Advanced

A bio-economic model of the recreational and commercial cod (Gadus morhua) fisheries in Öresund

Gustafsson, Sara (2014) BION35 20131
Degree Projects in Biology
Abstract
The objective of this study was to analyze recreational and commercial fishing and their respective effect on revenue and catches in the cod fishery in Öresund. This was done by including both recreational and commercial fishing in a bio-economic model. The results from the bio-economic model suggest that more fishing effort is being put in on the cod stock than what is most cost effective, by both the recreational and commercial fisheries. This leaves space for improvement of the revenue by decreasing both the recreational and commercial fishing pressures from the levels of today. Another change of the current fishing situation suggested by the model is an increase of the mesh sizes used, from 130 mm to 220 mm. The change in fishing... (More)
The objective of this study was to analyze recreational and commercial fishing and their respective effect on revenue and catches in the cod fishery in Öresund. This was done by including both recreational and commercial fishing in a bio-economic model. The results from the bio-economic model suggest that more fishing effort is being put in on the cod stock than what is most cost effective, by both the recreational and commercial fisheries. This leaves space for improvement of the revenue by decreasing both the recreational and commercial fishing pressures from the levels of today. Another change of the current fishing situation suggested by the model is an increase of the mesh sizes used, from 130 mm to 220 mm. The change in fishing intensity and fishing pattern could at first lead to a decrease in catch and revenue in the first year, but as the cod stock recovers catches and revenues would increase and thus increase work opportunities, but in a more economically sustainable cod fishery. However, to increase the understanding of how the value of recreational fishing is influenced by stock size and structure and to enable reliable predictions, better survey data is needed. (Less)
Abstract (Swedish)
Populärvetenskaplig sammanfattning:

Hur ska vi fiska torsk i Öresund?

Debatten om man ska fiska torsk i Sverige och i så fall hur har pågått under en längre tid. Detta för att torsken har minskat kraftigt efter år av överfiske. I Öresund har torskbeståndet dock klarat sig bättre, då trålfiske i sundet är förbjudet för sjöfartens skull. Här är torsken även ganska stor jämfört med övriga Östersjön då man även avstår från att ta de minsta tillåtna fiskarna. I Öresund fiskas torsk av yrkesfiskare från både Sverige och Danmark och sportfiskare. Även om torskpopulationen i Öresund är i bättre skick så behövs nya bestämmelser för hur torskfisket ska skötas för att även i framtiden säkra ett livskraftigt torskbestånd för kommande... (More)
Populärvetenskaplig sammanfattning:

Hur ska vi fiska torsk i Öresund?

Debatten om man ska fiska torsk i Sverige och i så fall hur har pågått under en längre tid. Detta för att torsken har minskat kraftigt efter år av överfiske. I Öresund har torskbeståndet dock klarat sig bättre, då trålfiske i sundet är förbjudet för sjöfartens skull. Här är torsken även ganska stor jämfört med övriga Östersjön då man även avstår från att ta de minsta tillåtna fiskarna. I Öresund fiskas torsk av yrkesfiskare från både Sverige och Danmark och sportfiskare. Även om torskpopulationen i Öresund är i bättre skick så behövs nya bestämmelser för hur torskfisket ska skötas för att även i framtiden säkra ett livskraftigt torskbestånd för kommande generationer.

Syftet med den här studien var att analysera effekterna av yrkes- och sportfiske på torskbeståndet i Öresund genom att skapa en bio-ekonomisk modell där både biologiska och ekonomiska faktorer ingår. Den här modellen användes sedan för att förutsäga vinster vid olika nivåer av fisketryck av yrkes- och sportfiske för att se vilka nivåer av torskfiske som är biologiskt och ekonomiskt hållbara.

För att konstruera den bio-ekonomiska modellen användes data över fångster från yrkesfiske och turbåtsfiske samt fångstpriser och olika biologiska parametrar. Dessa data fördes sedan in i en matematisk standard modell för fiskeriforskning kallad VPA (Virtual Population Analysis). I den nu färdiga modellen varierades fisketryck för yrkes- och sportfiske samt maskstorlek i näten för yrkesfisket på olika sätt för att se hur detta påverkade fångst och vinster.

Resultat
1. Enligt den bio-ekonomiska modellen läggs högre fiskeansträngning på att fiska torsk än vad som är mest konstnadseffektivt. Det vill säga fisketrycket kan sänkas för att öka vinsterna per fiskeansträngning. En sänkning av fisketrycket skulle till en början ge mindre fångster och vinster under det första året men allteftersom torskbeståndet ökar skulle fångster och vinster öka och överstiga dagens värden (Anders Persson, pers.komm.). En säkning av fisketryck skulle troligtvis även gynna andra fiskeflottor även utanför Sverige då fiskeansträngningar har ökat kontinuerligt de senaste årtiondena (Anticamara et al., 2011).

2. Maskstorleken som används i yrkesfisket idag bör ökas från 130 mm till ca 220 mm för att öka vinsterna och ge ett mer biologiskt hållbart fiske. En minskning av maskstorlek skulle troligtvis gynna även andra yrkesfiskare då maskstorlekar har minskats systematiskt i ett försök att hålla vinster uppe trots minskande fiskbestånd (Pauly et al., 2005).

3. Mer data behövs, både fångst och ekonomisk data, särskilt sådan data som visar hur och vilka faktorer som påverkar vinsten från sportfisket, för att minimera felkällorna och få pålitligare resultat.

Handledare: Anders Persson
Examensarbete för masterexamen - akvatisk ekologi 45 hp, 2014
Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Hur ska vi fiska torsk i Öresund?

Debatten om man ska fiska torsk i Sverige och i så fall hur har pågått under en längre tid. Detta för att torsken har minskat kraftigt efter år av överfiske. I Öresund har torskbeståndet dock klarat sig bättre, då trålfiske i sundet är förbjudet för sjöfartens skull. Här är torsken även ganska stor jämfört med övriga Östersjön då man även avstår från att ta de minsta tillåtna fiskarna. I Öresund fiskas torsk av yrkesfiskare från både Sverige och Danmark och sportfiskare. Även om torskpopulationen i Öresund är i bättre skick så behövs nya bestämmelser för hur torskfisket ska skötas för att även i framtiden säkra ett livskraftigt torskbestånd för kommande generationer.

Syftet med den här studien var... (More)
Hur ska vi fiska torsk i Öresund?

Debatten om man ska fiska torsk i Sverige och i så fall hur har pågått under en längre tid. Detta för att torsken har minskat kraftigt efter år av överfiske. I Öresund har torskbeståndet dock klarat sig bättre, då trålfiske i sundet är förbjudet för sjöfartens skull. Här är torsken även ganska stor jämfört med övriga Östersjön då man även avstår från att ta de minsta tillåtna fiskarna. I Öresund fiskas torsk av yrkesfiskare från både Sverige och Danmark och sportfiskare. Även om torskpopulationen i Öresund är i bättre skick så behövs nya bestämmelser för hur torskfisket ska skötas för att även i framtiden säkra ett livskraftigt torskbestånd för kommande generationer.

Syftet med den här studien var att analysera effekterna av yrkes- och sportfiske på torskbeståndet i Öresund genom att skapa en bio-ekonomisk modell där både biologiska och ekonomiska faktorer ingår. Den här modellen användes sedan för att förutsäga vinster vid olika nivåer av fisketryck av yrkes- och sportfiske för att se vilka nivåer av torskfiske som är biologiskt och ekonomiskt hållbara.

För att konstruera den bio-ekonomiska modellen användes data över fångster från yrkesfiske och turbåtsfiske samt fångstpriser och olika biologiska parametrar. Dessa data fördes sedan in i en matematisk standard modell för fiskeriforskning kallad VPA (Virtual Population Analysis). I den nu färdiga modellen varierades fisketryck för yrkes- och sportfiske samt maskstorlek i näten för yrkesfisket på olika sätt för att se hur detta påverkade fångst och vinster.

Resultat
1. Enligt den bio-ekonomiska modellen läggs högre fiskeansträngning på att fiska torsk än vad som är mest konstnadseffektivt. Det vill säga fisketrycket kan sänkas för att öka vinsterna per fiskeansträngning. En sänkning av fisketrycket skulle till en början ge mindre fångster och vinster under det första året men allteftersom torskbeståndet ökar skulle fångster och vinster öka och överstiga dagens värden (Anders Persson, pers.komm.). En säkning av fisketryck skulle troligtvis även gynna andra fiskeflottor även utanför Sverige då fiskeansträngningar har ökat kontinuerligt de senaste årtiondena (Anticamara et al., 2011).

2. Maskstorleken som används i yrkesfisket idag bör ökas från 130 mm till ca 220 mm för att öka vinsterna och ge ett mer biologiskt hållbart fiske. En minskning av maskstorlek skulle troligtvis gynna även andra yrkesfiskare då maskstorlekar har minskats systematiskt i ett försök att hålla vinster uppe trots minskande fiskbestånd (Pauly et al., 2005).

3. Mer data behövs, både fångst och ekonomisk data, särskilt sådan data som visar hur och vilka faktorer som påverkar vinsten från sportfisket, för att minimera felkällorna och få pålitligare resultat.

Handledare: Anders Persson
Examensarbete för masterexamen - akvatisk ekologi 45 hp, 2014
Biologiska institutionen, Lunds universitet (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Gustafsson, Sara
supervisor
organization
course
BION35 20131
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
language
English
id
4780155
date added to LUP
2014-11-17 14:48:39
date last changed
2014-11-17 14:51:56
@misc{4780155,
  abstract     = {The objective of this study was to analyze recreational and commercial fishing and their respective effect on revenue and catches in the cod fishery in Öresund. This was done by including both recreational and commercial fishing in a bio-economic model. The results from the bio-economic model suggest that more fishing effort is being put in on the cod stock than what is most cost effective, by both the recreational and commercial fisheries. This leaves space for improvement of the revenue by decreasing both the recreational and commercial fishing pressures from the levels of today. Another change of the current fishing situation suggested by the model is an increase of the mesh sizes used, from 130 mm to 220 mm. The change in fishing intensity and fishing pattern could at first lead to a decrease in catch and revenue in the first year, but as the cod stock recovers catches and revenues would increase and thus increase work opportunities, but in a more economically sustainable cod fishery. However, to increase the understanding of how the value of recreational fishing is influenced by stock size and structure and to enable reliable predictions, better survey data is needed.},
  author       = {Gustafsson, Sara},
  language     = {eng},
  note         = {Student Paper},
  title        = {A bio-economic model of the recreational and commercial cod (Gadus morhua) fisheries in Öresund},
  year         = {2014},
}