Förändring av tidsanvändning i aktivitet - bland deltagare i arbetsrehabilitering enligt Individual Placement and Support (IPS)
(2014) ATPK55 20141Sustainable occupations and health in a life course perspective
- Abstract (Swedish)
- Inledning: I dagens samhälle har personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning stora
problem att ta sig in på arbetsmarknaden. De saknar även möjlighet till meningsfulla aktiviteter,
att ha en aktiv fritid och känslan av att vara delaktiga i samhället. Självbilden är nära
förknippad med yrkesrollen och tidigare forskning om Individual Placement and Support (IPS)
visar att när dessa personer har ett arbete, praktik eller studerar, upplevs meningsfullhet i
vardagen. Det finns inga studier som undersökt hur tidsanvändningen förändras när en person
börjar med IPS och får arbete, praktik eller studerar. Syfte: Syftet för studien var att kartlägga
vilka aktiviteter personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning gjorde samt se
... (More) - Inledning: I dagens samhälle har personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning stora
problem att ta sig in på arbetsmarknaden. De saknar även möjlighet till meningsfulla aktiviteter,
att ha en aktiv fritid och känslan av att vara delaktiga i samhället. Självbilden är nära
förknippad med yrkesrollen och tidigare forskning om Individual Placement and Support (IPS)
visar att när dessa personer har ett arbete, praktik eller studerar, upplevs meningsfullhet i
vardagen. Det finns inga studier som undersökt hur tidsanvändningen förändras när en person
börjar med IPS och får arbete, praktik eller studerar. Syfte: Syftet för studien var att kartlägga
vilka aktiviteter personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning gjorde samt se
förändring av tidsanvändning i aktivitet. Metod: Denna longitudinella studie använde sig av en
riktad innehållsanalys med efterföljande kvantifiering av tiden i aktivitet. Urval: Studien bestod
av 14 personer som med IPS intervention hade arbete, praktik eller studier efter 18 månader.
Personerna togs från en RCT-studie. Resultat: De aktivitetsområdena analysen utgick ifrån var
produktivitet, egenvård, fritid och sömn. Det förekom en förändring av tidsanvändning i
aktivitet över tid. Störst var förändringen inom delområdena arbete och fritid. Tiden som gick
åt till arbete fördubblades och personerna la mer tid på rekreativ fritid än ofrivillig fritid.
Konklusion: Minskningen av de ofrivilliga fritidsaktiviteter tolkades som att fritiden upplevdes
mer meningsfull efter IPS-insats än vid baslinjen och därmed även gav bättre aktivitetsbalans. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4731067
- author
- Heviken, Elisabeth LU and Wahlberg, Elina LU
- supervisor
- organization
- course
- ATPK55 20141
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- Aktivitetsvetenskap, arbetsterapi, aktivitetsbalans, psykisk hälsa, arbete
- language
- Swedish
- id
- 4731067
- date added to LUP
- 2014-10-27 14:14:11
- date last changed
- 2014-10-27 14:14:11
@misc{4731067, abstract = {{Inledning: I dagens samhälle har personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning stora problem att ta sig in på arbetsmarknaden. De saknar även möjlighet till meningsfulla aktiviteter, att ha en aktiv fritid och känslan av att vara delaktiga i samhället. Självbilden är nära förknippad med yrkesrollen och tidigare forskning om Individual Placement and Support (IPS) visar att när dessa personer har ett arbete, praktik eller studerar, upplevs meningsfullhet i vardagen. Det finns inga studier som undersökt hur tidsanvändningen förändras när en person börjar med IPS och får arbete, praktik eller studerar. Syfte: Syftet för studien var att kartlägga vilka aktiviteter personer med långvarig psykisk funktionsnedsättning gjorde samt se förändring av tidsanvändning i aktivitet. Metod: Denna longitudinella studie använde sig av en riktad innehållsanalys med efterföljande kvantifiering av tiden i aktivitet. Urval: Studien bestod av 14 personer som med IPS intervention hade arbete, praktik eller studier efter 18 månader. Personerna togs från en RCT-studie. Resultat: De aktivitetsområdena analysen utgick ifrån var produktivitet, egenvård, fritid och sömn. Det förekom en förändring av tidsanvändning i aktivitet över tid. Störst var förändringen inom delområdena arbete och fritid. Tiden som gick åt till arbete fördubblades och personerna la mer tid på rekreativ fritid än ofrivillig fritid. Konklusion: Minskningen av de ofrivilliga fritidsaktiviteter tolkades som att fritiden upplevdes mer meningsfull efter IPS-insats än vid baslinjen och därmed även gav bättre aktivitetsbalans.}}, author = {{Heviken, Elisabeth and Wahlberg, Elina}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Förändring av tidsanvändning i aktivitet - bland deltagare i arbetsrehabilitering enligt Individual Placement and Support (IPS)}}, year = {{2014}}, }