Konflikt inom arbetsrätten? Svenska stridsåtgärder ur ett europeiskt och internationellt perspektiv
(2014) LAGF03 20142Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Uppsatsen behandlar lagregleringen av stridsåtgärder vidtagna mot utstat-ionerande arbetsgivare. Syftet är att undersöka vilka krav som ställs på svensk lagstiftning av över- och mellanstatliga rättsakter, samt att analysera vilka av dessa krav som tillgodoses av svensk lagstiftning idag. Under arbetet har en rättsdogmatisk metod använts.
Efter att EU-domstolen avgjort det uppmärksammade målet Laval år 2007 stod det klart att den dåvarande svenska lagregleringen på området stred både mot den fria rörligheten och mot EU:s utstationeringsdirektiv. Ändringar gjordes då i svensk arbetsrättslig lagstiftning, vilket begränsade möjligheterna för svenska fackföreningar att vidta stridsåtgärder mot utländska arbetsgivare i syfte att teckna... (More) - Uppsatsen behandlar lagregleringen av stridsåtgärder vidtagna mot utstat-ionerande arbetsgivare. Syftet är att undersöka vilka krav som ställs på svensk lagstiftning av över- och mellanstatliga rättsakter, samt att analysera vilka av dessa krav som tillgodoses av svensk lagstiftning idag. Under arbetet har en rättsdogmatisk metod använts.
Efter att EU-domstolen avgjort det uppmärksammade målet Laval år 2007 stod det klart att den dåvarande svenska lagregleringen på området stred både mot den fria rörligheten och mot EU:s utstationeringsdirektiv. Ändringar gjordes då i svensk arbetsrättslig lagstiftning, vilket begränsade möjligheterna för svenska fackföreningar att vidta stridsåtgärder mot utländska arbetsgivare i syfte att teckna svenska kollektivavtal.
EKMR, den europeiska sociala stadgan och konventioner från International Labour Organization (ILO) ställer också krav på utformningen av svensk arbetsrätt. En betydelsefull rättsutveckling har skett på området under senare år. Strejkrätten skyddas numera av EKMR, och får bara inskränkas om det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Det står också klart att EKMR ska tolkas i ljuset av bland annat den europeiska sociala stadgan och ILO:s konvention 87. Både Europarådets och ILO:s kontrollorgan har framfört kritik mot nuvarande svensk lagstiftning.
Fram träder en bild av att svensk rätt i mångt och mycket tillgodoser utstat-ioneringsdirektivets krav. Samtidigt ställer jag mig frågande till om den fria rörligheten för tjänster skyddas tillräckligt. Vidare är det tydligt att svensk strejklagstiftning inte lever upp till de krav som ställs av den europeiska sociala stadgan och av ILO:s konvention nr 87, och förmodligen inte heller skulle klara en prövning i Europadomstolen. Motstridiga krav tycks ställas på nationell rätt, en normkonflikt som bara kan lösas genom en framtida prövning i EU-domstolen eller Europadomstolen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4924947
- author
- Eickhoff, Kristin LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20142
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- EU-rätt, Arbetsrätt
- language
- Swedish
- id
- 4924947
- date added to LUP
- 2015-01-27 17:53:52
- date last changed
- 2015-01-27 17:53:52
@misc{4924947,
abstract = {{Uppsatsen behandlar lagregleringen av stridsåtgärder vidtagna mot utstat-ionerande arbetsgivare. Syftet är att undersöka vilka krav som ställs på svensk lagstiftning av över- och mellanstatliga rättsakter, samt att analysera vilka av dessa krav som tillgodoses av svensk lagstiftning idag. Under arbetet har en rättsdogmatisk metod använts.
Efter att EU-domstolen avgjort det uppmärksammade målet Laval år 2007 stod det klart att den dåvarande svenska lagregleringen på området stred både mot den fria rörligheten och mot EU:s utstationeringsdirektiv. Ändringar gjordes då i svensk arbetsrättslig lagstiftning, vilket begränsade möjligheterna för svenska fackföreningar att vidta stridsåtgärder mot utländska arbetsgivare i syfte att teckna svenska kollektivavtal.
EKMR, den europeiska sociala stadgan och konventioner från International Labour Organization (ILO) ställer också krav på utformningen av svensk arbetsrätt. En betydelsefull rättsutveckling har skett på området under senare år. Strejkrätten skyddas numera av EKMR, och får bara inskränkas om det är nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Det står också klart att EKMR ska tolkas i ljuset av bland annat den europeiska sociala stadgan och ILO:s konvention 87. Både Europarådets och ILO:s kontrollorgan har framfört kritik mot nuvarande svensk lagstiftning.
Fram träder en bild av att svensk rätt i mångt och mycket tillgodoser utstat-ioneringsdirektivets krav. Samtidigt ställer jag mig frågande till om den fria rörligheten för tjänster skyddas tillräckligt. Vidare är det tydligt att svensk strejklagstiftning inte lever upp till de krav som ställs av den europeiska sociala stadgan och av ILO:s konvention nr 87, och förmodligen inte heller skulle klara en prövning i Europadomstolen. Motstridiga krav tycks ställas på nationell rätt, en normkonflikt som bara kan lösas genom en framtida prövning i EU-domstolen eller Europadomstolen.}},
author = {{Eickhoff, Kristin}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Konflikt inom arbetsrätten? Svenska stridsåtgärder ur ett europeiskt och internationellt perspektiv}},
year = {{2014}},
}