Det skall inte löna sig att begå brott. En studie av den nationella och EU-rättsliga kriminalpolitiken

Abstract (Swedish)

Den organiserade brottslighetens utveckling är en omstridd fråga. Statistikföringen lider av en definitionsproblematik, där den organiserade brottsligheten innefattar en mångfacetterad kategori av utövare. Den gemensamma nämnaren för den organiserade brottsligheten framstår däremot som mer tydlig; en strävan om ekonomisk vinning. Brottbekämpningen har därför riktat in sig på själva incitamentet till att begå brott, pengar och egendom. Lagstiftningsgärder har realiserats, vilket påvisas i bl.a. tillkomsten av utvidgat förverkandet, vilket är en särskild rättsverkan av brott. Myndigheternas strävan efter effektivitet i brottsbekämpningen har föranlett ett sänkt beviskrav där det förverkandeutlösande brottet utgör en nyckel åt egendom som kan förverkas utan att den behöver knytas till ett specifikt brott.

Brottsbekämpningen i Sverige har, vid sidan om den traditionella brottsbekämpningen, valt att angripa den grova organiserade brottsligheten genom den tillgångsinriktade brottsbekämpningen. Brottsbekämpningen lanserades år 2008 i samband med Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport, 2008:10. Den tillgångsinriktade brottsbekämpningen har påkallat ett nytt arbetssätt inom myndigheterna, där samverkan skall prioriteras och där brottsbekämpningen går ut på att lagföra egendom istället för lagföra personer. Målbilden av den tillgångsinriktade brottsbekämpningen uttrycks i tankar om effektivitet och allmänprevention. Men av de slutsatser jag kommit fram till har brottsbekämpningen inte fått det förväntade genomslaget. En av den tillgångsinriktade brottsbekämpningens viktigaste målbilder är penningtvätt. Undgår en egendom förverkande, skall det i största mån förhindras att det förs in och korrumperar den legala ekonomin.

Den gränsöverskridande brottsligheten har påkallat gränsöverskridande åtgärder. Inom EU ser vi på en utökad lagstiftningskompetens, där straffrätten sedan Lissabonfördragets tillkomst inte längre utgör enbart en nationell angelägenhet. I syfte att skapa ett område med frihet, rättvisa och säkerhet har lagstiftningen tillnärmats för att uppnå en effektiv brottsbekämpning, som samtidigt bygger upp en förtroenderelation mellan stater sinsemellan samt mellan stat och medborgare.

En stat eller union som påkallar en alltför offensiv kriminalpolitik riskerar att tumma på begrepp som rättssäkerhet. En effektiv lagstiftning i relation till den enskildes integritet innebär en svår ekvation. Målen får aldrig helga medlen, således är det en ständig balansgång mellan effektivitet och integritet. Vad som är påtagligt är att strafflagstiftning skall ske med restriktivitet i den mån det är möjligt.

Popular Abstract

The development of organized criminal enforcement is a controversial matter. Partly explained by the compilation of statistics suffers from a definition problem, where organized crime involves a multifaceted category of practitioners. The same does not hold true for organized crime, where the common denominator seems more apparent, being the pursuit of financial gain. Hence, the fight against crime has been focused on the incentive to commit the crime; money and property, rather than the prosecution of individuals per se. In doing so, steps in lawmaking have been taken, which can be demonstrated, inter alia, in the advent of extended forfeiture, which in turn is a legal consequence of the crime. Also, the authorities' quest for efficiency in law enforcement has led to a lowered burden of proof towards organized crime, where the forfeiture triggering offense constitutes a key to the property that may be forfeited without having to be tied to a specific crime.

Law enforcement in Sweden has, alongside traditional law enforcement, chosen to tackle serious organized crime through asset-oriented law enforcement measures. The law enforcement was launched in 2008 in conjunction with the Brottsförebyggande rådet’s (BRÅ) report, 2008: 10th. The asset-oriented law enforcement has called for a new approach within the authorities, where collaboration is a priority and where law enforcement is to prosecute property rather than prosecuting individuals. If forfeiture fails, measures to prevent financial means from organized criminal activities to subvert into the legal economy are taken. One such example is battling money laundering.

The ambition of law enforcement is expressed in thoughts on efficiency and general prevention. However, as this thesis concludes, the development of the new law enforcement measures has not achieved the expected impact.
Transnational crime has called for cross-border measures. In the EU, we observe an extended legislative competence, where criminal law from the creation of the Treaty of Lisbon no longer represents just a national concern. In order to create an area of freedom, security and justice, legislation has been harmonized to achieve an effective law enforcement, which also builds up a trust relationship between states and citizens.

A State or a Union that calls for an overly aggressive criminal policy is risking to compromise on terms like legal security. Effective legislation in relation to the individual's integrity is a difficult equation. The goals must never be to justify the means; therefore, it is a constant balancing act between efficiency and integrity. What is evident is that criminal law shall be as restrictive as possible.

• author: Schmidinger, Matilda
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Department of Law
• alternative title: Crime should not pay. A study of national and EU-legal/judicial criminal policy.
• course: JURM02 20142
• year: 2014
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: Straffrätt. EU-rätt. Tillgångsinriktad brottsbekämpning. Förverkande. Utvidgat förverkande. Organiserad brottslighet. Myndighetssamverkan. Brottsutbyte.
• language: Swedish
• id: 4917901
• date added to LUP: 2015-02-16 14:20:11
• date last changed: 2015-02-16 14:20:11