En ny metod att hantera temperaturutveckling i härdande betongkonstruktioner - Isoterm kalorimetri används för att mäta värmeutvecklingen i små prover
(2014) In Rapport TVBM 5000-serie VBM820 20141Civil Engineering (M.Sc.Eng.)
Division of Building Materials
- Abstract (Swedish)
- Temperaturutvecklingen i härdande betongkonstruktioner är av stort intresse, t ex för att undvika sprickbildning. Målet med detta projekt var att undersöka om man från mätningar av värmeutvecklingen hos cementbruk med isoterm kalorimetri kan beräkna temperaturutvecklingen i en betongkonstruktion. För att göra detta har mätningar med isoterm kalorimetri gjorts vid olika konstanta temperaturer. Från dessa resultat kunde värmeeffekten beräknas då den enbart antogs bero på utvecklad värme och temperaturen. Värmeenergin är proportionell mot hydratationsgraden och värmeeffekten är proportionell mot hydratationshastigheten. Värmeeffekten kan användas för att beräkna den temperaturökning som sker i en betongkonstruktion. För att jämföra hur väl... (More)
- Temperaturutvecklingen i härdande betongkonstruktioner är av stort intresse, t ex för att undvika sprickbildning. Målet med detta projekt var att undersöka om man från mätningar av värmeutvecklingen hos cementbruk med isoterm kalorimetri kan beräkna temperaturutvecklingen i en betongkonstruktion. För att göra detta har mätningar med isoterm kalorimetri gjorts vid olika konstanta temperaturer. Från dessa resultat kunde värmeeffekten beräknas då den enbart antogs bero på utvecklad värme och temperaturen. Värmeenergin är proportionell mot hydratationsgraden och värmeeffekten är proportionell mot hydratationshastigheten. Värmeeffekten kan användas för att beräkna den temperaturökning som sker i en betongkonstruktion. För att jämföra hur väl beräkningsmetoden simulerar temperaturutvecklingen i en betongkonstruktion har temperaturutvecklingen mätts isolerade (halv-adiabatiska) provkroppar gjutna av samma bruk som de isoterma proven. De halv-adiabatiska försöksuppställningarnas avkylningstal har även mätts. Med isoterma data, värmekapaciteten och avkylningstalen kan temperaturutvecklingen i den isolerade provkroppen beräknas och jämföras med den mätta. De isoterma mätningarna gav en svit av hydratationsutvecklingskurvor ritade som värmeeffekt som funktion av värme vid olika temperaturer. En metod för interpolation mellan dessa kurvor utvecklades och denna gav gott resultat. För att nå de högre temperaturerna i de halv-adiabatiska mätningarna användes även extrapolation utanför det mätta temperaturområdet. Resultatet från beräkningarna av temperaturutvecklingen gav liknande resultat som de som uppmättes i de halv-adiabatiska provkropparna. När temperaturutvecklingen beräknas för provkroppar med en lägre isoleringsgrad blev dock maxtemperaturen något lägre än för de mätta kurvorna, men kurvformen var väldigt lik. När temperaturutvecklingen beräknades för mer isolerade provkroppar låg maxtemperaturen nära den uppmätta men temperaturen sjönk sedan snabbare i simuleringen än i mätningarna, vilket gav en annorlunda kurvform. En orsak till skillnaderna mellan de beräknade och de uppmätta temperaturutvecklingarna är troligt att hydratationskinetiken inte bara är temperaturberoende utan även beroende av temperaturhistorien. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4731896
- author
- Byberger, Philip LU
- supervisor
-
- Lars Wadsö LU
- Ola Dahlblom LU
- organization
- course
- VBM820 20141
- year
- 2014
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- publication/series
- Rapport TVBM 5000-serie
- report number
- 5097
- ISSN
- 0348-7911
- other publication id
- TVBM-5097
- language
- Swedish
- id
- 4731896
- date added to LUP
- 2014-10-29 16:45:46
- date last changed
- 2014-10-29 16:45:46
@misc{4731896,
abstract = {{Temperaturutvecklingen i härdande betongkonstruktioner är av stort intresse, t ex för att undvika sprickbildning. Målet med detta projekt var att undersöka om man från mätningar av värmeutvecklingen hos cementbruk med isoterm kalorimetri kan beräkna temperaturutvecklingen i en betongkonstruktion. För att göra detta har mätningar med isoterm kalorimetri gjorts vid olika konstanta temperaturer. Från dessa resultat kunde värmeeffekten beräknas då den enbart antogs bero på utvecklad värme och temperaturen. Värmeenergin är proportionell mot hydratationsgraden och värmeeffekten är proportionell mot hydratationshastigheten. Värmeeffekten kan användas för att beräkna den temperaturökning som sker i en betongkonstruktion. För att jämföra hur väl beräkningsmetoden simulerar temperaturutvecklingen i en betongkonstruktion har temperaturutvecklingen mätts isolerade (halv-adiabatiska) provkroppar gjutna av samma bruk som de isoterma proven. De halv-adiabatiska försöksuppställningarnas avkylningstal har även mätts. Med isoterma data, värmekapaciteten och avkylningstalen kan temperaturutvecklingen i den isolerade provkroppen beräknas och jämföras med den mätta. De isoterma mätningarna gav en svit av hydratationsutvecklingskurvor ritade som värmeeffekt som funktion av värme vid olika temperaturer. En metod för interpolation mellan dessa kurvor utvecklades och denna gav gott resultat. För att nå de högre temperaturerna i de halv-adiabatiska mätningarna användes även extrapolation utanför det mätta temperaturområdet. Resultatet från beräkningarna av temperaturutvecklingen gav liknande resultat som de som uppmättes i de halv-adiabatiska provkropparna. När temperaturutvecklingen beräknas för provkroppar med en lägre isoleringsgrad blev dock maxtemperaturen något lägre än för de mätta kurvorna, men kurvformen var väldigt lik. När temperaturutvecklingen beräknades för mer isolerade provkroppar låg maxtemperaturen nära den uppmätta men temperaturen sjönk sedan snabbare i simuleringen än i mätningarna, vilket gav en annorlunda kurvform. En orsak till skillnaderna mellan de beräknade och de uppmätta temperaturutvecklingarna är troligt att hydratationskinetiken inte bara är temperaturberoende utan även beroende av temperaturhistorien.}},
author = {{Byberger, Philip}},
issn = {{0348-7911}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
series = {{Rapport TVBM 5000-serie}},
title = {{En ny metod att hantera temperaturutveckling i härdande betongkonstruktioner - Isoterm kalorimetri används för att mäta värmeutvecklingen i små prover}},
year = {{2014}},
}