Behovsbedömning av MKB för detaljplan - Em konsekvensanalys av Europeiska gemenskapens direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan
(2008)Environmental and Energy Systems Studies
- Abstract (Swedish)
- Direktivet 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan antogs av Europeiska Gemenskapen år 2001 och implementerades fullt ut i svensk lagstiftning år 2005. Enligt svenska lag ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) genomföras för detaljplaner som om de genomförs innebär betydande miljöpåverkan. Syftet med det här examensarbetet var att identifiera och analysera olika kommunala förhållningssätt till begreppet betydande miljöpåverkan inom detaljplaneringen. En intervjustudie genomfördes bland kommunala planerare i nio svenska kommuner. Deltagarna gavs möjlighet att utveckla sina synpunkter kring miljökonsekvensbeskrivningens roll inom detaljplanering. Flera av deltagarna i studien framhöll åsikten att... (More)
- Direktivet 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan antogs av Europeiska Gemenskapen år 2001 och implementerades fullt ut i svensk lagstiftning år 2005. Enligt svenska lag ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) genomföras för detaljplaner som om de genomförs innebär betydande miljöpåverkan. Syftet med det här examensarbetet var att identifiera och analysera olika kommunala förhållningssätt till begreppet betydande miljöpåverkan inom detaljplaneringen. En intervjustudie genomfördes bland kommunala planerare i nio svenska kommuner. Deltagarna gavs möjlighet att utveckla sina synpunkter kring miljökonsekvensbeskrivningens roll inom detaljplanering. Flera av deltagarna i studien framhöll åsikten att översiktsplaneringen borde användas på ett mer strategiskt sätt samt innehålla nödvändiga riktlinjer och värderingsgrund för att kunna fatta beslut inom detaljplaneringen. Som en följd av detta genomfördes en kompletterande studie av hur strategiska miljöfrågor hanteras inom översiktsplaneringen. För den delen av studien granskades miljökonsekvensbeskrivningar av två strategiska översiktsplaner i enlighet med kraven i EG-direktiv 2001/42/EG. Planerna valdes ut på grundval av att de var nyligen genomförda (båda inleddes år 2005, efter att direktivet implementerats i svensk lag) samt att de respektive kommunerna i båda fallen valt att kalla miljökonsekvensbeskrivningar för strategiska.Genom intervjustudien identifierades fyra olika förhållningssätt till begreppet betydande miljöpåverkan och behovsbedömning av MKB:s teknokratisk, maximal, minimal och flexibel. Styrkor och svagheter hos de olika förhållningssätten analyserades och utvärderades. Studien visade att den svenska metoden att implementera direktivet på detaljplanenivå kan tolkas av kommunerna som en möjlighet att fördröja miljöbedömning av en plan till ett senare skede i planeringsprocessen. Detta kan få som konsekvens att onödig miljöpåverkan inte upptäcks i tid för att kunna hanteras och undvikas i planeringen. Dessutom kan uppfattningen om total omfattning av en viss miljöpåverkan eventuellt underskattas om miljökonsekvensbeskrivningen delas upp i flera detaljplaner, istället för att hanteras på en mer översiktlig nivå. Den kompletterande studien visade att miljökonsekvensbeskrivningar för de utvalda översiktsplanerna skiljde sig från kraven i EG-direktivet på flera sätt. Trots at miljökonsekvensbeskrivningarna genomförts med ambitionen att vara strategiska dokument så saknades riktlinjer och värdegrund för beslut i senare skede av planeringsprocessen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4468252
- author
- Tölander, Ida
- supervisor
- organization
- alternative title
- SEA directive in Swedish detailed planning role, effectiveness and efficiency
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Strategisk miljöbedömning, detaljplanering, betydande miljöpåverkan, effektivitet, betydelse
- report number
- TFEM--06/5017
- other publication id
- LUTFD2/TFEM--06/5017--SE + (1-68)
- language
- Swedish
- id
- 4468252
- date added to LUP
- 2014-06-18 13:36:34
- date last changed
- 2014-06-18 13:36:34
@misc{4468252,
abstract = {{Direktivet 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan antogs av Europeiska Gemenskapen år 2001 och implementerades fullt ut i svensk lagstiftning år 2005. Enligt svenska lag ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) genomföras för detaljplaner som om de genomförs innebär betydande miljöpåverkan. Syftet med det här examensarbetet var att identifiera och analysera olika kommunala förhållningssätt till begreppet betydande miljöpåverkan inom detaljplaneringen. En intervjustudie genomfördes bland kommunala planerare i nio svenska kommuner. Deltagarna gavs möjlighet att utveckla sina synpunkter kring miljökonsekvensbeskrivningens roll inom detaljplanering. Flera av deltagarna i studien framhöll åsikten att översiktsplaneringen borde användas på ett mer strategiskt sätt samt innehålla nödvändiga riktlinjer och värderingsgrund för att kunna fatta beslut inom detaljplaneringen. Som en följd av detta genomfördes en kompletterande studie av hur strategiska miljöfrågor hanteras inom översiktsplaneringen. För den delen av studien granskades miljökonsekvensbeskrivningar av två strategiska översiktsplaner i enlighet med kraven i EG-direktiv 2001/42/EG. Planerna valdes ut på grundval av att de var nyligen genomförda (båda inleddes år 2005, efter att direktivet implementerats i svensk lag) samt att de respektive kommunerna i båda fallen valt att kalla miljökonsekvensbeskrivningar för strategiska.Genom intervjustudien identifierades fyra olika förhållningssätt till begreppet betydande miljöpåverkan och behovsbedömning av MKB:s teknokratisk, maximal, minimal och flexibel. Styrkor och svagheter hos de olika förhållningssätten analyserades och utvärderades. Studien visade att den svenska metoden att implementera direktivet på detaljplanenivå kan tolkas av kommunerna som en möjlighet att fördröja miljöbedömning av en plan till ett senare skede i planeringsprocessen. Detta kan få som konsekvens att onödig miljöpåverkan inte upptäcks i tid för att kunna hanteras och undvikas i planeringen. Dessutom kan uppfattningen om total omfattning av en viss miljöpåverkan eventuellt underskattas om miljökonsekvensbeskrivningen delas upp i flera detaljplaner, istället för att hanteras på en mer översiktlig nivå. Den kompletterande studien visade att miljökonsekvensbeskrivningar för de utvalda översiktsplanerna skiljde sig från kraven i EG-direktivet på flera sätt. Trots at miljökonsekvensbeskrivningarna genomförts med ambitionen att vara strategiska dokument så saknades riktlinjer och värdegrund för beslut i senare skede av planeringsprocessen.}},
author = {{Tölander, Ida}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Behovsbedömning av MKB för detaljplan - Em konsekvensanalys av Europeiska gemenskapens direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan}},
year = {{2008}},
}