Medveten oaktsamhet avseende våldtäkt - En effektiv eller verkningslös kriminalisering?

Abstract (Swedish)

Sammanfattning
Våldtäkt har under 2014 varit ett väldiskuterat ämne.” Lundadomen” som kommer behandlas i uppsatsen har väckt starka känslor i samhället. Såväl tingsrätt som hovrätt lämnade åtalet utan bifall trots att det ansågs vara ostridigt att målsäganden uttalat ”nej” och ”sluta” under händelseförloppet. Enligt rättens bedömning var det inte styrkt utom rimlig tvivel att gärningsmannen insett målsägandens icke-samtycke till vidtagna sexuella handlingar. Massmedia har otaliga gånger lyft fram upprörda debattartiklar som vittnar om en stor besvikelse avseende gällande lagstiftning och rättstillämpning. Med denna debatt som bakgrund ställs krav på att våldtäktslagstiftningen förändras och förbättras.

Trots ett flertal ändringar och tillägg under 2000-talet tycks rättstillämpningen och lagföringsfrekvensen inte vara tillräcklig. Samhället kräver ett agerande som fastställer att klandervärda handlingar inte är acceptabla i ett modernt samhälle. Våldtäktshandlingar som idag faller mellan stolarna i domstolen behöver fångas upp av en bättre lagstiftning. Beviskravet för våldtäkt är precis som för övriga brottmål högt ställt, att sänka detsamma är inte önskvärt med beaktande av rättsäkerheten. Kriminalisering av medveten oaktsamhet har diskuterats som en möjlig utvidgning av våldtäktsbestämmelsen. Diskussionen har dock fått stå i skuggan av samtyckesdebatten. Frågan om en eventuell samtyckesreglering har givits stort utrymme. Trotts omfattande utredningar har inte våldtäktsbestämmelsen utvidgats med ett uttalat samtyckesrekvisit. Samtycke anses dock ha en central betydelse i rättspraxis.

Det är inte endast den fysiska handlingen som skadar den som utsätts för våldtäkt. Den kränkning som han eller hon tillfogas syns inte på utsidan men lämnar stor inre skada. Det finns onekligen ett omfattande skyddsvärde att värna om då man för diskussioner kring en lagändring i våldtäktsbestämmelsen. Den sexuella integriteten värderas högt varpå ett intrång i densamma anses grovt förkastlig. En diskussion kring, huruvida det är motiverat att kriminalisera medveten oaktsamhet, med beaktande av skyddsintresset får således ses som direkt obehövlig. Det är inte heller värt att diskutera om kriminaliseringen avser en klandervärd handling eller inte. Svaret på dessa frågor är utan tvekan jakande. Vad som är värt att belysa är således de argument som talar emot en kriminalisering. Dessa argument bör sedan vägas mot de självklara motiv som talar för detsamma. Uppsatsen ämnar åskådliggöra det nyss nämnda i syfte att komma till en slutsats i huruvida en kriminalisering av medveten oaktsamhet är motiverad.

Även vid fall av allvarlig brottslighet såsom våldtäkt får en utvidgad kriminalisering inte utan vidare utredning ses som självklar. Trots att det finns tydliga motiv som talar för en kriminalisering är dess förväntade effekter i negativ riktning inte att förringa. Efter en avvägning av förväntade effekter kommer jag i min analys argumentera för att en kriminalisering av medveten oaktsamhet avseende våldtäkt är motiverad.

Popular Abstract

Summary
Rape has in 2014 been a discussed subject. The "Lundadom", which is a part of Swedish case law that will be treated in this paper, has aroused strong feelings in the community. Both the District Court as the Court of Appeal left the indictment dismissed even though it was considered to be undisputed that the plaintiff stated "no" and "stop" during the course of events. According to the Court's assessment it was not proven beyond the reasonable doubt that the offender realized the plaintiff's non-consent to sexual actions taken. The media has countless times published outraged opinion articles that bear witness to a great disappointment regarding current legislation and case law. The opinions shared in media state that the regulation of rape is in need of a changed to be improved.

Despite a number of changes and additions in the 2000s, the law enforcement and frequency of prosecution appears not to be sufficient. Society demands actions that determine that reprehensible acts are not acceptable in a modern society. Actions of rape currently fall between the cracks in the courtroom and need to be captured by a better regulation. The standard of proof for rape is like the rest of Criminal law high. Lowering the same is not desirable, not least with regard to the rule of law. Suggested criminalization of conscious negligence has been discussed as a possible extension of the rape provision. The discussion has, however, been overshadowed by the debate of consent. The question of a possible regulation of consent has been given great space. Despite extensive investigations have the regulation of rape not been expanded with a pronounced regulation of consent. Consent is however considered to be central in the law enforcement.

It is not only the physical act that harms the victim of rape. The violation that he or she inflicted is not visible on the outside but leaves large internal damage. There is undeniably a major protective value to safeguard when the discussions about a change in the regulation of rape. The sexual integrity is highly valued whereupon an infringement of the same is considered grossly reprehensible. A discussion of whether it is justified to criminalize deliberate negligence with regard to the interest may be seen as directly unnecessary. It is not worth discussing whether the criminalization refers to a reprehensible act or not. The answer to these questions is undoubtedly yes. What´s worth highlighting are the arguments against criminalization. These arguments should then be weighed against the obvious motives to suggest the same. This paper intends to illustrate the foregoing in order to come to a conclusion whether the criminalization of conscious negligence is justified.

Even in cases of serious crimes such as rape is an extended criminalization not obvious without further study. Although there are clear incentives in favour of criminalization is its expected impact in a negative direction not to belittle. After weighing up the expected effects against each other I will argue for a criminalization of conscious negligence regarding rape are justified in my analysis.

• author: Holmqvist, Josefin
• supervisor: Christoffer Wong
• organization: Department of Law
• alternative title: Conscious negligence regarding rape - An effective or ineffective criminalization?
• course: JURM02 20142
• year: 2014
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: criminal law
• language: Swedish
• id: 4913907
• date added to LUP: 2015-04-14 14:31:54
• date last changed: 2015-04-14 14:31:54