Uppskjuten apport
(2014) JUR091 20141Department of Law
- Abstract (Swedish)
- Sedan 1995 har det inom den svenska aktiebolagsrätten funnits en regel om uppskjuten apport. Denna regel står att finna I aktiebolagslagens 2 kapitel 9§ a-c. Dessa bestämmelser syftar i första hand till att förhindra att reglerna om apport kringgås vid bildandet av ett bolag.
Detta kringgående skulle ske genom att bolagets stiftare och ävenså aktieägare köper aktier i bolaget och betalar dessa kontant. Bolaget åtar sig sedan att köpa viss egendom av stiftaren eller aktieägaren till ett överpris utan att detta köp granskas av bolagets revisorer. På så vis tömmer man bolaget på kapital och försätter borgenärer och andra aktieägare i en sämre situation.
Denna regel har kommit in i svensk bolagsrätt som ett led i anpassningen till... (More) - Sedan 1995 har det inom den svenska aktiebolagsrätten funnits en regel om uppskjuten apport. Denna regel står att finna I aktiebolagslagens 2 kapitel 9§ a-c. Dessa bestämmelser syftar i första hand till att förhindra att reglerna om apport kringgås vid bildandet av ett bolag.
Detta kringgående skulle ske genom att bolagets stiftare och ävenså aktieägare köper aktier i bolaget och betalar dessa kontant. Bolaget åtar sig sedan att köpa viss egendom av stiftaren eller aktieägaren till ett överpris utan att detta köp granskas av bolagets revisorer. På så vis tömmer man bolaget på kapital och försätter borgenärer och andra aktieägare i en sämre situation.
Denna regel har kommit in i svensk bolagsrätt som ett led i anpassningen till EG-rätten. Regeln har där sin grund i EG: s andra bolagsdirektiv, det så kallade kapitaldirektivet. Bestämmelsen om uppskjuten apport står att finna i dess Artikel 11. Artikel 11 har sin grund i tysk rätt där regeln om uppskjuten apport heter Nachgründung.
Regeln är inte en nyhet i den svenska aktiebolagsrätten utan fanns redan upptagna i 1910 års aktiebolagslag. Enligt denna lags 25 § skulle om inom två år efter bolagets registrering för gottgörelse som överstiger en femtedel av hela aktiekapitalet å bolagets vägnar träffats avtal om förvärv av lös eller fast egendom som är avsedd för stadigvarande bruk i bolaget avtalet genom styrelsen anmälas för registrering.
En liknande regel fanns i 1944 års aktiebolagslag. Vid tillkomsten av ABL ansågs bestämmelsen verkningslös och ineffektiv och utmönstrades därför ur lagen.
Nu är regeln om uppskjuten apport tillbaka igen, denna gång så har man lagt till en ogiltighetssanktion. Denna ogiltighetssanktion är en av de stora anledningarna till att regeln om uppskjuten apport är så svårtillämpad som den är.
Vad reglerna om uppskjuten apport gör är att om bolaget inom två år från det att bolaget grundades sluter avtal med stiftare eller aktieägare som innebär att bolaget förvärvar egendom till ett värde av minst en tiondel av bolagets aktiekapital så skall styrelsen underställa bolagsstämman detta avtal för godkännande.
Vissa avtal är dock undantagna från denna bestämmelse. Om förvärvet skett på en svensk eller utländsk börs eller som ett led i företagets löpande affärsverksamhet så behöver avtalet inte underställas bolagsstämman för godkännande.
Avtalet och egendomen skall granskas av styrelsen för att styrelsen sedan skall kunna lämna en redogörelse över omständigheterna i fallet. Redogörelsen skall sedan granskas av en oberoende sakkunnig, det vill säga en auktoriserad eller godkänd revisor, som skall avge ett yttrande huruvida egendomen är nyttig för företaget och är värderad på ett rättmätigt sätt.
Stämman skall sedan rösta över huruvida avtalet skall godkännas. Som grund för denna omröstning ligger redogörelsen om avtalet och egendomen samt yttrandet över detsamma.
Skulle inte avtalet godkännas av stämman så är avtalet ogiltigt.
Denna ogiltighet är att betrakta som en nullitet, rättsföljden av detta är att parternas prestationsskyldighet bortfaller, bolaget är inte bundet av avtalet och därmed inte heller göra avtalet gällande mot motparten.
Huruvida en sakrättslig effekt kan anses uppkomma genom en ogiltighet är oklart. Det vill säga, kan en effekt rörande återgången av utgiven egendom även från tredje man komma på fråga vid en eventuell ogiltighet?
Frågan om hur man skall använda regeln om uppskjuten apport försvåras genom att hela regleringen omsluts av tolkningar och tolkningsprinciper. Vid tolkning av ett lagrum så finns det med största sannolikhet de som tolkar samma ord eller mening på olika sätt.
Detta gör det märkligt att det finns så lite skrivet om ABL 2:9 a-c, förarbetena ger lite eller ingen ledning och i doktrinen står regeln om uppskjuten apport sällan upptagen till mer än ett par meningar.
Detta är en av anledningarna till att jag skrivit denna uppsats. Kanske startar den en diskussion om ämnet eller kanske bara en vidare tankegång i ämnet hos dem som läser den. Men en sak är säker, detta är ett ämne som fler bör ägna en tanke åt.
Jag hoppas att min uppsats i ämnet om uppskjuten apport ökar medvetenheten kring ämnets komplexa natur samt ökar klarheten i vad som gäller runt ABL 2:9 a-c. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4467654
- author
- Jakobsson, Ola LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- Postponed consideration
- course
- JUR091 20141
- year
- 2014
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- language
- Swedish
- id
- 4467654
- date added to LUP
- 2014-06-17 13:46:05
- date last changed
- 2014-06-17 13:46:05
@misc{4467654,
abstract = {{Sedan 1995 har det inom den svenska aktiebolagsrätten funnits en regel om uppskjuten apport. Denna regel står att finna I aktiebolagslagens 2 kapitel 9§ a-c. Dessa bestämmelser syftar i första hand till att förhindra att reglerna om apport kringgås vid bildandet av ett bolag.
Detta kringgående skulle ske genom att bolagets stiftare och ävenså aktieägare köper aktier i bolaget och betalar dessa kontant. Bolaget åtar sig sedan att köpa viss egendom av stiftaren eller aktieägaren till ett överpris utan att detta köp granskas av bolagets revisorer. På så vis tömmer man bolaget på kapital och försätter borgenärer och andra aktieägare i en sämre situation.
Denna regel har kommit in i svensk bolagsrätt som ett led i anpassningen till EG-rätten. Regeln har där sin grund i EG: s andra bolagsdirektiv, det så kallade kapitaldirektivet. Bestämmelsen om uppskjuten apport står att finna i dess Artikel 11. Artikel 11 har sin grund i tysk rätt där regeln om uppskjuten apport heter Nachgründung.
Regeln är inte en nyhet i den svenska aktiebolagsrätten utan fanns redan upptagna i 1910 års aktiebolagslag. Enligt denna lags 25 § skulle om inom två år efter bolagets registrering för gottgörelse som överstiger en femtedel av hela aktiekapitalet å bolagets vägnar träffats avtal om förvärv av lös eller fast egendom som är avsedd för stadigvarande bruk i bolaget avtalet genom styrelsen anmälas för registrering.
En liknande regel fanns i 1944 års aktiebolagslag. Vid tillkomsten av ABL ansågs bestämmelsen verkningslös och ineffektiv och utmönstrades därför ur lagen.
Nu är regeln om uppskjuten apport tillbaka igen, denna gång så har man lagt till en ogiltighetssanktion. Denna ogiltighetssanktion är en av de stora anledningarna till att regeln om uppskjuten apport är så svårtillämpad som den är.
Vad reglerna om uppskjuten apport gör är att om bolaget inom två år från det att bolaget grundades sluter avtal med stiftare eller aktieägare som innebär att bolaget förvärvar egendom till ett värde av minst en tiondel av bolagets aktiekapital så skall styrelsen underställa bolagsstämman detta avtal för godkännande.
Vissa avtal är dock undantagna från denna bestämmelse. Om förvärvet skett på en svensk eller utländsk börs eller som ett led i företagets löpande affärsverksamhet så behöver avtalet inte underställas bolagsstämman för godkännande.
Avtalet och egendomen skall granskas av styrelsen för att styrelsen sedan skall kunna lämna en redogörelse över omständigheterna i fallet. Redogörelsen skall sedan granskas av en oberoende sakkunnig, det vill säga en auktoriserad eller godkänd revisor, som skall avge ett yttrande huruvida egendomen är nyttig för företaget och är värderad på ett rättmätigt sätt.
Stämman skall sedan rösta över huruvida avtalet skall godkännas. Som grund för denna omröstning ligger redogörelsen om avtalet och egendomen samt yttrandet över detsamma.
Skulle inte avtalet godkännas av stämman så är avtalet ogiltigt.
Denna ogiltighet är att betrakta som en nullitet, rättsföljden av detta är att parternas prestationsskyldighet bortfaller, bolaget är inte bundet av avtalet och därmed inte heller göra avtalet gällande mot motparten.
Huruvida en sakrättslig effekt kan anses uppkomma genom en ogiltighet är oklart. Det vill säga, kan en effekt rörande återgången av utgiven egendom även från tredje man komma på fråga vid en eventuell ogiltighet?
Frågan om hur man skall använda regeln om uppskjuten apport försvåras genom att hela regleringen omsluts av tolkningar och tolkningsprinciper. Vid tolkning av ett lagrum så finns det med största sannolikhet de som tolkar samma ord eller mening på olika sätt.
Detta gör det märkligt att det finns så lite skrivet om ABL 2:9 a-c, förarbetena ger lite eller ingen ledning och i doktrinen står regeln om uppskjuten apport sällan upptagen till mer än ett par meningar.
Detta är en av anledningarna till att jag skrivit denna uppsats. Kanske startar den en diskussion om ämnet eller kanske bara en vidare tankegång i ämnet hos dem som läser den. Men en sak är säker, detta är ett ämne som fler bör ägna en tanke åt.
Jag hoppas att min uppsats i ämnet om uppskjuten apport ökar medvetenheten kring ämnets komplexa natur samt ökar klarheten i vad som gäller runt ABL 2:9 a-c.}},
author = {{Jakobsson, Ola}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Uppskjuten apport}},
year = {{2014}},
}