Advanced

Taltydlighet hos barn med cochleaimplantat, hörapparat och normal hörsel: en indikator för begränsningar inom andra språkliga domäner?

Andersson, Emma LU ; Karlsson, Maria LU and Torhell, Tobias LU (2014) LOGM81 20141
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Barn med mild till svår hörselnedsättning och cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) uppvisar ofta nedsatt eller försenad utveckling inom språkliga områden. För korrekt och effektiv intervention är det viktigt att kartlägga vilka språkliga förmågor som är nedsatta samt vilka samband som finns mellan dessa. I föreliggande studie granskas taltydlighet, meningsförståelse (testad med Test for Reception of Grammar 2 – TROG 2), fonologisk bearbetningsförmåga (testad med nonordsrepetition) och yttrandemedellängd (MLU) (beräknad på ett samtalsmaterial) hos 15 barn med grav till svår hörselnedsättning och CI och nio barn med mild till måttlig hörselnedsättning med HA. De jämförs med en kontrollgrupp bestående av tio normalhörande barn;... (More)
Barn med mild till svår hörselnedsättning och cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) uppvisar ofta nedsatt eller försenad utveckling inom språkliga områden. För korrekt och effektiv intervention är det viktigt att kartlägga vilka språkliga förmågor som är nedsatta samt vilka samband som finns mellan dessa. I föreliggande studie granskas taltydlighet, meningsförståelse (testad med Test for Reception of Grammar 2 – TROG 2), fonologisk bearbetningsförmåga (testad med nonordsrepetition) och yttrandemedellängd (MLU) (beräknad på ett samtalsmaterial) hos 15 barn med grav till svår hörselnedsättning och CI och nio barn med mild till måttlig hörselnedsättning med HA. De jämförs med en kontrollgrupp bestående av tio normalhörande barn; matchade till barnen med hörselnedsättning vad gäller kön och ålder. Samtliga barn i studien var fem till åtta år. Syftet med studien är att undersöka om taltydligheten hos barn med hörselnedsättning kan användas som tecken på nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, meningsförståelse och MLU samt om ålder vid implantering/anpassning påverkade resultaten. Resultaten visar att taltydlighet och MLU ej skiljde sig mellan grupperna. CI- och HA-gruppen presterade sämre än den normalhörande kontrollgruppen på meningsförståelse och fonologisk bearbetningsförmåga. Inga samband kunde ses mellan taltydlighet och studerade språkliga förmågor men däremot mellan meningsförståelse och fonologisk bearbetningsförmåga. Vi fann att ju längre barnen hade haft sitt CI, desto bättre var taltydligheten. Liknande resultat kunde inte ses hos barnen med HA. Rapporter om otydligt tal hos barn med hörselnedsättning och CI eller HA i det kliniska arbetet kan alltså ej sägas indikera nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, meningsförståelse eller MLU. Dock bör den kliniskt verksamma logopeden beakta att meningsförståelse och fonologisk bearbetningsförmåga tycks vara nedsatta förmågor inom dessa individer och att svaghet inom det ena området ofta korrelerar med svaghet inom det andra området. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Andersson, Emma LU ; Karlsson, Maria LU and Torhell, Tobias LU
supervisor
organization
course
LOGM81 20141
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
language
Swedish
id
4467371
date added to LUP
2014-06-16 16:17:08
date last changed
2014-06-16 16:17:08
@misc{4467371,
  abstract     = {Barn med mild till svår hörselnedsättning och cochleaimplantat (CI) eller hörapparat (HA) uppvisar ofta nedsatt eller försenad utveckling inom språkliga områden. För korrekt och effektiv intervention är det viktigt att kartlägga vilka språkliga förmågor som är nedsatta samt vilka samband som finns mellan dessa. I föreliggande studie granskas taltydlighet, meningsförståelse (testad med Test for Reception of Grammar 2 – TROG 2), fonologisk bearbetningsförmåga (testad med nonordsrepetition) och yttrandemedellängd (MLU) (beräknad på ett samtalsmaterial) hos 15 barn med grav till svår hörselnedsättning och CI och nio barn med mild till måttlig hörselnedsättning med HA. De jämförs med en kontrollgrupp bestående av tio normalhörande barn; matchade till barnen med hörselnedsättning vad gäller kön och ålder. Samtliga barn i studien var fem till åtta år. Syftet med studien är att undersöka om taltydligheten hos barn med hörselnedsättning kan användas som tecken på nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, meningsförståelse och MLU samt om ålder vid implantering/anpassning påverkade resultaten. Resultaten visar att taltydlighet och MLU ej skiljde sig mellan grupperna. CI- och HA-gruppen presterade sämre än den normalhörande kontrollgruppen på meningsförståelse och fonologisk bearbetningsförmåga. Inga samband kunde ses mellan taltydlighet och studerade språkliga förmågor men däremot mellan meningsförståelse och fonologisk bearbetningsförmåga. Vi fann att ju längre barnen hade haft sitt CI, desto bättre var taltydligheten. Liknande resultat kunde inte ses hos barnen med HA. Rapporter om otydligt tal hos barn med hörselnedsättning och CI eller HA i det kliniska arbetet kan alltså ej sägas indikera nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, meningsförståelse eller MLU. Dock bör den kliniskt verksamma logopeden beakta att meningsförståelse och fonologisk bearbetningsförmåga tycks vara nedsatta förmågor inom dessa individer och att svaghet inom det ena området ofta korrelerar med svaghet inom det andra området.},
  author       = {Andersson, Emma and Karlsson, Maria and Torhell, Tobias},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Taltydlighet hos barn med cochleaimplantat, hörapparat och normal hörsel: en indikator för begränsningar inom andra språkliga domäner?},
  year         = {2014},
}