Golare har visst polare En utvecklingsstudie angående möjligheten till eftergift av konkurrensskadeavgift i svensk rätt

Abstract (Swedish)

Karteller är till sin natur hemliga och därför svåra att upptäcka. Som ett led i att stoppa dessa konkurrensbegränsningar har ett eftergiftssystem vuxit fram i amerikansk rätt som exporterats världen över. Om ett inblandat företag anger kartellen och dess medlemmar så kan de slippa böter/avgift själva, förutsatt att de följer myndighetens riktlinjer. Genom att spela på företags rädsla, och kartellens instabilitet, är tanken att inblandade tar sig till myndigheten och anger samarbetet. Det svenska eftergiftssystemet startades 2002, denna uppsats syfte är att följa utvecklingen därifrån fram till idag och belysa problem samt möjlig fortsatt utveckling.

Inspirationen till det svenska systemet kom från de system som utvecklats decennierna tidigare i USA, men framförallt inom EU. Utvecklingen i det svenska systemet har handlat om att gå från ett självständigt system till att alltmer harmoniseras med EU:s program. Detta har skett genom ECN vars modellprogram har hjälpt flera länders system att närma sig varandra. Eftergift genom dagens svenska system får det företag som först anger en överträdelse av 2:1 KL (eller 101 FEUF) som inte KKV känner till sedan tidigare eller saknat underlag att agera mot. På företaget ställs vissa lojalitetskrav, samarbetet med myndigheten måste fungera smärtfritt. Enbart ett företag kan få eftergift, därför finns även regleringar om kölapp och eftergiftsförklaring. Om inte eftergift kan ges så finns fortfarande möjlighet till nedsättning.

Det finns ännu inte mycket praxis på området, men i fallet om "asfaltskartellen" så beskrivs eftergiftsystemet i praktisk användning väldigt deskriptivt. Häri krävde KKV ut stora belopp, men ett företag slapp undan konkurrensskadeavgift tack vare eftergiftsprogrammets regler. Domstolen diskuterade även vad som diskvalificerar ett företag från eftergift, då ett ledande företag menat att de borde fått amnesti. I och med den ökade harmoniseringen så finns nu även möjlighet att tillgå EG-domstolens praxis.

Det svenska eftergiftsystemet kantas dock av en del problem. Först och främst är det problematiskt att det saknas statistik på området. Detta ligger i sakens natur, men gör att det är både svårt att formulera ett system, och bedöma hur effektivt detta system sedan fungerar. Det blir byggt på antaganden. En annan fråga är om systemet bör harmoniseras fullständigt, eller om det bör finnas möjligt att beakta för Sverige unika förutsättningar. Klart står i alla fall att eftergiftssystemet inte fungerar smärtfritt, och framtida utveckling får utröna om det är ett effektivt bidrag i kartellbekämpningen, eller om det krävs andra åtgärder.

Popular Abstract

Cartels are by nature secretive and thereby hard to find. As a way to stop these hard-core cartels an American system emerged which since has been exported worldwide - a leniency pro-gramme. The affected parties are given an opportunity to inform the authorities and the com-pany who does so is in return released from any potential charges, provided that they follow the authorities guidelines during the investigation. The purpose of this system is to exploit the cartel participants fear, and the instability of the cartel, to encourage companies to contact the authorities and denounce the cooperation. Within the Swedish competition law a leniency programme was enacted in 2002, and the purpose of this essay is to explain the progress of the Swedish programme, pinpoint problems and discuss possible further development.

The EU leniency programme was the major source of inspiration. The further evolvement of the Swedish system has been characterized by the advancement in harmonization with the EU programme. This has been supported by work of ECN whose model leniency programme supports the quest for closer legislation. Leniency through todays Swedish system is given to those who is first to inform breaches of 101 TFEU, not known by the SCA or of which the investigation has been previously unsuccessful. Some demands are given to the informing company, which they have to follow in accordance with governmental guidelines. Only one member of the cartel can receive leniency. Therefore the system includes certain regulations, which helps to decide which company was first. If not leniency is given reduction is still possible, if the company cooperate well.

Case law on subject is yet to appear but in the case of "the asphalt cartel" the fundamentals of the system is given. Big fines were demanded, but one company was given leniency and escaped fees. Herein the court also discusses what disqualifies a requesting party from amnesty, for example a leading roll in the cartel. With the increasing harmonization there is now a possibility to use the some existing EU precedents.

The system still has problems to straighten out, the main problem is that the programme is based on assumptions - statistics and research are scarce. It is therefore hard to establish the best formula for the system, or even decide the efficiency. Furthermore, a difficult question is what is best for the Swedish programme - a complete harmonization or a more individualized approach. The future will ascertain if the Swedish system solves the problems it is supposed to, or if other methods will become necessary.

• author: Nessmar, Sebastian
• supervisor: Lotta Maunsbach
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20142
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Eftergift, Leniency, Konkurrensskadeavgift, Karteller
• language: Swedish
• id: 4924958
• date added to LUP: 2015-01-28 16:11:07
• date last changed: 2015-01-28 16:11:07