Styrelses möjlighet att besluta om kapitalavyttringar till sponsring
(2014) JURM02 20142Department of Law
- Abstract (Swedish)
- I takt med att det har blivit dyrare för bolag att marknadsföra sig själva genom de traditionella marknadsföringsmetoderna har bolag börjat leta efter nya och kostnadseffektiva marknadsföringsalternativ. Sponsring har därför under de senaste åren blivit allt mer populärt. Detta märks inte minst genom att sponsring blivit allt vanligare under idrottsevenemang där bolag använder idrotternas goodwille för att stärka sina egna varumärken. Det finns få lagar och praxis som berör begreppet sponsring. De lagar som existerar ger inte heller några konkreta svar eller vägledning om hur sponsring bör hanteras. Uppsatsen undersöker därför begreppet sponsring, styrelses möjlighet att ge bort medel till sponsring samt i vilken utsträckning bolag tillåts... (More)
- I takt med att det har blivit dyrare för bolag att marknadsföra sig själva genom de traditionella marknadsföringsmetoderna har bolag börjat leta efter nya och kostnadseffektiva marknadsföringsalternativ. Sponsring har därför under de senaste åren blivit allt mer populärt. Detta märks inte minst genom att sponsring blivit allt vanligare under idrottsevenemang där bolag använder idrotternas goodwille för att stärka sina egna varumärken. Det finns få lagar och praxis som berör begreppet sponsring. De lagar som existerar ger inte heller några konkreta svar eller vägledning om hur sponsring bör hanteras. Uppsatsen undersöker därför begreppet sponsring, styrelses möjlighet att ge bort medel till sponsring samt i vilken utsträckning bolag tillåts bedriva sponsringsverksamhet.
Sponsring är ett kommersiellt samarbete mellan två parter där den som sponsrar förväntar sig en motprestation. Välgörande ändamål och reklam innefattas därför inte i begreppet sponsring. I talspråk finns det två olika delar av sponsring; dold och ren sponsring, där ren sponsringen är den vanligaste formen av sponsring i Sverige. Sponsringspraxisen som återfinns i IL inte täcker reglerna i ABL eftersom den behandlar avdragsrätt ur en skattesynpunkt.
Det är styrelsen som tar beslut om sponsring och ett sådant beslut måste grunda sig på bolagets bästa. Beslutsfattande styrelseledamot får inte vara jävig. Begreppet ”bolagets bästa” är svårt att definiera vilket medför att styrelsens svängrum är stort vad gäller beslutsfattande angående sponsring. Det är dock inte förbjudet att göra en dålig affär så långe styrelsen inte agerat jävigt eller nyttjat en för stor del av bolagets tillgängliga kapital. Det vanligaste är dessutom att sponsringen överensstämmer med bolagets värderingar och inte skadar bolagets profil. Svängrummet förblir dock oklart eftersom det blir svårt att förutsäga sponsringens långtgående konsekvenser, såväl positiva som negativa.
Vinstsyftet, ABL 3:3, är en del av minoritetsskyddet och det är därför viktigt att det inte frångås vid sponsring. Dock är det inte helt säkert att vinstsyfte är ett lämpligt beslutskriterium eftersom ifall ett aktiebolag enbart använder sig av vinstkriteriet kan det finnas risk att bolaget frångår alternativa syften exempelvis etiska, socialt, miljömässigt och samhälleligt ansvar. Frågan är alltså om dessa alternativa värden i förlängningen ska anses vara en del i infriandet av bolagets övergripande vinstsyfte. Det innebär att sponsring är mer en typ av marknadsföring än en vinstutdelning i form av värdeöverföring.
Om en styrelse benämner en rättshandling för gåva, men styrelsen i själva verket förväntar sig en motprestation som täcker värdet på gåvan rör det sig inte om gåva av allmännyttig karaktär. Denna typ av gåva är inte heller förenligt med sponsringsbegreppet. Detta eftersom vi definierat sponsringsbegreppet som en handling som kräver en motprestation.
Sponsring har blivit en större del av bolags marknadsföringsstrategier och kan liknas med en ömsesidig överenskommelse mellan två parter. Eftersom jag valt att definiera sponsring som ett kommersiellt samarbete mellan två parter där den som sponsrar förväntar sig något tillbaka blir slutsatsen att sponsring omfattas av vinstmaximeringsprincipen och att styrelsens beslut angående sponsring måste granskas med bakgrund av bolagets vinstsyfte. (Less) - Popular Abstract
- In recent year it has been more expensive than ever for companies to promote themselves via different marketing strategies. The companies have been looking for new and cost-effective alternatives instead of the classic marketing strategies. Sponsorship is one such strategy that has proven very popular, especially sponsorship during sporting events, where companies use the goodwill of sports to strengthen their own brands.
There are only a handful of laws that regulate sponsorship; those that do are mainly concerned with regulating tax issues and not offering guidance to how sponsorships should be handled in the long term. The purpose of this dissertation is therefore to examine the concept of sponsorship itself.
Sponsorship is a... (More) - In recent year it has been more expensive than ever for companies to promote themselves via different marketing strategies. The companies have been looking for new and cost-effective alternatives instead of the classic marketing strategies. Sponsorship is one such strategy that has proven very popular, especially sponsorship during sporting events, where companies use the goodwill of sports to strengthen their own brands.
There are only a handful of laws that regulate sponsorship; those that do are mainly concerned with regulating tax issues and not offering guidance to how sponsorships should be handled in the long term. The purpose of this dissertation is therefore to examine the concept of sponsorship itself.
Sponsorship is a commercial cooperation between two parties where the sponsor expects something in return. For this reason, charity and advertising are not considered part of the concept of sponsorship .In the Swedish language there are two different types of sponsorship, hidden and clean (dold och ren sponsring) sponsorship, clean is the most commonly sponsorship in Sweden.
It is the board of directors that ultimately decide about sponsorship and marketing, and so must make this decision based on the company's best interests. These interests vary greatly from company to company, which allows each individual company a lot of leg-room when it comes to these decisions. However, he decision around sponsorship has to be “for the best for the company”. It is hard to define what the best is for a company, which is individual for each company operations and needs an individual trial. Most commonly is the sponsorship in line with the company’s policy and profile.
The profit motive in the Swedish company act 3:3 (Sv: Aktiebolagslagen) is to protect the minor owners in the company which must be taken into account, when considering sponsorship. However, profit motives alone may not be an apropriate reason to make such a decision, as that entails the risk of the company foregoing alternative motives, such as ethical , social, environmental and societal responsibilities. Thus the laws regarding sponsorship are more akin to those regarding marketing, rather than the transaction of value. That makes the laws around sponsorship more similar to marketing than value transfer.
Sponsorship has become an increasingly large part of commercial marketing strategy and can be considered a mutual agreement between two parties. Since I have chosen to define sponsorship thusly, sponsorship falls under the principle of maximum returns; thus the board of directors must base their decisions regarding sponsorship upon the company's profit motive. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4696469
- author
- Lind Hedén, Filippa LU
- supervisor
- organization
- alternative title
- The concept of sponsorship
- course
- JURM02 20142
- year
- 2014
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Sponring, Sponsorship, law
- language
- Swedish
- id
- 4696469
- date added to LUP
- 2014-10-09 14:16:25
- date last changed
- 2014-10-09 14:16:25
@misc{4696469,
abstract = {{I takt med att det har blivit dyrare för bolag att marknadsföra sig själva genom de traditionella marknadsföringsmetoderna har bolag börjat leta efter nya och kostnadseffektiva marknadsföringsalternativ. Sponsring har därför under de senaste åren blivit allt mer populärt. Detta märks inte minst genom att sponsring blivit allt vanligare under idrottsevenemang där bolag använder idrotternas goodwille för att stärka sina egna varumärken. Det finns få lagar och praxis som berör begreppet sponsring. De lagar som existerar ger inte heller några konkreta svar eller vägledning om hur sponsring bör hanteras. Uppsatsen undersöker därför begreppet sponsring, styrelses möjlighet att ge bort medel till sponsring samt i vilken utsträckning bolag tillåts bedriva sponsringsverksamhet.
Sponsring är ett kommersiellt samarbete mellan två parter där den som sponsrar förväntar sig en motprestation. Välgörande ändamål och reklam innefattas därför inte i begreppet sponsring. I talspråk finns det två olika delar av sponsring; dold och ren sponsring, där ren sponsringen är den vanligaste formen av sponsring i Sverige. Sponsringspraxisen som återfinns i IL inte täcker reglerna i ABL eftersom den behandlar avdragsrätt ur en skattesynpunkt.
Det är styrelsen som tar beslut om sponsring och ett sådant beslut måste grunda sig på bolagets bästa. Beslutsfattande styrelseledamot får inte vara jävig. Begreppet ”bolagets bästa” är svårt att definiera vilket medför att styrelsens svängrum är stort vad gäller beslutsfattande angående sponsring. Det är dock inte förbjudet att göra en dålig affär så långe styrelsen inte agerat jävigt eller nyttjat en för stor del av bolagets tillgängliga kapital. Det vanligaste är dessutom att sponsringen överensstämmer med bolagets värderingar och inte skadar bolagets profil. Svängrummet förblir dock oklart eftersom det blir svårt att förutsäga sponsringens långtgående konsekvenser, såväl positiva som negativa.
Vinstsyftet, ABL 3:3, är en del av minoritetsskyddet och det är därför viktigt att det inte frångås vid sponsring. Dock är det inte helt säkert att vinstsyfte är ett lämpligt beslutskriterium eftersom ifall ett aktiebolag enbart använder sig av vinstkriteriet kan det finnas risk att bolaget frångår alternativa syften exempelvis etiska, socialt, miljömässigt och samhälleligt ansvar. Frågan är alltså om dessa alternativa värden i förlängningen ska anses vara en del i infriandet av bolagets övergripande vinstsyfte. Det innebär att sponsring är mer en typ av marknadsföring än en vinstutdelning i form av värdeöverföring.
Om en styrelse benämner en rättshandling för gåva, men styrelsen i själva verket förväntar sig en motprestation som täcker värdet på gåvan rör det sig inte om gåva av allmännyttig karaktär. Denna typ av gåva är inte heller förenligt med sponsringsbegreppet. Detta eftersom vi definierat sponsringsbegreppet som en handling som kräver en motprestation.
Sponsring har blivit en större del av bolags marknadsföringsstrategier och kan liknas med en ömsesidig överenskommelse mellan två parter. Eftersom jag valt att definiera sponsring som ett kommersiellt samarbete mellan två parter där den som sponsrar förväntar sig något tillbaka blir slutsatsen att sponsring omfattas av vinstmaximeringsprincipen och att styrelsens beslut angående sponsring måste granskas med bakgrund av bolagets vinstsyfte.}},
author = {{Lind Hedén, Filippa}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Styrelses möjlighet att besluta om kapitalavyttringar till sponsring}},
year = {{2014}},
}