Geoenergi för växthusjordbruk : möjlig anläggning av värme och kyla i Västskåne
(2014) In Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet GEOL01 20141Department of Geology
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen undersöker teoretiskt om det är praktiskt genomförbart att utnyttja geoenergi för uppvärmning och kylning för växthus med avseende på svenskt klimat. Brukare av växthus måste i många fall gå ifrån fossila bränslen som värmekälla på grund av stigande energipriser och ökad miljömedvetenhet. Utvecklingen går därmed mer och mer mot utnyttjande av förnyelsebara energikällor. Växthus kräver mycket energi för uppvärmning. Vanligtvis kyls växthus idag genom ventilering, vilket släpper ut den koldioxid som ofta tillsätts för ökad tillväxt. Undersökningen är genomförd genom förenklade modelleringar och beräkningar på ett typväxthus som är ett hektar stort med gurkodling i Västskåne. Var det går att anlägga geoenergi och vilken typ som är... (More)
- Uppsatsen undersöker teoretiskt om det är praktiskt genomförbart att utnyttja geoenergi för uppvärmning och kylning för växthus med avseende på svenskt klimat. Brukare av växthus måste i många fall gå ifrån fossila bränslen som värmekälla på grund av stigande energipriser och ökad miljömedvetenhet. Utvecklingen går därmed mer och mer mot utnyttjande av förnyelsebara energikällor. Växthus kräver mycket energi för uppvärmning. Vanligtvis kyls växthus idag genom ventilering, vilket släpper ut den koldioxid som ofta tillsätts för ökad tillväxt. Undersökningen är genomförd genom förenklade modelleringar och beräkningar på ett typväxthus som är ett hektar stort med gurkodling i Västskåne. Var det går att anlägga geoenergi och vilken typ som är mest lämplig beror på geologin i det tilltänkta området. Gruslager eller vattenförande sedimentär berggrund är lämplig för akviferlager och kvartsrikt berg mest lämpligt för borrhålslager. Akviferlager är ofta billigare att anlägga och ger ofta lägre driftkostnader än borrhålslager, men har högre underhållskostnader. Tvärt om gäller borrhålslager som ofta ger högre anläggningskostnader men lägre drift- och underhållskostnader. På den valda platsen, Mörarp i nordvästra Skåne, skulle både akviferlager och borrhålslager vara möjliga att anlägga för både värme och kyla. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4463775
- author
- Preis Bergdahl, Daniel LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Geoenergy for greenhouse agriculture : possible design for heating and cooling in western Scania
- course
- GEOL01 20141
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- geoenergi, växthus, akviferlager, borrhålslager, kylning
- publication/series
- Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet
- report number
- 404
- language
- Swedish
- additional info
- Extern handledare Signhild Gehlin, Svenskt Geoenergicentrum, Lund
- id
- 4463775
- date added to LUP
- 2014-06-24 16:31:08
- date last changed
- 2014-06-24 16:31:08
@misc{4463775, abstract = {{Uppsatsen undersöker teoretiskt om det är praktiskt genomförbart att utnyttja geoenergi för uppvärmning och kylning för växthus med avseende på svenskt klimat. Brukare av växthus måste i många fall gå ifrån fossila bränslen som värmekälla på grund av stigande energipriser och ökad miljömedvetenhet. Utvecklingen går därmed mer och mer mot utnyttjande av förnyelsebara energikällor. Växthus kräver mycket energi för uppvärmning. Vanligtvis kyls växthus idag genom ventilering, vilket släpper ut den koldioxid som ofta tillsätts för ökad tillväxt. Undersökningen är genomförd genom förenklade modelleringar och beräkningar på ett typväxthus som är ett hektar stort med gurkodling i Västskåne. Var det går att anlägga geoenergi och vilken typ som är mest lämplig beror på geologin i det tilltänkta området. Gruslager eller vattenförande sedimentär berggrund är lämplig för akviferlager och kvartsrikt berg mest lämpligt för borrhålslager. Akviferlager är ofta billigare att anlägga och ger ofta lägre driftkostnader än borrhålslager, men har högre underhållskostnader. Tvärt om gäller borrhålslager som ofta ger högre anläggningskostnader men lägre drift- och underhållskostnader. På den valda platsen, Mörarp i nordvästra Skåne, skulle både akviferlager och borrhålslager vara möjliga att anlägga för både värme och kyla.}}, author = {{Preis Bergdahl, Daniel}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, series = {{Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet}}, title = {{Geoenergi för växthusjordbruk : möjlig anläggning av värme och kyla i Västskåne}}, year = {{2014}}, }