Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Marine predator on land: terrestrial foraging of lesser black-backed gulls (Larus fuscus) during the breeding season on Gotland, Sweden

Isaksson, Natalie (2014) BIOP32 20131
Degree Projects in Biology
Abstract
Abstract

The Baltic sub-species of the lesser black-backed gull (Larus fuscus fuscus) occurs within a relatively small region in the Palearctic. It is a monomorphic marine predator that winters in the Mediterranean and Africa. It is listed as ‘near threatened’ in Sweden and the reasons for its decline are not known. The largest breeding colony in Sweden, located on the island of Stora Karlsö, Gotland, has had very low breeding success in recent years. Their foraging pattern on land might be an explanatory factor. The aim of this study was to characterize the gulls’ land-based foraging during the breeding season on Gotland using both visual observations and GPS tracking data collected between 2011-2013. This included determining which... (More)
Abstract

The Baltic sub-species of the lesser black-backed gull (Larus fuscus fuscus) occurs within a relatively small region in the Palearctic. It is a monomorphic marine predator that winters in the Mediterranean and Africa. It is listed as ‘near threatened’ in Sweden and the reasons for its decline are not known. The largest breeding colony in Sweden, located on the island of Stora Karlsö, Gotland, has had very low breeding success in recent years. Their foraging pattern on land might be an explanatory factor. The aim of this study was to characterize the gulls’ land-based foraging during the breeding season on Gotland using both visual observations and GPS tracking data collected between 2011-2013. This included determining which agricultural fields the gulls foraged on and how vegetation, prey availability, time of day and season, and abiotic features influenced this. I found that lesser black-backed gulls were more likely to be on fields when vegetation height and air temperature were lower and wind speeds were higher. The gulls were also present more often on fields in the morning and earlier in the breeding season. Additionally, I investigated how time of day and season, sex, gull identity and various abiotic factors affect the gulls’ choice to forage on land. The gulls were more likely to make foraging trips to Gotland when wind speeds, precipitation, cloud cover, and sea level pressure were higher, when air temperature was lower, and when thermal conditions were absent. I found that this population of lesser black-backed gull forages more often on land than at sea in May. This study contributes to our understanding of the links between food availability, foraging behavior, and population dynamics, which are important to management and conservation efforts of marine predators. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Populärvetenskaplig sammanfattning

Mask eller fisk? Silltrutars (Larus fuscus) födosök på jordbruksmark under häckningsperioden på Gotland, Sverige

Den Baltiska underarten av silltrut (Larus fuscus fuscus) förekommer inom ett relativt litet område i Europa. Silltruten är "nära hotad" i Sverige men orsakerna till dess nedgång är okända. Största häckningskolonin i Sverige, på Stora Karlsö, Gotland, har visat mycket lågt häckningsframgång på senare år. Deras födosöksmönster på land kan möjligen förklara detta. Syftet med studien var att studera silltrutarnas landsbaserad födosök under häckningsperioden på Gotland genom att använda både visuella observationer och GPS data som samlats in mellan 2011-2013. Jag visade att silltrutar som... (More)
Populärvetenskaplig sammanfattning

Mask eller fisk? Silltrutars (Larus fuscus) födosök på jordbruksmark under häckningsperioden på Gotland, Sverige

Den Baltiska underarten av silltrut (Larus fuscus fuscus) förekommer inom ett relativt litet område i Europa. Silltruten är "nära hotad" i Sverige men orsakerna till dess nedgång är okända. Största häckningskolonin i Sverige, på Stora Karlsö, Gotland, har visat mycket lågt häckningsframgång på senare år. Deras födosöksmönster på land kan möjligen förklara detta. Syftet med studien var att studera silltrutarnas landsbaserad födosök under häckningsperioden på Gotland genom att använda både visuella observationer och GPS data som samlats in mellan 2011-2013. Jag visade att silltrutar som häcker på Stora Karlsö i stor utsträckning söker föda på åkrar, särskilt tdigt under häckningsperioden i maj månad.

Silltruten kan anses vara en äkta havsfågel som huvudsakligen söker sin föda till havs. Dock tyder studier på att trutarna kan vara ganska starkt beroende av daggmaskar som de främst finner på jordbruksmark. Flera faktorer kan påverka när silltrutarna väljer att söka föda på land. Dessa skulle kunna innefatta tid på dygnet och årstid, kön, olika slags väder, åkrarnas egenskaper, och till och med individuell identitet. Jag studerade de åkrar silltrutarna sökte föda på samt de faktorer som påverkade silltrutarnas beslut att födosöka på land på Gotland.

Silltrutarna var oftare på fälten på morgonen, när lufttemperatur och vegetationshöjd var lägre och när vindhastigheten var högre. Jag testade också olika modeller för att identifiera faktorer som påverkade beslutet av silltrutarna att födosöka på land på Gotland. De viktigaste väderleks faktorerna som avgjorde om silltrutarna flög till Gotland var högre vindhastighet, frånvaro av uppvind, mer omfattande molntäcke och lägre lufttemperatur. Dessutom sökte sig silltrutarna till Gotland oftare på natten och även i början av häckningsperioden (främst i maj). Det fanns ingen skillnad mellan honor och hanar gällande födosök på land. Det fanns bevis för individuell specialisering, där vissa individer var mer benägna att söka föda på land än andra.

Resultaten från denna studie visar att den population av silltrutar som häckar på Stora Karlsö är beroende av att söka föda på land. De tillbringar en tredjedel av sin tid genom att söka föda på åkrar på sydvästra Gotland. I första hand utnyttjar de åkrar med relativt låg vegetationshöjd (under 34 cm). Att silltrutar från Stora Karlsö i så stor utsträckning är beroende av maskar och smådjur på land visar på ny kunskap som bidrar till en mer fullständig insikt om silltrutarnas födosöksbeteende. Denna kunskap kan tillämpas på förvaltnings- och bevarande-strategier av silltrutar och andra närbesläktade arter.

Handledare: Susanne Åkesson
Examensarbete för masterexamen – zooekologi 60 hp, 2014
Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Isaksson, Natalie
supervisor
organization
course
BIOP32 20131
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
language
English
id
4648562
date added to LUP
2014-09-23 11:48:42
date last changed
2014-09-23 11:48:42
@misc{4648562,
  abstract     = {{Abstract

The Baltic sub-species of the lesser black-backed gull (Larus fuscus fuscus) occurs within a relatively small region in the Palearctic. It is a monomorphic marine predator that winters in the Mediterranean and Africa. It is listed as ‘near threatened’ in Sweden and the reasons for its decline are not known. The largest breeding colony in Sweden, located on the island of Stora Karlsö, Gotland, has had very low breeding success in recent years. Their foraging pattern on land might be an explanatory factor. The aim of this study was to characterize the gulls’ land-based foraging during the breeding season on Gotland using both visual observations and GPS tracking data collected between 2011-2013. This included determining which agricultural fields the gulls foraged on and how vegetation, prey availability, time of day and season, and abiotic features influenced this. I found that lesser black-backed gulls were more likely to be on fields when vegetation height and air temperature were lower and wind speeds were higher. The gulls were also present more often on fields in the morning and earlier in the breeding season. Additionally, I investigated how time of day and season, sex, gull identity and various abiotic factors affect the gulls’ choice to forage on land. The gulls were more likely to make foraging trips to Gotland when wind speeds, precipitation, cloud cover, and sea level pressure were higher, when air temperature was lower, and when thermal conditions were absent. I found that this population of lesser black-backed gull forages more often on land than at sea in May. This study contributes to our understanding of the links between food availability, foraging behavior, and population dynamics, which are important to management and conservation efforts of marine predators.}},
  author       = {{Isaksson, Natalie}},
  language     = {{eng}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Marine predator on land: terrestrial foraging of lesser black-backed gulls (Larus fuscus) during the breeding season on Gotland, Sweden}},
  year         = {{2014}},
}