Radon ett samhällsproblem : en litteraturstudie om geologiskt sammanhang, hälsoeffekter och möjliga lösningar

Abstract (Swedish)

Radon (222Rn) är en naturligt förekommande radioaktiv gas som i höga doser visat sig vara dödlig. Det handlar främst om de solida radondöttrarna som fäster på aerosolpartiklar vilka vi andas in och kan på så vis deponeras i näsa eller svalg, medan fria joner lägger sig på lungornas bronker och avger joniserande strålning. Epidemiologiska studier har visat att rökare löper högre risk än icke rökare att drabbas av lungcancer: en effekt av att radondöttrar gärna fäster vid rök och dammpartiklar vilket vi andas in och därför tenderar att fästa vid lungorna. Enligt statistik drabbas ca 500 människor, varav runt 50 som aldrig rökt, av lungcancer varje år i Sverige till följd av radon i bostäder. Förekomsten av radon är kopplat till närvaron av uran och torium och vi hittar därför radon där dessa ämnen finns. Det handlar främst om sedimentära bergarter, där uran är närvarande i organiskt rika sediment till skillnad från torium som inte anrikas i sediment olösliga i vatten, alunskiffer, graniter och pegmatiter (silikatrika produkter). Radonexponeringen sker från tre huvudsakliga källor: bergarter och kvartära lager, då handlar det om berggrund innehållande hög uran- och toriumhalt vilket resulterar i höga radonhalter i byggnader, atmosfärsluften, hög vattenanvändning i hemmet från turbulent eller uppvärmt vatten från duschar, tvättmaskiner etc. frigör det radon som finns i vattnet till inomhusluften, och hydrogeologin, radon förekomster i kallkällor, bergsborrade brunnar, brunnar grävda där vattnet har sitt ursprung i sprickor i berg etc. En annan viktig källa är byggnadsmaterial och berör främst betong framställt från alunskiffer vilket använts flitigt i hus och andra byggnader fram till förbudet 1975 i Sverige, då alunskiffer innehåller höga halter uran. Exponering av höga radonhalter under en längre tid kan leda till hälsorisker och handlar främst om biologiska effekter som skador på DNA, stokastiska effekter, cancer, kromosomavvikelser etc. Samtidigt kan radon ha en positiv inverkan där små doser gör celler mer resistenta. Det är därför viktigt att göra radonmätningar för att upptäcka radon då den är en färg-, lukt-, och smaklös radioaktiv gas. Gränsvärdet för radonhalter i bostäder i Sverige är satt till 200 Bq/m3, medan dricksvattnet inte bör överstiga 1000 Bq/l. Syftet med detta examensarbete är att belysa och sammanfatta befintliga kunskaper om radon, ta upp den problematik som finns idag, bl.a. hälsoriskerna med radon, och hur man kan gå till väga för att upptäcka och därmed också sänka radonhalterna till rekommenderade nivåer.

Abstract

Radon (222Rn) is a naturally occurring radioactive gas that can be fatal in high doses. It is primarily the solid radon daughters that attach to aerosol particles, which we inhale and can thus be deposited in our nose or throat, while free ions settles on pulmonary bronchi and emits ionizing radiation. Epidemiological studies have shown that smokers are at higher risk than non-smokers to contract lung cancer: which is caused by radon daughters who attach to smoke- and dust particles which we inhale and therefore tend to attach to lungs. According to statistics ca 500 people, 50 of which who never have smoked, are diagnosed with lung cancer every year in Sweden due to radon in dwellings. Presence of radon is linked to presence of uranium and thorium, therefore we find radon in association with these elements. This includes mainly sedimentary rocks, where uranium is present in organic-rich sediments unlike thorium that are not enriched in sediments insoluble in water, shale, granites and pegmatites (siliceous products). Radon exposure occur from three main sources: rocks and quarternary layers such as rocks containing high uranium and thorium content which result in high levels of radon in buildings, atmospheric air, high water use in home from turbulent or heated water from showers, washing machines etc. releases the radon in the water into the indoor air, and hydrogeology, radon occurrences in cold springs, drilled wells, wells dug where the water originates in cracks in the rock etc. Another important source is the building material and concern concrete produced from uranium rich shale, which has been used extensively in houses and other buildings until the ban in 1975 in Sweden. Exposure to high levels of radon over a long period of time can lead to health risks such as biological effects like DNA damage, stochastic effects, cancer, chromosomal abnormalities etc. On the other hand, radon in small doses can have a positive impact and make cells more resistant. It is important to perform radon measurements to detect radon since it is a colorless, odorless and tasteless radioactive gas. The limit for radon in dwellings in Sweden is set to 200 Bq/m3, while the drinking water should not exceed 1000 Bq/l. The purpose of this thesis is to highlight and summarize existing knowledge about radon, discuss the problems that exist today which includes health risks when exposed to radon and how to go about discovering and thereby reduce the radon levels to the recommended levels.

• author: Balija, Fisnik
• supervisor: Anders Scherstén
• organization: Department of Geology
• alternative title: Radon a social problem : a litterature review of geological context, health impacts and possible solutions
• course: GEOL01 20142
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Earth and Environmental Sciences
• keywords: radium, alfapartiklar, strålning, radioaktivitet, sönderfallskedja, radon, radondöttrar, uran, torium, lungcancer.
• publication/series: Examensarbeten i geologi vid Lunds universitet
• report number: 419
• language: Swedish
• id: 4778307
• date added to LUP: 2014-11-17 15:27:13
• date last changed: 2014-11-17 15:27:13