Frihetsberövad på misstanke - Om häktningens funktion i straffprocessrätten

Abstract (Swedish)

Om ett brott som hör under allmänt åtal har begåtts ska förundersökning inledas och bedrivas i syfte att ta fram material som gör det möjligt för åklagaren att fatta beslut i åtalsfrågan. Till sin hjälp att bedriva en effektiv utredning har polis och åklagare möjlighet att använda straffprocessuella tvångsmedel. De straffprocessuella tvångsmedlen ger polis och åklagare rätt att använda åtgärder som kränker en misstänkts grundlagsskyddade mänskliga fri- och rättigheter. Häktning är ett sådant straffprocessuellt tvångsmedel och får därför bara företas i de syften och ändamål som lagstiftningen anger.
Flera olika kriterier måste vara uppfyllda för att häktning under en pågående förundersökning ska få ske. Först och främst måste det vara fråga om ett brott av en viss beskaffenhet. Brott som kan leda till lägre straff än fängelse i ett år kan bara föranleda häktning i undantagsfall. Misstanken mot den misstänkte måste som huvudregel uppnå åtminstone sannolika skäl. För att häktning ska vara tillåtet måste det därtill föreligga en risk för att den misstänkte antingen avviker, försvårar brottets utredning eller fortsätter sin brottsliga verksamhet.
Ändamålet med häktning framgår inte tydligt ur lagstiftningen. En tolkning av ändamålen bakom häktningsgrunderna är nödvändig för att få en insyn i för vilka syften häktning anses får ske. Eftersom tolkning måste ske finns det en risk att häktning används skönsmässigt och i ickelegala syften.
Häktningen kan ibland spela en avgörande roll för straff¬processens genomförande. Även om regleringen är omgärdat av en rad principer som ska skydda den enskilda från otillbörlig rättstillämpning måste regleringen kring häktningsinstitutet till övervägande del anses ha till uppgift att upprätthålla effektivitet i brottsbekämpningen.
Häktningen möjliggör straffrättens efterlevande. Häktningen kan sägas fylla en mer eller mindre uttalad allmän- och individualpreventiv funktion. Häktning är inte ett straff och får inte användas som ett straff. Eftersom häktningen ibland är den enda märkbara reaktionen på en brottslig gärning från samhällets sida kan häktningen fylla en viss avhållande funktion. Denna effekt av häktningen får dock inte användas som ett direkt syfte med häktningen.
För att förstärka den misstänktes rättssäkerhet vid ett frihetsberövande under förundersökningen måste lagstiftningen tydligare peka ut vilka ändamålen med häktningen är. Rättstillämparen måste också ta på sig ansvaret att bättre motivera på vilka grunder besluten fattas.

Abstract

If an offense subject to public prosecution has been committed a preliminary investigation shall be initiated and carried out in order to optain materials to make it possible for the prosecutor to decide on the prosecution issue. To assist the police and prosecutors to conduct an effective investigationt they have the option of using coercive measures. The coercive measures give police and prosecutors the right to use measures that violate a suspects constitutionally protected human rights and freedoms. Pre-trial detention is one such coercive measure and may only be undertaken in the aims and purposes of the law.
Several criteria must be met to allow a pre-trial detention of a suspect during a preliminary investigation. First and foremost, it has to be the question of an offense of a certain nature. Offences can result in lower penalties than imprisonment for one year can only lead to pre-trial detention in exceptional cases. The suspicion against the suspect must, as a rule achieve at least probable cause. In order for pre-trial detention to be permitted, it must in addition exist a risk that the suspect either deviates, hampers the crime investigation or persist in criminal activities.
The purpose of pre-trial detention is not made clear from the legislation. An interpretation of the aims underlying the grounds for detention is necessary to get an insight into what purposes that renders detention to be permitted. Since interpretation must take place, there is a risk that detention is used discretionary and for non legal purposes.
Pre-trial detention may sometimes play a crucial role in the realisation of the criminal process. Although the regulation is surrounded by a number of principles to protect the individual from unfair application of the law, the regulations around the pre-trial detention is largely considered to have the task off maintaining the effectiveness in combating crime.
Pre-trial detention allows implementation of the criminal law. Pre-trial detention can be said to play a more or less pronounced general and individual preventive function. Pre-trial detention is not a penalty and may not be used as a punishment. Since pre-trial detention sometimes is the only response of a criminal offense perceptible by the society it can fill a certain deterrent function. This effect of detention may not be used as a direct purpose of detention.
In order to strengthen the suspect's legal certainty during a detention througout the preliminary investigation, the legislation must more clearly point out what the purposes of the pre-trial detention are. The practitioner of the law must also accept the responsibility to better justify the grounds on which the detention decisions are made.

• author: Andersson, Sara
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law
• alternative title: Deprivation of liberty because of suspicion - About the function of the pre-trial detention in criminal procedure
• course: LAGM01 20142
• year: 2014
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffprocessrätt
• language: Swedish
• id: 4914356
• date added to LUP: 2015-01-31 11:01:41
• date last changed: 2015-01-31 11:01:41