning, tillverkningsenergi och livslängd. Olika konstruktionslösningar har utformats för de fyra husen, med olika material och dimensioner för att kunna undersöka materialets inverkan på... (More)
Byggsektorn står för ca 40% av Sveriges årliga totala energiförbrukning. För att minska denna siffra är ett alternativ är att bygga hus som förbrukar mindre energi. Exempel på en sådan hustyp är passivhus och därför är dessa intressanta att studera närmare med avseende på tillverkningsenergi. I rapporten har tre passivhus (Emrahuset, Passivhuset och Ytonghuset) i olika utföranden jämförts tillsammans med ett traditionellt hus (Konventionella huset). De fyra husen har jämförts med varandra med avseende på tre parametrar: årlig specifik energianvändning, tillverkningsenergi och livslängd. Olika konstruktionslösningar har utformats för de fyra husen, med olika material och dimensioner för att kunna undersöka materialets inverkan på energiförbrukningen totalt sett. Arbetet har genomförts med hjälp av beräkning av årlig specifik energianvändning i datorprogrammet Isover Energi 3, samt insamling av data angående tillverkningsenergi. Tillverkningsenergin har beräknats specifikt för varje hus med avseende på ingående material och dimensioner. Konventionella huset, konstruerat på BBR:s strängaste krav på U-värde, fick en årlig specifik energianvändning på 68 kWh/m2, vilket är 25% mindre än BBR:s krav på specifik energianvändning. De tre passivhusklassificerade husen, konstruerade med krav enligt FEBY 12, de fick en årlig specifik energianvändning på 25 kWh/m2. Emrahuset, uppbyggt av cellplast och betong, fick lägst tillverkningsenergi (21 945 kWh). Ytonghuset, bestående av enbart lättbetong, fick den högsta tillverkningsenergin (59 750 kWh). Tegel och betong är de material med längst livslängd medan tejp och foam för tätning är de material med kortast livslängd. Alla husen hade för- och nackdelar men då alla de tre utvärderade parametrarna vägs samman blir resultaten bäst för Ytonghuset. Detta eftersom den förväntade livslängden överstiger ställda krav, oorganiska material används vilket resulterar i minimal risk för fuktproblem, att använda få material i konstruktionen föredras (färre genomföringar, färre köldbryggor) och ingen plastfolie som riskerar att mista sin lufttätande funktion om den förstörs. Sammanfattningsvis är inte en låg tillverkningsenergi den långsiktigt bästa investeringen. Viktigt är att beakta materialens beständighet och livslängd, det kan nämligen bli olönsamt att tvingas byta ut konstruktionsdelar som mist sin funktion jämfört med att investera i material med längre livslängd men med en något mer energikrävande tillverkningsprocess. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Anderberg, Sandra and Strand, Johanna
supervisor
organization
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
passivhus, tillverkningsenergi, specifik energianvändning, u-värde, mineralull, ytong, cellplast, eps, årlig specifik energianvändning, byggvarudeklaration, bbr, livslängd
language
Swedish
additional info
Detta examensarbete är utfört vid Avd Byggnadsmaterial, Lunds Tekniska Högskola
id
4463716
alternative location
http://portal.ch.lu.se/Campus.NET/Services/Publication/Export.aspx?id=2749&type=doc
date added to LUP
2014-06-12 03:43:52
date last changed
2014-09-01 18:22:22
@misc{4463716,
  abstract     = {Byggsektorn står för ca 40% av Sveriges årliga totala energiförbrukning. För att minska denna siffra är ett alternativ är att bygga hus som förbrukar mindre energi. Exempel på en sådan hustyp är passivhus och därför är dessa intressanta att studera närmare med avseende på tillverkningsenergi. I rapporten har tre passivhus (Emrahuset, Passivhuset och Ytonghuset) i olika utföranden jämförts tillsammans med ett traditionellt hus (Konventionella huset). De fyra husen har jämförts med varandra med avseende på tre parametrar: årlig specifik energianvändning, tillverkningsenergi och livslängd. Olika konstruktionslösningar har utformats för de fyra husen, med olika material och dimensioner för att kunna undersöka materialets inverkan på energiförbrukningen totalt sett. Arbetet har genomförts med hjälp av beräkning av årlig specifik energianvändning i datorprogrammet Isover Energi 3, samt insamling av data angående tillverkningsenergi. Tillverkningsenergin har beräknats specifikt för varje hus med avseende på ingående material och dimensioner. Konventionella huset, konstruerat på BBR:s strängaste krav på U-värde, fick en årlig specifik energianvändning på 68 kWh/m2, vilket är 25% mindre än BBR:s krav på specifik energianvändning. De tre passivhusklassificerade husen, konstruerade med krav enligt FEBY 12, de fick en årlig specifik energianvändning på 25 kWh/m2. Emrahuset, uppbyggt av cellplast och betong, fick lägst tillverkningsenergi (21 945 kWh). Ytonghuset, bestående av enbart lättbetong, fick den högsta tillverkningsenergin (59 750 kWh). Tegel och betong är de material med längst livslängd medan tejp och foam för tätning är de material med kortast livslängd. Alla husen hade för- och nackdelar men då alla de tre utvärderade parametrarna vägs samman blir resultaten bäst för Ytonghuset. Detta eftersom den förväntade livslängden överstiger ställda krav, oorganiska material används vilket resulterar i minimal risk för fuktproblem, att använda få material i konstruktionen föredras (färre genomföringar, färre köldbryggor) och ingen plastfolie som riskerar att mista sin lufttätande funktion om den förstörs. Sammanfattningsvis är inte en låg tillverkningsenergi den långsiktigt bästa investeringen. Viktigt är att beakta materialens beständighet och livslängd, det kan nämligen bli olönsamt att tvingas byta ut konstruktionsdelar som mist sin funktion jämfört med att investera i material med längre livslängd men med en något mer energikrävande tillverkningsprocess.},
  author       = {Anderberg, Sandra and Strand, Johanna},
  keyword      = {passivhus,tillverkningsenergi,specifik energianvändning,u-värde,mineralull,ytong,cellplast,eps,årlig specifik energianvändning,byggvarudeklaration,bbr,livslängd},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Materialens betydelse för årlig specifik energianvändning, tillverkningsenergi och livslängd - En jämförelse mellan fyra småhuskonstruktioner},
  year         = {2014},
}