Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Är sväljningssvårigheter ett bortglömt problem på svenska vårdboenden? Enkätundersökning bland vårdtagare och vårdpersonal

Zakaraite, Kristina LU and Omerovic, Emina LU (2014) LOGM81 20141
Logopedics, Phoniatrics and Audiology
Abstract (Swedish)
Dysfagi (sväljningssvårigheter) definieras som svårighet eller omöjlighet att svälja mat,
vätska eller läkemedel. Sväljningssvårigheter kan leda till allvarliga komplikationer såsom
aspirationspneumonier (lunginflammation, pga. inandning av mat), malnutrition (undernäring)
och dehydrering (uttorkning). Förutom den fysiologiska försvagningen förekommer även en
negativ psykosocial påverkan till följd av dysfagin. Detta kan i sin tur leda till depression och
social isolering och därmed ha effekt på individens sociala liv och livskvalitet.
Syftet med vår studie är att genom en enkätundersökning genomförd på olika svenska
vårdboenden kartlägga hur personer med sväljningssvårigheter upplever sin
sväljningsförmåga och om/hur det påverkar... (More)
Dysfagi (sväljningssvårigheter) definieras som svårighet eller omöjlighet att svälja mat,
vätska eller läkemedel. Sväljningssvårigheter kan leda till allvarliga komplikationer såsom
aspirationspneumonier (lunginflammation, pga. inandning av mat), malnutrition (undernäring)
och dehydrering (uttorkning). Förutom den fysiologiska försvagningen förekommer även en
negativ psykosocial påverkan till följd av dysfagin. Detta kan i sin tur leda till depression och
social isolering och därmed ha effekt på individens sociala liv och livskvalitet.
Syftet med vår studie är att genom en enkätundersökning genomförd på olika svenska
vårdboenden kartlägga hur personer med sväljningssvårigheter upplever sin
sväljningsförmåga och om/hur det påverkar deras livskvalitet samt omvårdnadspersonalens
uppfattning kring vårdtagarens förmåga att svälja. Vårt mål är även att undersöka
omvårdnadpersonalens kunskaper avseende omhändertagande av personer med dysfagi.
Vår studie vänder sig såväl mot logopeder som mot omvårdnadspersonal, såsom
sjuksköterskor och undersköterskor, som arbetar närmast vårdtagarna.
I studien användes en svensk version av ett amerikanskt validerat enkätinstrument för
bedömning av sväljningsfunktion, EAT-10.
Studien består av sammanlagt 27 personer, 14 vårdtagare samt 13 kontaktpersoner till dem.
Studien genomfördes på sex olika vårdboenden i Skåne.
Resultaten av vår studie visar att de personer som har sväljningssvårigheter upplever det som
ett problem som påtagligt påverkar deras sociala liv och livskvalitet. Däremot uppfattar inte
omvårdnadspersonalen att vårdtagarna upplever så stora bekymmer med sin
sväljningsdysfunktion. När det gäller grundläggande kunskap kring sväljningssvårigheter hos
omvårdnadspersonal visar vår undersökning att en viss kunskap finns men att den inte alltid
omsätts i praktiken.
Genom att belysa de effekter sväljningssvårigheter kan ha på det psykosociala området för de
berörda individerna hoppas vi kunna bidra till att sprida kunskap om dysfagi och dess
konsekvenser inom den svenska äldreomsorgen. En högre allmän kompetens och en ökad
medvetenhet gällande dysfagi hos vårdpersonal skulle sannolikt leda till ett minskat lidande,
minimera riskerna för komplikationer och dessutom få andra positiva effekter (såsom ökad
självkänsla, bättre självförtroende samt förbättrade möjligheter att interagera med andra) som
är viktiga för vårdtagarens livskvalitet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Zakaraite, Kristina LU and Omerovic, Emina LU
supervisor
organization
course
LOGM81 20141
year
type
H1 - Master's Degree (One Year)
subject
keywords
Dysfagi, socialt liv, livskvalitét, kunskap, logoped, omvårdnadspersonal
language
Swedish
id
4590362
date added to LUP
2014-08-20 20:07:12
date last changed
2014-08-20 20:07:12
@misc{4590362,
  abstract     = {{Dysfagi (sväljningssvårigheter) definieras som svårighet eller omöjlighet att svälja mat,
vätska eller läkemedel. Sväljningssvårigheter kan leda till allvarliga komplikationer såsom
aspirationspneumonier (lunginflammation, pga. inandning av mat), malnutrition (undernäring)
och dehydrering (uttorkning). Förutom den fysiologiska försvagningen förekommer även en
negativ psykosocial påverkan till följd av dysfagin. Detta kan i sin tur leda till depression och
social isolering och därmed ha effekt på individens sociala liv och livskvalitet.
Syftet med vår studie är att genom en enkätundersökning genomförd på olika svenska
vårdboenden kartlägga hur personer med sväljningssvårigheter upplever sin
sväljningsförmåga och om/hur det påverkar deras livskvalitet samt omvårdnadspersonalens
uppfattning kring vårdtagarens förmåga att svälja. Vårt mål är även att undersöka
omvårdnadpersonalens kunskaper avseende omhändertagande av personer med dysfagi.
Vår studie vänder sig såväl mot logopeder som mot omvårdnadspersonal, såsom
sjuksköterskor och undersköterskor, som arbetar närmast vårdtagarna.
I studien användes en svensk version av ett amerikanskt validerat enkätinstrument för
bedömning av sväljningsfunktion, EAT-10.
Studien består av sammanlagt 27 personer, 14 vårdtagare samt 13 kontaktpersoner till dem.
Studien genomfördes på sex olika vårdboenden i Skåne.
Resultaten av vår studie visar att de personer som har sväljningssvårigheter upplever det som
ett problem som påtagligt påverkar deras sociala liv och livskvalitet. Däremot uppfattar inte
omvårdnadspersonalen att vårdtagarna upplever så stora bekymmer med sin
sväljningsdysfunktion. När det gäller grundläggande kunskap kring sväljningssvårigheter hos
omvårdnadspersonal visar vår undersökning att en viss kunskap finns men att den inte alltid
omsätts i praktiken.
Genom att belysa de effekter sväljningssvårigheter kan ha på det psykosociala området för de
berörda individerna hoppas vi kunna bidra till att sprida kunskap om dysfagi och dess
konsekvenser inom den svenska äldreomsorgen. En högre allmän kompetens och en ökad
medvetenhet gällande dysfagi hos vårdpersonal skulle sannolikt leda till ett minskat lidande,
minimera riskerna för komplikationer och dessutom få andra positiva effekter (såsom ökad
självkänsla, bättre självförtroende samt förbättrade möjligheter att interagera med andra) som
är viktiga för vårdtagarens livskvalitet.}},
  author       = {{Zakaraite, Kristina and Omerovic, Emina}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Är sväljningssvårigheter ett bortglömt problem på svenska vårdboenden? Enkätundersökning bland vårdtagare och vårdpersonal}},
  year         = {{2014}},
}