Advanced

En jämförelse av klinisk sväljningsbedömning och fiberendoskopisk undersökning av sväljningsförmågan (FUS) beträffande förmågan att detektera aspiration – en pilotstudie

Jannas, Kristoffer LU (2014) LOGM81 20141
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Dysfagi är frekvent förekommande i samband med stroke. Vanliga komplikationer i samband
med dysfagi är malnutrition, dehydrering och pneumoni till följd av aspiration. Dessa
komplikationer kan resultera i sänkt förmåga till rehabilitering, längre sjukhusvistelser och
ökad dödlighet. Särskilt pneumoni till följd av aspiration är starkt associerat med ökad
dödlighet. Den kliniska sväljningsbedömningen, som är den mest använda formen av
sväljningsbedömning, är förenad med brister vid detektion av aspiration, särskilt tyst sådan. I
följande studie jämfördes den kliniska sväljningsbedömningens (KSB) förmåga att detektera
aspirationsrisk med en instrumentell undersökning, den fiberendoskopiska undersökningen av
sväljningsförmågan (FUS).... (More)
Dysfagi är frekvent förekommande i samband med stroke. Vanliga komplikationer i samband
med dysfagi är malnutrition, dehydrering och pneumoni till följd av aspiration. Dessa
komplikationer kan resultera i sänkt förmåga till rehabilitering, längre sjukhusvistelser och
ökad dödlighet. Särskilt pneumoni till följd av aspiration är starkt associerat med ökad
dödlighet. Den kliniska sväljningsbedömningen, som är den mest använda formen av
sväljningsbedömning, är förenad med brister vid detektion av aspiration, särskilt tyst sådan. I
följande studie jämfördes den kliniska sväljningsbedömningens (KSB) förmåga att detektera
aspirationsrisk med en instrumentell undersökning, den fiberendoskopiska undersökningen av
sväljningsförmågan (FUS). Den kliniska sväljningsbedömningen var formaliserad enligt
klinisk praxis inom Region Skåne. Nio konsekutivt remitterade patienter diagnostiserade med
stroke deltog i studien. Patienterna undersöktes först med klinisk sväljningsbedömning och
inom 24 timmar från denna med FUS. Undersökningsutfallen från KSB var inte tillgängliga
för den logoped som utförde FUS. Sensitiviteten av KSB med FUS som referens är 92 % och
specificiteten är 65 %. En av studiens deltagare presenterade en tyst aspiration, vilket den
kliniska sväljningsbedömningen med hjälp av kliniska markörer och symptom kan sägas ha
identifierat på ett tillfredsställande sätt. Givet de få deltagarna är reliabiliteten osäker och
studien får ses som en pilotstudie. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Jannas, Kristoffer LU
supervisor
organization
course
LOGM81 20141
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
4464941
date added to LUP
2014-06-12 17:19:10
date last changed
2014-06-12 17:19:10
@misc{4464941,
  abstract     = {Dysfagi är frekvent förekommande i samband med stroke. Vanliga komplikationer i samband
med dysfagi är malnutrition, dehydrering och pneumoni till följd av aspiration. Dessa
komplikationer kan resultera i sänkt förmåga till rehabilitering, längre sjukhusvistelser och
ökad dödlighet. Särskilt pneumoni till följd av aspiration är starkt associerat med ökad
dödlighet. Den kliniska sväljningsbedömningen, som är den mest använda formen av
sväljningsbedömning, är förenad med brister vid detektion av aspiration, särskilt tyst sådan. I
följande studie jämfördes den kliniska sväljningsbedömningens (KSB) förmåga att detektera
aspirationsrisk med en instrumentell undersökning, den fiberendoskopiska undersökningen av
sväljningsförmågan (FUS). Den kliniska sväljningsbedömningen var formaliserad enligt
klinisk praxis inom Region Skåne. Nio konsekutivt remitterade patienter diagnostiserade med
stroke deltog i studien. Patienterna undersöktes först med klinisk sväljningsbedömning och
inom 24 timmar från denna med FUS. Undersökningsutfallen från KSB var inte tillgängliga
för den logoped som utförde FUS. Sensitiviteten av KSB med FUS som referens är 92 % och
specificiteten är 65 %. En av studiens deltagare presenterade en tyst aspiration, vilket den
kliniska sväljningsbedömningen med hjälp av kliniska markörer och symptom kan sägas ha
identifierat på ett tillfredsställande sätt. Givet de få deltagarna är reliabiliteten osäker och
studien får ses som en pilotstudie.},
  author       = {Jannas, Kristoffer},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {En jämförelse av klinisk sväljningsbedömning och fiberendoskopisk undersökning av sväljningsförmågan (FUS) beträffande förmågan att detektera aspiration – en pilotstudie},
  year         = {2014},
}