Capacity to plan for climate change adaptation in the municipality of Svalöv

Abstract

The changing climate caused by anthropogenic factors has an increasing effect on natural and human systems. There is therefore an increasing need for society to adapt to the effects of climate change (IPCC, 2012; Rescalvo et al., 2013) This is vital since the effects of climate change are already being noticed in many parts of the world (Rescalvo et al., 2013). However, municipalities in Sweden generally lack tools for climate change adaptation. This is a case study focusing on the municipality of Svalöv (Sweden). Svalöv is (like many other municipalities in Sweden) faced with risks associated with climate extreme and climate variability (SOU, 2007a; Wamsler 2011; Lundberg, 2013). In fact, the municipality has already been affected by extreme events such as storms and flooding (Svalövs kommun, 2014a). The study focuses on the capacity for the municipality of Svalöv to plan for climate change, and thereby analyses adaptation measures that have been taken in the municipality, as well as the usefulness of existing adaptation tools. The study counts with data from literature reviews as well as conducted interviews.

The results show that measures have been taken in the municipality in both the pre-phases and the post-phases of extreme weather events. The conducted analysis also showed the gaps that exist in the municipality along with unused capacities for climate change adaptation. It can be stated that the measures taken (along with the gaps and unused capacities) can be further enhanced by the use of existing adaptation tools (i.e. Climate Adaptation Tool, Climatools and citizen dialogues). By using these tools, both institutional and individual adaptation capacities can be taken into account when planning for adaptation strategies in the municipality.

Abstract (Swedish)

Klimatförändringar orsakade av antropogena faktorer har en ökande effekt på både naturliga och humana system. Klimatförändringar bidrar till en förändring av varaktigheten, frekvensen och intensiteten av extrema väderhändelser (som till exempel stormar, översvämningar och värmeböljor). Några exempel på konsekvenser från klimatförändringar på de humana systemen är förlust av liv, förlust av egendom och ökade ekonomiska förluster. Effekterna av klimatförändringar märks redan nu i många delar av världen och det finns därför ett ökat behov i samhället för att anpassa sig till dessa effekter. Kommuner i Sverige saknar dock i allmänhet verktyg för klimatanpassning och Svalövs kommun i Skåne län är inget undantag från detta. Mot denna bakgrund har det utförts en fallstudie med fokus på Svalövs kommun.

Svalövs kommun (precis som många andra kommuner i Sverige) står inför risker i samband med klimatextremer och klimatvariationer. Kommunen har redan drabbats av extrema väderhändelser som stormar och översvämningar, till exempel stormarna Simone och Sven under år 2013. Några exempel på konsekvenser i samband med extrema väderhändelser i kommunen är bland annat att fallna träd, översvämningar i källare samt skador på egendom, vilket visar på vikten av att planera för att anpassa sig till klimatförändringar. Studien fokuserar därför på förmågan att planera för klimatförändringar i Svalövs kommun, och analyserar därmed de anpassningsåtgärder som redan tagits i kommunen. Studien analyserar också nyttan av befintliga anpassningsverktyg. För att analysen ska vara möjlig hämtas data från litteraturstudier och genomförda intervjuer med tjänstemän, politiker och medborgare i kommunen.

Resultaten visar att åtgärder har tagits i kommunen under både de före- och efterfaserna (pre-phases and post-phases) av extrema väderhändelser. Några exempel på anpassningsåtgärder som tagits på kommunal nivå är att personal som reser med kollektivtrafik skickades hem tidigare samma dag som stormen samt att receptionen hållits bemannad under stormen för att besvara telefonsamtal från kommunens medborgare. Åtgärder har även tagits för att integrera (mainstream) klimatanpassning i kommunen, dock så behövs ytterligare integrering av anpassningsåtgärder i alla olika sektorer för att få ett mer fullständigt arbete. Exempel på anpassningsåtgärder som tagits på individuell nivå är dricka mycket vatten (värmeböljor), ta in lösa objekt från trädgård (stormar) och kontrollera avloppsystem (översvämningar). Vidare så visar resultaten också vad som saknas i kommunen tillsammans med outnyttjad kapacitet för klimatanpassning.

Det kan konstateras att de åtgärder som vidtas (tillsammans med brister och outnyttjade kapaciteter i kommunen) kan förbättras genom att använda befintliga verktyg för anpassning (d.v.s. Climate Adaptation Tool, Climatools och medborgardialoger). Genom att använda dessa verktyg kan kommunen beakta kapaciteter på både institutionell och individuell nivå vid planering av anpassningsstrategier. Det faktum att den kommunala översiktsplanen håller på att förnyas bidrar till väsentliga möjligheter för kommunen att inkludera effekter av klimatförändringar och anpassningsstrategier i sina planer. Slutligen kan det påpekas att anpassningsarbetet även ska inkluderas i andra nödvändiga policy dokument i kommunen (till exempel risk- och sårbarhetsanalyser).

• author: Osmani, Adelina
• supervisor: Ebba Brink
• organization: Studies in Environmental Science
• course: MVEM30 20141
• year: 2014
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: Adaptation measures, Svalöv, Municipality, Climate change adaptation, Extreme events, Climate change, Adaptation tools, Climate Adaptation Tool, Climatools, Citizen dialogue
• language: English
• id: 4497643
• date added to LUP: 2014-06-30 11:22:50
• date last changed: 2014-10-01 08:51:00