Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

God sed och riktade emissioner

Morad Bakhti, Babak LU (2014) LAGM01 20142
Department of Law
Abstract (Swedish)
En av de viktigaste aktörerna på aktiemarknaden är Aktiemarknadsnämnden (AMN). Även om nämndens formella kompetens är omfattande, ankommer det inte på nämnden att avgöra hur aktiebolagslagen (2005:551, ABL) ska tolkas. Trots detta är nämndens förhållningssätt till ABL ofta av stor betydelse för rättsläget, rörande riktade nyemissioner på den svenska aktiemarknaden. Uppsatsen diskuterar särskilt hur nämnden förhåller sig till avsteg från företrädesrätten, riktade emissioner till befintliga aktieägare samt emissionsrabatter. Vidare granskar arbetet huruvida det finns en etablerad riskzonsprincip inom aktiemarknadsrätten, vilket innebär att ett beslut eller en åtgärd som ligger i riskzonen för att vara otillåten enligt generalklausulen i ABL,... (More)
En av de viktigaste aktörerna på aktiemarknaden är Aktiemarknadsnämnden (AMN). Även om nämndens formella kompetens är omfattande, ankommer det inte på nämnden att avgöra hur aktiebolagslagen (2005:551, ABL) ska tolkas. Trots detta är nämndens förhållningssätt till ABL ofta av stor betydelse för rättsläget, rörande riktade nyemissioner på den svenska aktiemarknaden. Uppsatsen diskuterar särskilt hur nämnden förhåller sig till avsteg från företrädesrätten, riktade emissioner till befintliga aktieägare samt emissionsrabatter. Vidare granskar arbetet huruvida det finns en etablerad riskzonsprincip inom aktiemarknadsrätten, vilket innebär att ett beslut eller en åtgärd som ligger i riskzonen för att vara otillåten enligt generalklausulen i ABL, inte bör kunna vara förenlig med god sed på aktiemarknaden.

Uppsatsen visar att nämndens förhållningssätt till riktade emissioner och generalklausulen inte alltid är enhetlig. Trots detta kan det fastställas att god sed sällan ställer högre krav än det som framgår av ABL. Efter en analys av nämndens uttalanden och doktrin, blir det tydligt att det finns vissa skäl som medger avsteg från företrädesrätten samt omfattande emissionsrabatter. Nämnden har framfört att det krävs sakliga skäl för att ett aktiemarknadsbolag ska kunna avvika från företrädesrätten. Det är till exempel fall där syftet med emissionen inte kan uppfyllas genom en företrädesemission. Uppsatsen visar att bolag som befinner sig i en finansiell kris bedöms annorlunda än bolag som driver sin verksamhet under normala omständigheter. Det finns alltså vissa skäl som anses vara godtagbara. Dessa godtagbara skäl påverkas av vad det är för typ av bolag som ska genomföra emissionen. Aktiebolag med begränsad likviditet och intjäningsförmåga på kort sikt, så kallade förväntningsbolag, bör enligt nämnden ha ett restriktivt förhållningssätt till emissionsrabatter. Uppsatsen fastställer även att det enligt nämndens praxis inte finns någon uttalad gräns för emissionsrabattens storlek. Nämnden menar istället att det ska finnas en viss spännvidd mellan vilka emissionsrabatter som är godtagbara.

Riktade emissioner till befintliga aktieägare begränsas till viss del, eftersom ett sådant beslut kan strida mot generalklausulen i aktiebolagslagen. I uppsatsen diskuteras vilka som ska anses vara ”befintliga aktieägare”. Nämnden betraktar nämligen vissa aktieägare i bolaget som utomstående parter. Detta gäller i situationer där det riktas en nyemission till befintliga aktieägare men då dessa är utvalda i en annan egenskap än aktieägare. I sådana fall kan aktieägaren betraktas som en utomstående investerare. När emissionen riktas till befintliga aktieägare, förefaller de godtagbara skälen vara betydligt färre än när emissionen riktas till utomstående parter. Nyemissioner till befintliga aktieägare bedöms alltså annorlunda än riktade emissioner till utomstående parter. (Less)
Popular Abstract
One of the most important actors on the Swedish stock market, is the Securities Council. Although the Securities Council’s mission is extensive, it is not for them to determine how the Companies Act (SFS 2005: 551) should be interpreted. Despite this, the Securities Council’s approach to the Companies Act, often is of great importance when determining the law, regarding directed share issue on the Swedish stock market. This thesis discusses in particular how the Securities Council interprets rules, concerning the deviation from the shareholders’ preferential rights to new shares, directed share issue to existing shareholders and share issue discounts. Furthermore, this thesis examines whether there is an established principle of risk,... (More)
One of the most important actors on the Swedish stock market, is the Securities Council. Although the Securities Council’s mission is extensive, it is not for them to determine how the Companies Act (SFS 2005: 551) should be interpreted. Despite this, the Securities Council’s approach to the Companies Act, often is of great importance when determining the law, regarding directed share issue on the Swedish stock market. This thesis discusses in particular how the Securities Council interprets rules, concerning the deviation from the shareholders’ preferential rights to new shares, directed share issue to existing shareholders and share issue discounts. Furthermore, this thesis examines whether there is an established principle of risk, which means that a decision or action that is at risk of being prohibited under the general rule in the Companies Act, should not be able to be consistent with accepted practices on the stock market.

This paper shows that the Securities Council’s approach to directed share issuance and the general rule is not always uniform. Despite this, it can be concluded that accepted practice set by the council, rarely requires stricter conditions than those contained in the Companies Act. After an analysis of the council's rulings and legal literature, it becomes clear that under some conditions it is possible to deviate from the shareholders’ preferential rights and offer comprehensive share issue discounts. The Securities Council has expressed the need for objective reasons for a listed company to be able to deviate from the shareholders’ preferential rights to new shares. There are, for example, cases where the purpose of the share issuance cannot be met without it being a directed share issuance. This paper shows that companies that are in a financial crisis, are tried differently than companies that operate under normal circumstances. The council’s judgment is often affected by what type of company that will perform the directed share issuance. Companies with limited liquidity and earnings, so-called expectation companies should, according to the council, have a restrictive approach to share issue discounts. The thesis also concludes that under the Securities Council's practice there is no explicit limit for the size of the discount on issued shares. The council believes instead that there should be a certain span between what level of discounts that are acceptable.

Directed share issuance to existing shareholders is limited to some extent, since such a decision may be in conflict with the general rule in the Companies Act. Among other topics, this study discusses who should be considered an "existing shareholder". In some cases the council considers certain shareholders of the company as outside parties. This applies in situations where a share issuance is directed to an existing shareholder, however this person is selected in a different role than shareholder. In such cases, the shareholder may be considered an outside investor. Share issues directed to existing shareholders, seem to be limited by stricter conditions than share issues directed to outside parties. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Morad Bakhti, Babak LU
supervisor
organization
alternative title
Directed share issue and good practices on the Swedish stock market
course
LAGM01 20142
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
aktiemarknadsrätt
language
Swedish
id
4732891
date added to LUP
2014-11-10 07:37:21
date last changed
2014-11-10 07:37:21
@misc{4732891,
  abstract     = {{En av de viktigaste aktörerna på aktiemarknaden är Aktiemarknadsnämnden (AMN). Även om nämndens formella kompetens är omfattande, ankommer det inte på nämnden att avgöra hur aktiebolagslagen (2005:551, ABL) ska tolkas. Trots detta är nämndens förhållningssätt till ABL ofta av stor betydelse för rättsläget, rörande riktade nyemissioner på den svenska aktiemarknaden. Uppsatsen diskuterar särskilt hur nämnden förhåller sig till avsteg från företrädesrätten, riktade emissioner till befintliga aktieägare samt emissionsrabatter. Vidare granskar arbetet huruvida det finns en etablerad riskzonsprincip inom aktiemarknadsrätten, vilket innebär att ett beslut eller en åtgärd som ligger i riskzonen för att vara otillåten enligt generalklausulen i ABL, inte bör kunna vara förenlig med god sed på aktiemarknaden. 

Uppsatsen visar att nämndens förhållningssätt till riktade emissioner och generalklausulen inte alltid är enhetlig. Trots detta kan det fastställas att god sed sällan ställer högre krav än det som framgår av ABL. Efter en analys av nämndens uttalanden och doktrin, blir det tydligt att det finns vissa skäl som medger avsteg från företrädesrätten samt omfattande emissionsrabatter. Nämnden har framfört att det krävs sakliga skäl för att ett aktiemarknadsbolag ska kunna avvika från företrädesrätten. Det är till exempel fall där syftet med emissionen inte kan uppfyllas genom en företrädesemission. Uppsatsen visar att bolag som befinner sig i en finansiell kris bedöms annorlunda än bolag som driver sin verksamhet under normala omständigheter. Det finns alltså vissa skäl som anses vara godtagbara. Dessa godtagbara skäl påverkas av vad det är för typ av bolag som ska genomföra emissionen. Aktiebolag med begränsad likviditet och intjäningsförmåga på kort sikt, så kallade förväntningsbolag, bör enligt nämnden ha ett restriktivt förhållningssätt till emissionsrabatter. Uppsatsen fastställer även att det enligt nämndens praxis inte finns någon uttalad gräns för emissionsrabattens storlek. Nämnden menar istället att det ska finnas en viss spännvidd mellan vilka emissionsrabatter som är godtagbara.

Riktade emissioner till befintliga aktieägare begränsas till viss del, eftersom ett sådant beslut kan strida mot generalklausulen i aktiebolagslagen. I uppsatsen diskuteras vilka som ska anses vara ”befintliga aktieägare”. Nämnden betraktar nämligen vissa aktieägare i bolaget som utomstående parter. Detta gäller i situationer där det riktas en nyemission till befintliga aktieägare men då dessa är utvalda i en annan egenskap än aktieägare. I sådana fall kan aktieägaren betraktas som en utomstående investerare. När emissionen riktas till befintliga aktieägare, förefaller de godtagbara skälen vara betydligt färre än när emissionen riktas till utomstående parter. Nyemissioner till befintliga aktieägare bedöms alltså annorlunda än riktade emissioner till utomstående parter.}},
  author       = {{Morad Bakhti, Babak}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{God sed och riktade emissioner}},
  year         = {{2014}},
}