Advanced

Logging effects on bryophyte composition in planted costal Scots pine forests in South Sweden

Olofsson, Mikael (2014) BIOM24 20132
Degree Projects in Biology
Abstract
In this study bryophyte species richness, abundance and sexual reproduction was screened in sampling plots in a planted costal Scots pine forest set in a logging system in Southern Sweden, with control plots in the adjacent nature reserve. Data was collected from seven different stands, with equal stand structures in a chronosequence after commercial thinning; data was in the same way collected from the nature reserve. The time after thinning was found to have significant impact on the β-diversity of bryophytes, species richness at plot level and the general abundance of bryophytes. Canonical correspondence analysis revealed strong effects on the bryophyte species distribution for some explanatory variables: The year after thinning, mean... (More)
In this study bryophyte species richness, abundance and sexual reproduction was screened in sampling plots in a planted costal Scots pine forest set in a logging system in Southern Sweden, with control plots in the adjacent nature reserve. Data was collected from seven different stands, with equal stand structures in a chronosequence after commercial thinning; data was in the same way collected from the nature reserve. The time after thinning was found to have significant impact on the β-diversity of bryophytes, species richness at plot level and the general abundance of bryophytes. Canonical correspondence analysis revealed strong effects on the bryophyte species distribution for some explanatory variables: The year after thinning, mean basal area of trees, free branches on the ground, the litter depth and tree area. The bryophyte cover per plot increased in later years after a thinning event, significantly correlated to an increase in the litter pH, but uncorrelated with the soil pH. The occurrence of sexual reproduction was correlated to higher cover in the pleurocarpous species Pseudoscleropodium purum, which was the most dominant species. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Effekter på mossammansättning vid avverkningar i tallskog i södra Sverige

Andelen skyddad skog är idag låg och för att ta reda på hur arter och mångfald kan bevaras måste produktionsskog studeras. Bottenskiktet i form av t.ex. mossor har stor betydelse för förekomst av andra artgrupper och även kommersiellt vid skogsföryngring.

Sedan tidigare finns studier på långtidseffekter av kalavverkning men få studier på förändringar på mosskicktet vid avverkning av enskilda träd. Få tidigare studier fokuserar på långtidseffekter av avverkning på artsammansättning av mossor. De flesta tidigare studier av långtidseffekter av avverkning fokuserar på kärlväxter.

Min hypotes är att ljustoleranta generalister kommer att öka med åren efter en... (More)
Effekter på mossammansättning vid avverkningar i tallskog i södra Sverige

Andelen skyddad skog är idag låg och för att ta reda på hur arter och mångfald kan bevaras måste produktionsskog studeras. Bottenskiktet i form av t.ex. mossor har stor betydelse för förekomst av andra artgrupper och även kommersiellt vid skogsföryngring.

Sedan tidigare finns studier på långtidseffekter av kalavverkning men få studier på förändringar på mosskicktet vid avverkning av enskilda träd. Få tidigare studier fokuserar på långtidseffekter av avverkning på artsammansättning av mossor. De flesta tidigare studier av långtidseffekter av avverkning fokuserar på kärlväxter.

Min hypotes är att ljustoleranta generalister kommer att öka med åren efter en avverkning av hälften av träden i ett bestånd. Få arter är anpassade och kommer att klara av den öppnare och torrare miljön, och artantalet kommer att minska. Markväxande mossor i skogsmark är generellt uttorkningskänsliga.

Genom att jämföra olika skogsbestånd med liknande skogstyp inom samma geografiska område och jämföra bestånd med känd ålder och känd tidpunkt för avverkning studerades effekter på artsammansättning och täckning av markväxande mossor i tallskog. På 5 respektive 10 meter ifrån centrum på varje bestånd placerades provytor ut i alla fyra väderstreck. I de undersökta småprovytorna mättes sedan miljöfaktorer: täckningsgrad av döda grenar, levande grässtrån, surhet i jorden och det organiska lagret, avstånd mellan trädstammar och djupet på det organiska lagret. Dessa miljöfaktorer användes sedan för att förklara artsammansättning och diversitet av mossor samt den procentuella täckningen av de olika förekommande arterna för varje provyta.

När avståndet mellan träden ökar vid avverkningen, ökar ljusinflödet till marken och bidrar till ett torrare markmiljö. Ett högre artantal per provyta hittades året innan avverkning och de första två åren efter en avverkning, sedan minskade artantalet med tidpunkt efter avverkning när marken torkade ut och marken började täckas av gräs som gynnats av att skogen öppnats upp. Gräs konkurrerade troligen om ljuset och tog upp vatten, vilket ytterliggare bidrog till torrare mark. Täckning av döda grenar visade sig ha stor betydelse för antalet mossarter. Flera arter växer nästan enbart på döda genar och bidrog säkert till det högre artantalet de första åren, innan grenarna blivit överväxta av gräs och mer konkurrenskraftiga mattbildande mossarter. Mossor som växer på död ved är ofta mer uttorkningskänsliga än de som växer på jord och annat organiskt material. I de senare åren efter avverkning började träden tillväxa och skogen sluta sig igen vilket ökade mossmattans täckning på marken igen. I detta stadie var det färre arter med en dominans av snabbväxande och mattbildande arter, när de mer ljuskänsliga arterna redan försvunnit under de första åren. Dessa mattbildande generalister var sedan helt dominerande i täckning 20 år efter avverkning. Generellt har den studerade skogstypen lågt artantal av marklevande mossor i jämförelse med andra skogstyper.

Handledare: Nils Cronberg
Examensarbete för masterexamen i naturvård 30 hp, 2014
Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Olofsson, Mikael
supervisor
organization
course
BIOM24 20132
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
language
English
id
4675593
date added to LUP
2014-09-24 12:14:35
date last changed
2014-09-24 12:14:35
@misc{4675593,
  abstract     = {In this study bryophyte species richness, abundance and sexual reproduction was screened in sampling plots in a planted costal Scots pine forest set in a logging system in Southern Sweden, with control plots in the adjacent nature reserve. Data was collected from seven different stands, with equal stand structures in a chronosequence after commercial thinning; data was in the same way collected from the nature reserve. The time after thinning was found to have significant impact on the β-diversity of bryophytes, species richness at plot level and the general abundance of bryophytes. Canonical correspondence analysis revealed strong effects on the bryophyte species distribution for some explanatory variables: The year after thinning, mean basal area of trees, free branches on the ground, the litter depth and tree area. The bryophyte cover per plot increased in later years after a thinning event, significantly correlated to an increase in the litter pH, but uncorrelated with the soil pH. The occurrence of sexual reproduction was correlated to higher cover in the pleurocarpous species Pseudoscleropodium purum, which was the most dominant species.},
  author       = {Olofsson, Mikael},
  language     = {eng},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Logging effects on bryophyte composition in planted costal Scots pine forests in South Sweden},
  year         = {2014},
}