Hets mot folkgrupp enligt HD
(2014) LAGF03 20142Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur HD rent faktiskt väljer att tolka brottsbalkens 16:8 hets mot folkgrupp i ljuset av de mål lagstiftaren önskat uppnå med hjälp av paragrafen. Följer man lagstiftarens vilja eller frångås den och i så fall på vilka grunder.
Hets mot folkgrupp har varit en omdebatterade och uppmärksammad paragraf ända sedan den tillkom efter andra världskriget som ett sätt att förhindra hatpropaganda. I ett demokratiskt land är det endast med tungt vägande skäl yttrandefrihet kan tillåtas att inskränkas och gör man det är det inte självklart var gränsen för inskränkningen. En så fundamental fråga som var gränsen för yttrandefriheten ska gå engagerar många och åsikterna går vida isär.
Från politiskt... (More) - Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur HD rent faktiskt väljer att tolka brottsbalkens 16:8 hets mot folkgrupp i ljuset av de mål lagstiftaren önskat uppnå med hjälp av paragrafen. Följer man lagstiftarens vilja eller frångås den och i så fall på vilka grunder.
Hets mot folkgrupp har varit en omdebatterade och uppmärksammad paragraf ända sedan den tillkom efter andra världskriget som ett sätt att förhindra hatpropaganda. I ett demokratiskt land är det endast med tungt vägande skäl yttrandefrihet kan tillåtas att inskränkas och gör man det är det inte självklart var gränsen för inskränkningen. En så fundamental fråga som var gränsen för yttrandefriheten ska gå engagerar många och åsikterna går vida isär.
Från politiskt håll har trenden varit tydlig, man har prioriterat ett skydd för utsatta- och minoritets grupper i samhället med inskränkning i yttrandefriheten som pris. Det området hets mot folkgrupp kriminaliserat har successivt ökat under de cirka 60 år paragrafen har funnits och lagmotiven har uttalat en tydlig vilja att stävja hatiska uttalanden men även kränkande uttalanden både offentligt och i sällskap bakom lykta dörrar.
Praxis följde länge denna bana och gav paragrafen en vid tillämplighet i vad som utgjorde hets mot folkgrupp. Ett paradigmskifte har dock skett och den praxis som kommit att utvecklas på 2000 talet ligger inte längre i samklang med lagmotiven och lagstiftarens vilja. Detta har skett genom åberopande av Sveriges åtaganden enligt europakonventionen om mänskliga rättigheter, som enligt HD krävt att paragrafen tolkas betydligt snävare än lagstiftningen och förarbeten ger vid handen.
HD har varit splittrat och majoriteter skiftat och enligt min mening har den falang som förespråkat en vidgående yttrandefrihet vunnit majoritet och på så sätt kunnat ändra kursen, snarare än att Europakonventionen krävt detta. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4924960
- author
- Byröd, Måns LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20142
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- statsrätt, EU-rätt
- language
- Swedish
- id
- 4924960
- date added to LUP
- 2015-01-30 22:40:07
- date last changed
- 2015-01-30 22:40:07
@misc{4924960,
abstract = {{Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur HD rent faktiskt väljer att tolka brottsbalkens 16:8 hets mot folkgrupp i ljuset av de mål lagstiftaren önskat uppnå med hjälp av paragrafen. Följer man lagstiftarens vilja eller frångås den och i så fall på vilka grunder.
Hets mot folkgrupp har varit en omdebatterade och uppmärksammad paragraf ända sedan den tillkom efter andra världskriget som ett sätt att förhindra hatpropaganda. I ett demokratiskt land är det endast med tungt vägande skäl yttrandefrihet kan tillåtas att inskränkas och gör man det är det inte självklart var gränsen för inskränkningen. En så fundamental fråga som var gränsen för yttrandefriheten ska gå engagerar många och åsikterna går vida isär.
Från politiskt håll har trenden varit tydlig, man har prioriterat ett skydd för utsatta- och minoritets grupper i samhället med inskränkning i yttrandefriheten som pris. Det området hets mot folkgrupp kriminaliserat har successivt ökat under de cirka 60 år paragrafen har funnits och lagmotiven har uttalat en tydlig vilja att stävja hatiska uttalanden men även kränkande uttalanden både offentligt och i sällskap bakom lykta dörrar.
Praxis följde länge denna bana och gav paragrafen en vid tillämplighet i vad som utgjorde hets mot folkgrupp. Ett paradigmskifte har dock skett och den praxis som kommit att utvecklas på 2000 talet ligger inte längre i samklang med lagmotiven och lagstiftarens vilja. Detta har skett genom åberopande av Sveriges åtaganden enligt europakonventionen om mänskliga rättigheter, som enligt HD krävt att paragrafen tolkas betydligt snävare än lagstiftningen och förarbeten ger vid handen.
HD har varit splittrat och majoriteter skiftat och enligt min mening har den falang som förespråkat en vidgående yttrandefrihet vunnit majoritet och på så sätt kunnat ändra kursen, snarare än att Europakonventionen krävt detta.}},
author = {{Byröd, Måns}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hets mot folkgrupp enligt HD}},
year = {{2014}},
}