Advanced

En ohållbar balansgång? - Om objektivitetsprincipen och åklagarens skyldigheter gentemot målsäganden

Sköld, Ida LU (2014) LAGF03 20142
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka åklagarrollen med ett särskilt fokus på objektivitetsprincipen och åklagarens plikter gentemot målsäganden. Målet har varit att försöka utreda vilka eventuella rättssäkerhetsproblem som kan finnas med den nuvarande ordningen.

Objektivitetsprincipen innebär ytterst att domstolar och myndigheter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Objektivitetsprincipen har lagfästs i 23 kap. 4 § stycket 1 RB, där det stadgas att brottsutredningen inte bara ska omfatta omständigheter som talar emot den misstänkte utan att även omständigheter som är gynnsamma för denne ska beaktas samt att bevis som är till den misstänktes förmån ska... (More)
Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka åklagarrollen med ett särskilt fokus på objektivitetsprincipen och åklagarens plikter gentemot målsäganden. Målet har varit att försöka utreda vilka eventuella rättssäkerhetsproblem som kan finnas med den nuvarande ordningen.

Objektivitetsprincipen innebär ytterst att domstolar och myndigheter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Objektivitetsprincipen har lagfästs i 23 kap. 4 § stycket 1 RB, där det stadgas att brottsutredningen inte bara ska omfatta omständigheter som talar emot den misstänkte utan att även omständigheter som är gynnsamma för denne ska beaktas samt att bevis som är till den misstänktes förmån ska tillvaratas. Objektivitetsprincipen gäller dock inte bara under förundersökningen utan anses gälla för åklagaren under hela rättsprocessen. Åklagaren måste samtidigt som den iakttar sin objektivitetsplikt uppfylla en lojalitetsplikt och en informationsplikt gentemot målsäganden. Informationsplikten består i att åklagaren måste ge målsäganden information om exempelvis beslut om åtal, förundersökning, rätt till rättshjälp. Lojalitetsplikten innebär att när åklagaren driver målsägandens skadeståndstalan i samband med ett brottmål så måste åklagaren inta en ombudsliknande ställning när denne förbereder och utför talan i denna del. När åklagaren utför dessa plikter så rekommenderar åklagarmyndigheten att målsäganden ska erbjudas att sammanträffa med åklagaren. Dessa kontakter får dock inte gå längre än vad som är yrkesmässigt motiverat enligt Riksåklagaren. Objektivitetsprincipen påverkar hur åklagaren får förhålla sig mot målsäganden under såväl förundersökningen som brottmålsrättegången. Åklagaren får exempelvis inte undvika att ställa känsliga frågor till målsäganden under förhör eller ge målsäganden råd om vad den ska säga under brottmålsrättegången.

Jag har i uppsatsen, utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, diskuterat tre huvudproblem som jag funnit med den nuvarande ordningen; att åklagaren blir känslomässigt engagerad för målsägandens sak, att åklagarrollen missuppfattas av målsäganden och att åklagaren överdriver sin objektivitetsplikt. Sammanfattningsvis anser jag dock att dessa inte är alarmerande rättssäkerhetsproblem. Åklagaren kan upprätthålla objektivitetsprincipen samtidigt som denne utför sina plikter mot målsäganden. Detta kräver dock att åklagaren agerar professionellt och intar en viss distans till målsäganden. (Less)
Popular Abstract
The purpose of this bachelor thesis has been to examine the role of the prosecutor with a particular focus on the principle of objectivity and the prosecutor's duties towards the plaintiff. The goal has been to investigate the possible problems with the security of justice that may exist with the current regulation.

The principle of objectivity ultimately means that the courts and authorities should take into account the equality of all before the law, objectivity and impartiality when carrying out their work. The principle of objectivity applies not only during the preliminary investigation, but is considered valid for the prosecution throughout the legal process.
The prosecutor must at the same time fulfill a duty of loyalty and a... (More)
The purpose of this bachelor thesis has been to examine the role of the prosecutor with a particular focus on the principle of objectivity and the prosecutor's duties towards the plaintiff. The goal has been to investigate the possible problems with the security of justice that may exist with the current regulation.

The principle of objectivity ultimately means that the courts and authorities should take into account the equality of all before the law, objectivity and impartiality when carrying out their work. The principle of objectivity applies not only during the preliminary investigation, but is considered valid for the prosecution throughout the legal process.
The prosecutor must at the same time fulfill a duty of loyalty and a duty of information towards the plaintiff. The duty of information means that the prosecutor must give the plaintiff information about for example decisions on prosecution, the preliminary investigation, the plaintiffs right to legal aid, etc. Duty of loyalty means that when the prosecutor operates the plaintiff's claim for damages in connection with a criminal case, the prosecutor must act in a manner similar to a lawyer when he prepares and performs this part of the claim. When the prosecutor is carrying out these duties, the Swedish Prosecution Authority recommends that the plaintiff should be offered to meet in person with the prosecutor.
The principle of objectivity affects how the prosecutor may relate to the plaintiff during both the preliminary investigation as well as during the criminal proceedings. The prosecutor may not, for example, avoid asking sensitive questions to the plaintiff or give the plaintiffs advice on what to say during the criminal trial.

In my analysis I have discussed three main problems that I found with the current regulation; the prosecutor becomes emotionally involved with the plaintiffs cause, the prosecutorial role gets misinterpreted by the plaintiff and the prosecutor exaggerate their duty to act objectively. In conclusion, I believe that these are not alarming legal problems. The prosecutor can maintain objectivity while performing their duties towards the plaintiff. However, this requires the prosecutor to act professionally and with a certain distance towards the plaintiff. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sköld, Ida LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20142
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Processrätt, Straffrätt
language
Swedish
id
4918285
date added to LUP
2015-01-28 16:06:42
date last changed
2015-01-28 16:06:42
@misc{4918285,
  abstract     = {Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka åklagarrollen med ett särskilt fokus på objektivitetsprincipen och åklagarens plikter gentemot målsäganden. Målet har varit att försöka utreda vilka eventuella rättssäkerhetsproblem som kan finnas med den nuvarande ordningen.

Objektivitetsprincipen innebär ytterst att domstolar och myndigheter i sin verksamhet ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Objektivitetsprincipen har lagfästs i 23 kap. 4 § stycket 1 RB, där det stadgas att brottsutredningen inte bara ska omfatta omständigheter som talar emot den misstänkte utan att även omständigheter som är gynnsamma för denne ska beaktas samt att bevis som är till den misstänktes förmån ska tillvaratas. Objektivitetsprincipen gäller dock inte bara under förundersökningen utan anses gälla för åklagaren under hela rättsprocessen. Åklagaren måste samtidigt som den iakttar sin objektivitetsplikt uppfylla en lojalitetsplikt och en informationsplikt gentemot målsäganden. Informationsplikten består i att åklagaren måste ge målsäganden information om exempelvis beslut om åtal, förundersökning, rätt till rättshjälp. Lojalitetsplikten innebär att när åklagaren driver målsägandens skadeståndstalan i samband med ett brottmål så måste åklagaren inta en ombudsliknande ställning när denne förbereder och utför talan i denna del. När åklagaren utför dessa plikter så rekommenderar åklagarmyndigheten att målsäganden ska erbjudas att sammanträffa med åklagaren. Dessa kontakter får dock inte gå längre än vad som är yrkesmässigt motiverat enligt Riksåklagaren. Objektivitetsprincipen påverkar hur åklagaren får förhålla sig mot målsäganden under såväl förundersökningen som brottmålsrättegången. Åklagaren får exempelvis inte undvika att ställa känsliga frågor till målsäganden under förhör eller ge målsäganden råd om vad den ska säga under brottmålsrättegången.

Jag har i uppsatsen, utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv, diskuterat tre huvudproblem som jag funnit med den nuvarande ordningen; att åklagaren blir känslomässigt engagerad för målsägandens sak, att åklagarrollen missuppfattas av målsäganden och att åklagaren överdriver sin objektivitetsplikt. Sammanfattningsvis anser jag dock att dessa inte är alarmerande rättssäkerhetsproblem. Åklagaren kan upprätthålla objektivitetsprincipen samtidigt som denne utför sina plikter mot målsäganden. Detta kräver dock att åklagaren agerar professionellt och intar en viss distans till målsäganden.},
  author       = {Sköld, Ida},
  keyword      = {Processrätt,Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {En ohållbar balansgång? - Om objektivitetsprincipen och åklagarens skyldigheter gentemot målsäganden},
  year         = {2014},
}