Migrationsdomstolarnas utredningsansvar med fokus på landinformation i asylärenden
(2014) LAGF03 20142Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Rätten till asyl utgör en av de grundläggande mänskliga rättigheterna och den garanterar att en asylsökande ska få frågan om sin flyktingstatus prövad i ett förfarande med visa garantier. Beslut i asylärenden är av stor betydelse för den enskildes liv och felaktiga beslut kan medföra allvarliga kränkningar av den enskildes mänskliga rättigheter. Inom asylrätten gäller som grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Trots det har migrationsmyndigheterna ett utvidgat utredningsansvar i asylärenden på grund av förekomsten av starka skyddsintressen i sådana ärenden. Beslut i asylärenden fattas utifrån samtligt material som förekommit i målet vilket i de flesta fall består av den... (More)
- Rätten till asyl utgör en av de grundläggande mänskliga rättigheterna och den garanterar att en asylsökande ska få frågan om sin flyktingstatus prövad i ett förfarande med visa garantier. Beslut i asylärenden är av stor betydelse för den enskildes liv och felaktiga beslut kan medföra allvarliga kränkningar av den enskildes mänskliga rättigheter. Inom asylrätten gäller som grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Trots det har migrationsmyndigheterna ett utvidgat utredningsansvar i asylärenden på grund av förekomsten av starka skyddsintressen i sådana ärenden. Beslut i asylärenden fattas utifrån samtligt material som förekommit i målet vilket i de flesta fall består av den asylsökandes berättelse. För att kunna bedöma sökandes trovärdighet jämförs sökandes berättelse i nästa led med landinformation och övrigt allmänt kända uppgifter. Tillämpning av exakt och aktuell landinformation framstår som avgörande för målets utgång. Detta är av speciell vikt för förfaranden i migrationsdomstolen som på grund av reglerna om prövningstillstånd i migrationsöverdomstolen brukar vara den sista instansen i asylprocessen.
Denna uppsats syftar till att med hjälp av rättsdogmatisk metod utreda hur långt migrationsdomstols utredningsansvar gällande landinformation sträcker sig i asylmål. För migrationsdomstolen är utredningsansvar lagstadgad i 8 § FPL och innebär att varje ärende ska vara utrett så som dess beskaffenhet kräver. Efter en redogörelse om officialprincipens innebörd görs en kort presentation i uppsatsen om asylprocessens gång i Sverige. Därefter övergår uppsatsens fokus till landinformationens betydelse i asylprocessen med tyngdpunkten på migrationsdomstolens utredningsansvar. De olika informationskällor som ligger till grund för skapandet av landinformation tas upp. I uppsatsen presenteras vidare de olika system inom vilka migrationsdomstolarna har organiserat sig för att på bästa sätt tillvarata den kunskap som domare efter hand tillägnat sig i syfte att höja sin specialkompetens på förhållandena i de aktuella länderna. För att kunna få en klarare bild om på vilket sätt migrationsdomstolen behandlar landinformation i ett konkret fall presenteras avslutningsvis en analys av ett större antal av migrationsdomstolens beslut i asylärende som är gjord inom SOU 2009:56.
Arbetet visar att migrationsdomstolarnas utredningsansvar beträffande landinformation väldigt sällan uppmärksammas både i doktrinen och rättspraxis trots dess stora betydelse i asylprocessen. Officialprincipen är en allmänrättslig grundsats och enligt rättspraxis får den inte begränsas med parternas utredningsansvar. Domstolarna använder dock nästan aldrig sina möjligheter till att tillkalla sakkunnig när det gäller landinformation utan nöjer sig med materialet som har presenterats av parterna i målet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att migrationsdomstolarna ännu inte uppnått önskad nivå av specialkompetens gällande landinformation men problemet har uppmärksammats både i doktrinen och förarbetena och olika åtgärder vidtas för att önskade förändringar ska åstadkommas. (Less) - Popular Abstract
- The right of asylum is one of the fundamental human rights which guarantees that a person who seeks asylum will have his or hers status as a refugee, tried with some guarantees. Decisions made in an asylum case are of great importance for the individual and wrong decisions can lead to serious violations of the individual’s human rights. Within the asylum law is a fundamental principle which states that the individual who is seeking asylum will make his or hers need of international protection probable. Despite that, the migration authorities have an expanded obligation to investigate asylum cases because of the presence of the greater need for protection in those cases. Decisions made in asylum cases are based on all materials that have... (More)
- The right of asylum is one of the fundamental human rights which guarantees that a person who seeks asylum will have his or hers status as a refugee, tried with some guarantees. Decisions made in an asylum case are of great importance for the individual and wrong decisions can lead to serious violations of the individual’s human rights. Within the asylum law is a fundamental principle which states that the individual who is seeking asylum will make his or hers need of international protection probable. Despite that, the migration authorities have an expanded obligation to investigate asylum cases because of the presence of the greater need for protection in those cases. Decisions made in asylum cases are based on all materials that have occurred in the case which in most cases consists of the story told by the person who seeks asylum. To be able to decide how much reliability the asylum seekers story has, the story is compared with the country information and other known data. Application with the exact data and country information seem to be what in the end decides how the case will turn out. This is of great importance for the procedures in the migration court which based on the rules of leave to appeal to the migration court of appeal that is the last instance in the asylum process.
This essay aims to with help of a legal dogmatic method investigate how far a migration courts obligation to investigate goes when it comes to country information in asylum cases. The obligation to investigate can be found in section 8 of the Administrative Procedure Act (1971:291, FPL) which states that every case should be as investigated as its nature requires. After an explanation of the meaning of the ex officio inquiry principle (“officialprincipen”) there will be a short presentation in this essay on the asylum process in Sweden. After that the focus will be on the importance of country information in the asylum process and specifically on the migration courts obligation to investigate. The different sources of information that created country information will be reviewed. Further on in the essay will be presented the different systems in which the migration courts has organized to be able to retain the knowledge that judges has developed in order to increase their special competence on the conditions in the specific countries. In order to give a clear image of how the migration court treat country information in a specific case, the essay will end with analyzing a number of decisions made in asylum cases in the migration court that can be found in SOU 2009:56.
This essay shows that the migrations courts obligation to investigate when it comes to country information are very rarely acknowledged in both the doctrine and case-law despite its great importance in the asylum process. The ex officio inquiry principle is a general right foundation and according to praxis it cannot be limited with the litigant´s obligation to investigate. The courts almost never use the possibilities they have to consult an expert when it comes to country information. Instead they are content with the materials presented by the litigants in the case. To sum it all up it can be stated that the migration courts has not reached the wanted level of special competence when it comes to country information. But the problem has been noticed both in the doctrine and the legislative history and different measures are taken so that changes can be made. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4917994
- author
- Milovanovic, Nena LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20142
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- förvaltningsrätt, utredningsansvar, landinformation, officialprincipen
- language
- Swedish
- id
- 4917994
- date added to LUP
- 2015-01-28 16:14:26
- date last changed
- 2015-01-28 16:14:26
@misc{4917994,
abstract = {{Rätten till asyl utgör en av de grundläggande mänskliga rättigheterna och den garanterar att en asylsökande ska få frågan om sin flyktingstatus prövad i ett förfarande med visa garantier. Beslut i asylärenden är av stor betydelse för den enskildes liv och felaktiga beslut kan medföra allvarliga kränkningar av den enskildes mänskliga rättigheter. Inom asylrätten gäller som grundläggande princip att den asylsökande ska göra sitt behov av internationellt skydd sannolikt. Trots det har migrationsmyndigheterna ett utvidgat utredningsansvar i asylärenden på grund av förekomsten av starka skyddsintressen i sådana ärenden. Beslut i asylärenden fattas utifrån samtligt material som förekommit i målet vilket i de flesta fall består av den asylsökandes berättelse. För att kunna bedöma sökandes trovärdighet jämförs sökandes berättelse i nästa led med landinformation och övrigt allmänt kända uppgifter. Tillämpning av exakt och aktuell landinformation framstår som avgörande för målets utgång. Detta är av speciell vikt för förfaranden i migrationsdomstolen som på grund av reglerna om prövningstillstånd i migrationsöverdomstolen brukar vara den sista instansen i asylprocessen.
Denna uppsats syftar till att med hjälp av rättsdogmatisk metod utreda hur långt migrationsdomstols utredningsansvar gällande landinformation sträcker sig i asylmål. För migrationsdomstolen är utredningsansvar lagstadgad i 8 § FPL och innebär att varje ärende ska vara utrett så som dess beskaffenhet kräver. Efter en redogörelse om officialprincipens innebörd görs en kort presentation i uppsatsen om asylprocessens gång i Sverige. Därefter övergår uppsatsens fokus till landinformationens betydelse i asylprocessen med tyngdpunkten på migrationsdomstolens utredningsansvar. De olika informationskällor som ligger till grund för skapandet av landinformation tas upp. I uppsatsen presenteras vidare de olika system inom vilka migrationsdomstolarna har organiserat sig för att på bästa sätt tillvarata den kunskap som domare efter hand tillägnat sig i syfte att höja sin specialkompetens på förhållandena i de aktuella länderna. För att kunna få en klarare bild om på vilket sätt migrationsdomstolen behandlar landinformation i ett konkret fall presenteras avslutningsvis en analys av ett större antal av migrationsdomstolens beslut i asylärende som är gjord inom SOU 2009:56.
Arbetet visar att migrationsdomstolarnas utredningsansvar beträffande landinformation väldigt sällan uppmärksammas både i doktrinen och rättspraxis trots dess stora betydelse i asylprocessen. Officialprincipen är en allmänrättslig grundsats och enligt rättspraxis får den inte begränsas med parternas utredningsansvar. Domstolarna använder dock nästan aldrig sina möjligheter till att tillkalla sakkunnig när det gäller landinformation utan nöjer sig med materialet som har presenterats av parterna i målet. Sammanfattningsvis kan det konstateras att migrationsdomstolarna ännu inte uppnått önskad nivå av specialkompetens gällande landinformation men problemet har uppmärksammats både i doktrinen och förarbetena och olika åtgärder vidtas för att önskade förändringar ska åstadkommas.}},
author = {{Milovanovic, Nena}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Migrationsdomstolarnas utredningsansvar med fokus på landinformation i asylärenden}},
year = {{2014}},
}