Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Särskilt skydd för tjänstemän i sjukvården - En utredning om i vilken mån personal inom hälso- och sjukvården omfattas av rättsskyddet i 17 kap. 1 § BrB

Qvarnström, Johanna LU (2014) JURM02 20142
Department of Law
Abstract (Swedish)
This master thesis will examine the extent to which personnel in the health and medical services can be covered by the extended legal protection in chapter 17 article 1 of the Swedish Penal Code. Legal provisions specify the use of violence and threats against officials and involves increased legal protection for those who meet the definition of the concept of civil servants. The master thesis will therefore investigate the extent of the protection required and which criteria’s are to be met in order for officials to be covered by the protection and the extent to which health care professionals exercise authority over the patient who is in the staff's care. Health care is, as a general rule, be voluntary and only in exceptional cases, by... (More)
This master thesis will examine the extent to which personnel in the health and medical services can be covered by the extended legal protection in chapter 17 article 1 of the Swedish Penal Code. Legal provisions specify the use of violence and threats against officials and involves increased legal protection for those who meet the definition of the concept of civil servants. The master thesis will therefore investigate the extent of the protection required and which criteria’s are to be met in order for officials to be covered by the protection and the extent to which health care professionals exercise authority over the patient who is in the staff's care. Health care is, as a general rule, be voluntary and only in exceptional cases, by virtue of law, coercion may be used to implement care and treatment measures. Legal support to implement care and treatment measures against the patient's legally valid consent constitutes the exercise of public authority. This thesis will therefore examine the relationship between the right to self-determination and the exercise of public authority. The thesis will also examine whether it is appropriate to include health professionals in chapter 17 article 1 of the Swedish Penal Code whit regard to rule of law.
On January 1 2015 will Patientlag (2014: 821) for the first time mean a clear
legal basis that will regulate health professionals opportunities to act in emergency situations if no legally valid consent can be obtained. This master thesis will therefore examine whether this means a new basis for the exercise of public authority in the health care sector. The conclusion of the master thesis is that if an action should be considered public authority requires legal support which justifies action may be enforced whit the support of compulsory use. A legally valid consent means that the requirement of voluntariness for health care is met. Because the exercise of public authority is being carried out with the support of law it does not affect the patient´s acceptance of health care and treatment measures on the question whether a legal ground for the exercise of public authority has existed or not. For the principle of rule of law to be upheld a clear legal basis for liability should be maintained that support responsibility to be imposed under chapter 17 article 1 the Swedish Penal Code. Previously only supports the application of prospective consents have emerged from the preparatory work, practice and doctrine but after the passing of the Patientlag the legal support will emerge from the legislation through chapter 4 article 4 Patientlag. My conclusion is that an action under this provision should be seen as an exercise of public authority and thus the acting with the support of the legislative provision under the protection of chapter 17 article 1 the Swedish Penal Code. (Less)
Abstract (Swedish)
I uppsatsen undersöks i vilken mån som personal inom hälso- och sjukvården kan omfattas av rättsskyddet i 17 kap. 1 §§ BrB. Lagbestämmelserna anger rekvisiten för våld och hot mot tjänsteman och innebär ett utökat rättsskydd för den som uppfyller definitionen av tjänstemannabegreppet. Uppsatsen kommer därför att utreda omfattningen av rättskyddet samt vilka kriterier som ska uppfyllas för att tjänstemän ska omfattas av skyddet och i vilken mån hälso- och sjukvårdspersonal utövar myndighet över den patient som befinner sig i personalens vård. Hälso- och sjukvården är som huvudregel frivillig och enbart i undantagsfall, med stöd av lag, får tvång användas för att genomföra vård- och behandlingsåtgärder. Om det finns lagstöd för att genomföra... (More)
I uppsatsen undersöks i vilken mån som personal inom hälso- och sjukvården kan omfattas av rättsskyddet i 17 kap. 1 §§ BrB. Lagbestämmelserna anger rekvisiten för våld och hot mot tjänsteman och innebär ett utökat rättsskydd för den som uppfyller definitionen av tjänstemannabegreppet. Uppsatsen kommer därför att utreda omfattningen av rättskyddet samt vilka kriterier som ska uppfyllas för att tjänstemän ska omfattas av skyddet och i vilken mån hälso- och sjukvårdspersonal utövar myndighet över den patient som befinner sig i personalens vård. Hälso- och sjukvården är som huvudregel frivillig och enbart i undantagsfall, med stöd av lag, får tvång användas för att genomföra vård- och behandlingsåtgärder. Om det finns lagstöd för att genomföra vård- och behandlingsåtgärder utan patientens samtycke utgör åtgärden myndighetsutövning. Om det inte finns lagstöd för myndighetsutövning kan sjukvården endast genomföra vård- och behandlingsåtgärder med ansvarsfrihet om det föreligger ett rättsligt giltigt samtycke.
I uppsatsen kommer därför förhållandet mellan rätten till självbestämmande och
myndighetsutövning att belysas. Uppsatsen ska även utreda om det är lämpligt att inkludera hälso- och sjukvårdspersonal i det rättsskydd som 17 kap. 1 § BrB innebär med hänsyn till rättssäkerhetsaspekten. Den 1 januari 2015 kommer Patientlagen (2014:821) att för första gången ge ett tydligt lagstöd för tillämpandet av vård- och behandlingsåtgärder i nödsituationer om inget rättsligt giltigt samtycke kan inhämtas från en patient. Uppsatsen kommer därför att undersöka huruvida lagbestämmelsen innebär en ny grund för myndighetsutövning.
Uppsatsens slutsats blir att om ett agerande ska kunna anses utgöra
myndighetsutövning krävs det lagstöd som berättigar att agerandet får genomdrivas med stöd av tvång. Ett rättsligt giltigt samtycke innebär att patientens rätt till självbestämmande har respekterats. Eftersom myndighetsutövning genomförs med stöd av lag inverkar inte patientens samtycke till vård- och behandlingsåtgärder på frågan huruvida myndighetsutövning har förelegat eller inte. För att rättssäkerheten ska upprätthållas krävs det tydligt lagstöd för att ansvar ska kunna utdömas enligt 17 kap. 1 § BrB. Tidigare har enbart stöd för presumtiva samtyckes rättsliga tillämplighet framkommit av förarbeten, praxis och doktrin men efter Patientlagens införande kommer lagstöd för presumtiva samtycken att framkomma ur lagtext genom 4 kap. 4 § Patientlagen. Min slutsats blir att ett agerande med stöd av denna bestämmelse bör ses som myndighetsutövning i straffrättslig mening och att därigenom den som agerar med stöd av lagbestämmelsen omfattas av skyddet i 17 kap. 1 § BrB. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Qvarnström, Johanna LU
supervisor
organization
alternative title
Legal protection for health care professionals as civil servants – an investigation of which criteria’s are to be met for health care professionals to be covered by the increased legal protection for civil servants.
course
JURM02 20142
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
straffrätt : samtycke : myndighetsutövning : våld mot tjänsteman
language
Swedish
additional info
jur09jqv@jur.lu.se

0705678892

19890202-3947
id
4917831
date added to LUP
2015-04-23 13:33:10
date last changed
2015-04-23 13:33:10
@misc{4917831,
  abstract     = {{I uppsatsen undersöks i vilken mån som personal inom hälso- och sjukvården kan omfattas av rättsskyddet i 17 kap. 1 §§ BrB. Lagbestämmelserna anger rekvisiten för våld och hot mot tjänsteman och innebär ett utökat rättsskydd för den som uppfyller definitionen av tjänstemannabegreppet. Uppsatsen kommer därför att utreda omfattningen av rättskyddet samt vilka kriterier som ska uppfyllas för att tjänstemän ska omfattas av skyddet och i vilken mån hälso- och sjukvårdspersonal utövar myndighet över den patient som befinner sig i personalens vård. Hälso- och sjukvården är som huvudregel frivillig och enbart i undantagsfall, med stöd av lag, får tvång användas för att genomföra vård- och behandlingsåtgärder. Om det finns lagstöd för att genomföra vård- och behandlingsåtgärder utan patientens samtycke utgör åtgärden myndighetsutövning. Om det inte finns lagstöd för myndighetsutövning kan sjukvården endast genomföra vård- och behandlingsåtgärder med ansvarsfrihet om det föreligger ett rättsligt giltigt samtycke. 
I uppsatsen kommer därför förhållandet mellan rätten till självbestämmande och 
myndighetsutövning att belysas. Uppsatsen ska även utreda om det är lämpligt att inkludera hälso- och sjukvårdspersonal i det rättsskydd som 17 kap. 1 § BrB innebär med hänsyn till rättssäkerhetsaspekten. Den 1 januari 2015 kommer Patientlagen (2014:821) att för första gången ge ett tydligt lagstöd för tillämpandet av vård- och behandlingsåtgärder i nödsituationer om inget rättsligt giltigt samtycke kan inhämtas från en patient. Uppsatsen kommer därför att undersöka huruvida lagbestämmelsen innebär en ny grund för myndighetsutövning. 
Uppsatsens slutsats blir att om ett agerande ska kunna anses utgöra 
myndighetsutövning krävs det lagstöd som berättigar att agerandet får genomdrivas med stöd av tvång. Ett rättsligt giltigt samtycke innebär att patientens rätt till självbestämmande har respekterats. Eftersom myndighetsutövning genomförs med stöd av lag inverkar inte patientens samtycke till vård- och behandlingsåtgärder på frågan huruvida myndighetsutövning har förelegat eller inte. För att rättssäkerheten ska upprätthållas krävs det tydligt lagstöd för att ansvar ska kunna utdömas enligt 17 kap. 1 § BrB. Tidigare har enbart stöd för presumtiva samtyckes rättsliga tillämplighet framkommit av förarbeten, praxis och doktrin men efter Patientlagens införande kommer lagstöd för presumtiva samtycken att framkomma ur lagtext genom 4 kap. 4 § Patientlagen. Min slutsats blir att ett agerande med stöd av denna bestämmelse bör ses som myndighetsutövning i straffrättslig mening och att därigenom den som agerar med stöd av lagbestämmelsen omfattas av skyddet i 17 kap. 1 § BrB.}},
  author       = {{Qvarnström, Johanna}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Särskilt skydd för tjänstemän i sjukvården - En utredning om i vilken mån personal inom hälso- och sjukvården omfattas av rättsskyddet i 17 kap. 1 § BrB}},
  year         = {{2014}},
}