Prosodi hos skolbarn med autismspektrumtillstånd
(2014) LOGM81 20141Logopedics, Phoniatrics and Audiology
- Abstract (Swedish)
- Personer med autismspektrumtillstånd (AST) beskrivs ofta uppvisa en avvikande prosodi,
något som riskerar utgöra ett betydande socialt och kommunikativt hinder. Expressiv
prosodisk förmåga har inte undersökts utförligt på svensktalande barn med AST, men
internationell forskning har med instrumentella mätmetoder funnit atypiska mönster i flera av
prosodins akustiska dimensioner. I föreliggande studie jämfördes expressiv prosodi hos tio
barn med AST och tio barn med typisk utveckling (TU) under berättande av narrativer. För att
undersöka hur instrumentella data relaterar till lyssnarintrycket genomfördes analyser både
instrumentellt och med perceptuella konsensusbedömningar av expertlyssnare. Med hjälp av
ett skattningsprotokoll fick... (More) - Personer med autismspektrumtillstånd (AST) beskrivs ofta uppvisa en avvikande prosodi,
något som riskerar utgöra ett betydande socialt och kommunikativt hinder. Expressiv
prosodisk förmåga har inte undersökts utförligt på svensktalande barn med AST, men
internationell forskning har med instrumentella mätmetoder funnit atypiska mönster i flera av
prosodins akustiska dimensioner. I föreliggande studie jämfördes expressiv prosodi hos tio
barn med AST och tio barn med typisk utveckling (TU) under berättande av narrativer. För att
undersöka hur instrumentella data relaterar till lyssnarintrycket genomfördes analyser både
instrumentellt och med perceptuella konsensusbedömningar av expertlyssnare. Med hjälp av
ett skattningsprotokoll fick lyssnarna skatta en rad röst- och prosodibetingade komponenter.
De instrumentella måtten visade att gruppen med AST producerade signifikant längre
yttranden, färre pauser samt högre och mer varierad grundtonsfrekvens jämfört med
kontrollgruppen. I den perceptuella analysen förelåg däremot inga signifikanta skillnader
mellan grupperna för någon bedömd komponent. Gruppen med AST erhöll däremot ett större
antal extrema skattningar och uppvisade en något större spridning. Till följd av det låga
deltagarantalet bör föreliggande studie betraktas som en pilotstudie. Fler studier är
nödvändiga för att öka klinikers kunskap om prosodiska svårigheter och inte minst möjliggöra
bättre logopedisk kartläggning och intervention av prosodisk förmåga. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4468054
- author
- Dotevall, Marie-Helene LU and Lendt, Louise LU
- supervisor
- organization
- course
- LOGM81 20141
- year
- 2014
- type
- H1 - Master's Degree (One Year)
- subject
- keywords
- autismspektrumtillstånd (AST), Aspergers syndrom (AS), prosodi, perceptuell analys, instrumentell analys, lyssnarbedömning
- language
- Swedish
- id
- 4468054
- date added to LUP
- 2014-06-17 16:38:02
- date last changed
- 2014-06-17 16:38:02
@misc{4468054, abstract = {{Personer med autismspektrumtillstånd (AST) beskrivs ofta uppvisa en avvikande prosodi, något som riskerar utgöra ett betydande socialt och kommunikativt hinder. Expressiv prosodisk förmåga har inte undersökts utförligt på svensktalande barn med AST, men internationell forskning har med instrumentella mätmetoder funnit atypiska mönster i flera av prosodins akustiska dimensioner. I föreliggande studie jämfördes expressiv prosodi hos tio barn med AST och tio barn med typisk utveckling (TU) under berättande av narrativer. För att undersöka hur instrumentella data relaterar till lyssnarintrycket genomfördes analyser både instrumentellt och med perceptuella konsensusbedömningar av expertlyssnare. Med hjälp av ett skattningsprotokoll fick lyssnarna skatta en rad röst- och prosodibetingade komponenter. De instrumentella måtten visade att gruppen med AST producerade signifikant längre yttranden, färre pauser samt högre och mer varierad grundtonsfrekvens jämfört med kontrollgruppen. I den perceptuella analysen förelåg däremot inga signifikanta skillnader mellan grupperna för någon bedömd komponent. Gruppen med AST erhöll däremot ett större antal extrema skattningar och uppvisade en något större spridning. Till följd av det låga deltagarantalet bör föreliggande studie betraktas som en pilotstudie. Fler studier är nödvändiga för att öka klinikers kunskap om prosodiska svårigheter och inte minst möjliggöra bättre logopedisk kartläggning och intervention av prosodisk förmåga.}}, author = {{Dotevall, Marie-Helene and Lendt, Louise}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Prosodi hos skolbarn med autismspektrumtillstånd}}, year = {{2014}}, }