Grooming - En granskning av bestämmelsen om kontakt med barn i sexuellt syfte ur ett rättssäkerhets- och effektivitetsperspektiv

Abstract (Swedish)

Grooming är en systematisk process, som för det första kränker barn och för det andra möjliggör att barn kan utsättas för fysiska övergrepp. Barn blir lurade särskilt av gärningsmän då de inte har samma skyddsmekanismer och riskmedvetande som en vuxen person. Kommunikationsteknologins framväxt under 2000-talet har utökat möjligheterna för vuxna som vill ta kontakt med barn i sexuellt syfte. År 2009 infördes straffansvar för grooming i 6 kap 10 a § BrB, med rubricering ”kontakt med barn i sexuellt syfte”. Syftet med bestämmelsen var att förstärka det straffrättsliga skyddet för barn mot att utsättas för sexuella övergrepp. I år är det fem år sedan lagen trädde i kraft och få fall har lett till åtal och ännu färre till fällande dom. Debatten om grooming är högaktuell, inte minst på det straffrättsliga området. Uppsatsens syfte är att granska straffbestämmelsen och att undersöka om den har fungerat som var avsett. Det vill säga om bestämmelsen har förstärkt det straffrättsliga skyddet för barn mot att utsättas för sexuella övergrepp. Uppsatsens frågeställningar är bland annat att se hur bestämmelsen förhåller sig till rättssäkerhet och effektivitet, utreda hur andra länder valt att reglera grooming, samt att undersöka om det föreligger skäl att förändra lagkonstruktionen. Om så är fallet, ämnar uppsatsen utreda hur en omkonstruktion kan utformas. Redovisning görs för innebörden av grooming, konventionsrätt, gällande rätt, rättsfall och intervjuer. Sammanfattningsvis konstateras i analysen att avvägningen mellan rättssäkerhet och effektivitet är en svår fråga. Uppsatsen visar att lagen har fått en viss moralbildande verkan, men att det är svårt att uttala sig om bestämmelsens preventiva och avskräckande effekt. Analysen visar att få lagförs och det är tydligt att lagen är ineffektiv i Sverige. Uppsatsen åskådliggör att bestämmelsen är komplicerad att tillämpa och har en marginell praktisk betydelse, därför kan den till viss del anses vara rättsosäker. För att straffbestämmelsen bland annat ska blir mer effektiv vore en utformning med straffansvar på kontaktstadiet att föredra, likt regleringen av grooming i Finland. Genom att införa ett straffansvar på kontaktstadiet blir den vuxnes agerande för att känslomässigt knyta barnet till sig inte längre straffritt, vilket troligtvis skulle öka det straffrättsliga skyddet för barn.

Abstract

Grooming is a systematic process, which firstly violates children, and secondly enables children to be subjected to physical forms of abuse. Children are deceived especially as they lack the same psychological safety mechanisms and risk awareness as that of an adult. The growth of communications technology during the 21st century has increased the possibilities for adults that seek contact with children for a sexual purpose. 2009 saw the introduction of criminal liability for grooming in 6 kap 10 a § BrB, labeled "Contact with children for sexual purposes". The objective of the regulation was to strengthen the legal protection of children against being subjected to sexual abuse. It is now five years since the regulation went into effect and few cases have led to prosecution - and even fewer cases led to a conviction. The grooming debate is a hot topic, not least in the field of criminal law. This paper aims to review the regulation and investigate if it has functioned as was intended. That is if it has strengthened the legal protection of children against being subjected to sexual abuse. The questions posed in this paper pertain to the regulation and how it relates to the rule of law, legal security and effectiveness. The paper further explores how other countries have chosen to regulate grooming, and examines if there is ground for modification of the regulation. In the discourse an account is given of the extent of grooming, conventional law, applicable law, case studies and interviews. In conclusion, it's ascertained that there is a difficult balance between legal security and effectiveness. The paper shows that the regulation has had some morality forming effect, but that it is difficult to make any claims about it's preventive and deterring effect. The analysis shows that few offenders become subject of legal proceedings and that it is clear that the law is ineffective in Sweden. An argument is made that the regulation is complicated to apply and that it has marginal practical significance, thus it can to some extent be regarded as lacking legal security. In order to make the regulation more effective, a modification to introduce criminal liability for the establishment of contact, as in the Finnish penal code, is suggested. By introducing criminal liability at the contact level, the offender's actions to create emotional bonds with the child is no longer without penalty, which is likely to improve the legal protection of the child.

• author: Seldevall, Sofia
• supervisor: Christian Häthén
• organization: Department of Law
• alternative title: Grooming - A review of the regulation of contacting a child with a sexual purpose from a legal security and effectivity perspective
• course: JURM02 20141
• year: 2014
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Grooming, Kontakt med barn i sexuellt syfte, Straffrätt, Rättssäkerhet, Effektivitet
• language: Swedish
• id: 4588113
• date added to LUP: 2014-09-19 08:19:32
• date last changed: 2014-09-19 08:19:32