Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Förändring av tidsanvändning i aktivitet - bland deltagare i arbetsrehabilitering enligt Individual Placement and Support (IPS)

Heviken, Elisabeth LU and Wahlberg, Elina LU (2014) ATPK55 20141
Sustainable occupations and health in a life course perspective
Abstract (Swedish)
Inledning: I dagens samhälle har personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning stora
problem att ta sig in på arbetsmarknaden. De saknar även möjlighet till meningsfulla aktiviteter,
att ha en aktiv fritid och känslan av att vara delaktiga i samhället. Självbilden är nära
förknippad med yrkesrollen och tidigare forskning om Individual Placement and Support (IPS)
visar att när dessa personer har ett arbete, praktik eller studerar, upplevs meningsfullhet i
vardagen. Det finns inga studier som undersökt hur tidsanvändningen förändras när en person
börjar med IPS och får arbete, praktik eller studerar. Syfte: Syftet för studien var att kartlägga
vilka aktiviteter personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning gjorde samt se
... (More)
Inledning: I dagens samhälle har personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning stora
problem att ta sig in på arbetsmarknaden. De saknar även möjlighet till meningsfulla aktiviteter,
att ha en aktiv fritid och känslan av att vara delaktiga i samhället. Självbilden är nära
förknippad med yrkesrollen och tidigare forskning om Individual Placement and Support (IPS)
visar att när dessa personer har ett arbete, praktik eller studerar, upplevs meningsfullhet i
vardagen. Det finns inga studier som undersökt hur tidsanvändningen förändras när en person
börjar med IPS och får arbete, praktik eller studerar. Syfte: Syftet för studien var att kartlägga
vilka aktiviteter personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning gjorde samt se
förändring av tidsanvändning i aktivitet. Metod: Denna longitudinella studie använde sig av en
riktad innehållsanalys med efterföljande kvantifiering av tiden i aktivitet. Urval: Studien bestod
av 14 personer som med IPS intervention hade arbete, praktik eller studier efter 18 månader.
Personerna togs från en RCT-studie. Resultat: De aktivitetsområdena analysen utgick ifrån var
produktivitet, egenvård, fritid och sömn. Det förekom en förändring av tidsanvändning i
aktivitet över tid. Störst var förändringen inom delområdena arbete och fritid. Tiden som gick
åt till arbete fördubblades och personerna la mer tid på rekreativ fritid än ofrivillig fritid.
Konklusion: Minskningen av de ofrivilliga fritidsaktiviteter tolkades som att fritiden upplevdes
mer meningsfull efter IPS-insats än vid baslinjen och därmed även gav bättre aktivitetsbalans. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Heviken, Elisabeth LU and Wahlberg, Elina LU
supervisor
organization
course
ATPK55 20141
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Aktivitetsvetenskap, arbetsterapi, aktivitetsbalans, psykisk hälsa, arbete
language
Swedish
id
4731067
date added to LUP
2014-10-27 14:14:11
date last changed
2014-10-27 14:14:11
@misc{4731067,
  abstract     = {{Inledning: I dagens samhälle har personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning stora
problem att ta sig in på arbetsmarknaden. De saknar även möjlighet till meningsfulla aktiviteter,
att ha en aktiv fritid och känslan av att vara delaktiga i samhället. Självbilden är nära
förknippad med yrkesrollen och tidigare forskning om Individual Placement and Support (IPS)
visar att när dessa personer har ett arbete, praktik eller studerar, upplevs meningsfullhet i
vardagen. Det finns inga studier som undersökt hur tidsanvändningen förändras när en person
börjar med IPS och får arbete, praktik eller studerar. Syfte: Syftet för studien var att kartlägga
vilka aktiviteter personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning gjorde samt se
förändring av tidsanvändning i aktivitet. Metod: Denna longitudinella studie använde sig av en
riktad innehållsanalys med efterföljande kvantifiering av tiden i aktivitet. Urval: Studien bestod
av 14 personer som med IPS intervention hade arbete, praktik eller studier efter 18 månader.
Personerna togs från en RCT-studie. Resultat: De aktivitetsområdena analysen utgick ifrån var
produktivitet, egenvård, fritid och sömn. Det förekom en förändring av tidsanvändning i
aktivitet över tid. Störst var förändringen inom delområdena arbete och fritid. Tiden som gick
åt till arbete fördubblades och personerna la mer tid på rekreativ fritid än ofrivillig fritid.
Konklusion: Minskningen av de ofrivilliga fritidsaktiviteter tolkades som att fritiden upplevdes
mer meningsfull efter IPS-insats än vid baslinjen och därmed även gav bättre aktivitetsbalans.}},
  author       = {{Heviken, Elisabeth and Wahlberg, Elina}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Förändring av tidsanvändning i aktivitet - bland deltagare i arbetsrehabilitering enligt Individual Placement and Support (IPS)}},
  year         = {{2014}},
}