Advanced

En teknikneutral grundlagsstiftnings påverkan på Sveriges tryck- och yttrandefrihetsrätt

Hjortzberg, Filippa LU (2014) LAGF03 20142
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
I Sverige regleras idag tryck- och yttrandefrihetsrätten genom tre av landets fyra grundlagar, främst Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), men övergripande bestämmelser finns även i Regeringsformen (RF). TF och YGL är mycket detaljerat utformade samt teknikbundna, vilket innebär att dess bestämmelser ger ett särskilt skydd åt de yttranden som görs via ett medium. Grundlagsstiftningen har visat sig innehålla en del brister och utredningar har gjorts ända sedan 1970-talet för att konstatera hur problematiken bör lösas. År 2007 bildades en parlamentarisk kommitté, Yttrandefrihetskommittén (YFK), som skulle utarbeta en modell för en ny, teknikneutral grundlagsreglering. Deras alternativa uppgift var enligt... (More)
I Sverige regleras idag tryck- och yttrandefrihetsrätten genom tre av landets fyra grundlagar, främst Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), men övergripande bestämmelser finns även i Regeringsformen (RF). TF och YGL är mycket detaljerat utformade samt teknikbundna, vilket innebär att dess bestämmelser ger ett särskilt skydd åt de yttranden som görs via ett medium. Grundlagsstiftningen har visat sig innehålla en del brister och utredningar har gjorts ända sedan 1970-talet för att konstatera hur problematiken bör lösas. År 2007 bildades en parlamentarisk kommitté, Yttrandefrihetskommittén (YFK), som skulle utarbeta en modell för en ny, teknikneutral grundlagsreglering. Deras alternativa uppgift var enligt direktivet att göra en översyn av TF och YGL om de kom fram till att en teknikneutral grundlagsreglering inte bör införas. Så blev fallet, vilket presenterades i kommitténs slutbetänkande SOU 2012:55. Denna uppsats ska, genom att använda rättsdogmatisk metod, där förarbeten, lagtext och doktrin studeras, utreda om en teknikneutral reglering bör ersätta den befintliga grundlagstiftningen. Utgångspunkten för utredningen är ett antal grundprinciper som speglar det trots allt mycket starka tryck- och yttrandefrihetsskydd som finns idag. Forskningen på detta område är ganska begränsad varför materialet till övervägande del består av utredningar som gjorts på riksdags- och regeringsnivå.

De främsta problemen med dagens reglering är kopplade till bestämmelsernas detaljerade och teknikbundna utformning. Detaljerade bestämmelser bidrar visserligen till ett mindre tolkningsutrymme vilket minskar risken för missförstånd, men bidrar samtidigt till ett snävt tillämpningsområde vilket ger ett otillräckligt skydd pga. en icke heltäckande reglering. Detta blir särskilt problematiskt när regleringen dessutom är teknikbunden och därmed inte omfattar alla typer av yttranden. TF och YGL har inte heller följt den teknikutveckling som skett och omfattar därför inte de moderna medier som idag används. Parallellt med detta har dock samma reglering även flera positiva effekter som är viktiga att ta i beaktning eftersom de bidrar till ett mycket starkt tryck- och yttrandefrihetsskydd. Det är alltså samtidigt eftersträvansvärt att undvika att förlora detta redan starka skydd vid en grundlagsändring, varför utredningen blir problematisk. I dagsläget bör TF och YGL inte ersättas med en teknikneutral reglering utan skulle gynnas mer av mindre justeringar, likt det förslag som YFK presenterade i sitt slutbetänkande SOU 2012:55. Dock är det av stor vikt att man inser dessa grundlagars fundamentala värde för Sveriges demokrati och att reglerna därför regelbundet måste anpassas efter samhällets utveckling för att bli så effektiva som möjligt. (Less)
Popular Abstract
The Swedish liberty of the press and freedom of speech is regulated by three of the country's four constitutions, mainly the Freedom of the Press Act (TF) and the Fundamental Law on Freedom of Expression (YGL), but overall rules are also regulated in the Instrument of Government (RF). TF and YGL are very detailed formulated and also technology bound (”teknikbundna”), meaning that its provisions provide special protection to the statement made through a media. The constitutions contain some deficiencies and investigations have been made since the 1970’s to determine how the problem should be solved. In 2007 a parliamentary committee was constituted, called The Committee of the Freedom of Speech (”Yttrandefrihetskommittén”) , whose main task... (More)
The Swedish liberty of the press and freedom of speech is regulated by three of the country's four constitutions, mainly the Freedom of the Press Act (TF) and the Fundamental Law on Freedom of Expression (YGL), but overall rules are also regulated in the Instrument of Government (RF). TF and YGL are very detailed formulated and also technology bound (”teknikbundna”), meaning that its provisions provide special protection to the statement made through a media. The constitutions contain some deficiencies and investigations have been made since the 1970’s to determine how the problem should be solved. In 2007 a parliamentary committee was constituted, called The Committee of the Freedom of Speech (”Yttrandefrihetskommittén”) , whose main task was to develop a model for a new, non technology bound (”teknikneutral”) constitutional legislation. Their alternative task was to make a review of TF and YGL, if they came to the conclusion that a non technology bound constitutional legislation should not be introduced. It turned out as mentioned, which was presented in the Committee's final report, SOU 2012:55. By studying the legislative history, text of law and doctrines this paper will investigated whether a non technology bound regulation should replace the existing constitutional legislation. The starting point for the investigation is four fundamental principles. Research in this area is quite limited and therefore the material predominantly consists of investigations carried out at the request of the government. The main problems with the established constitutional legislation are linked to the detailed provisions and their technology bound form. They affect the predictability and the opportunity for crime prevention in a negative way. Detailed provisions contribute admittedly to a less space for interpretation, which reduces the risk of misunderstanding. However they also contribute to the narrow scope which provide insufficient protection due to a non-comprehensive regulation. This becomes particularly problematic since the legislation is also technology bound and therefore does not cover all kinds of opinions. TF and YGL have not followed the technological development and therefore do not encompass the modern media used today. In parallel, however, the same regulation also has several positive effects that are very important to considerate since they contribute to the strong protection available today. Therefore, the study is problematic because of the will to avoid losing this strong protection already afforded. TF and YGL should not be replaced by a non technology bound constitutional legislation, but would benefit more from minor adjustments, as the proposal which YFK presented in its final report SOU 2012:55. However, it is very important to realize these constitutional legislations’ fundamental value for Swedish democracy and that the provisions therefore periodically must be adapted to the development of society, to be as efficient as possible. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Hjortzberg, Filippa LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20142
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Statsrätt
language
Swedish
id
4924998
date added to LUP
2015-01-27 17:49:38
date last changed
2015-01-27 17:49:38
@misc{4924998,
  abstract     = {I Sverige regleras idag tryck- och yttrandefrihetsrätten genom tre av landets fyra grundlagar, främst Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), men övergripande bestämmelser finns även i Regeringsformen (RF). TF och YGL är mycket detaljerat utformade samt teknikbundna, vilket innebär att dess bestämmelser ger ett särskilt skydd åt de yttranden som görs via ett medium. Grundlagsstiftningen har visat sig innehålla en del brister och utredningar har gjorts ända sedan 1970-talet för att konstatera hur problematiken bör lösas. År 2007 bildades en parlamentarisk kommitté, Yttrandefrihetskommittén (YFK), som skulle utarbeta en modell för en ny, teknikneutral grundlagsreglering. Deras alternativa uppgift var enligt direktivet att göra en översyn av TF och YGL om de kom fram till att en teknikneutral grundlagsreglering inte bör införas. Så blev fallet, vilket presenterades i kommitténs slutbetänkande SOU 2012:55. Denna uppsats ska, genom att använda rättsdogmatisk metod, där förarbeten, lagtext och doktrin studeras, utreda om en teknikneutral reglering bör ersätta den befintliga grundlagstiftningen. Utgångspunkten för utredningen är ett antal grundprinciper som speglar det trots allt mycket starka tryck- och yttrandefrihetsskydd som finns idag. Forskningen på detta område är ganska begränsad varför materialet till övervägande del består av utredningar som gjorts på riksdags- och regeringsnivå. 

De främsta problemen med dagens reglering är kopplade till bestämmelsernas detaljerade och teknikbundna utformning. Detaljerade bestämmelser bidrar visserligen till ett mindre tolkningsutrymme vilket minskar risken för missförstånd, men bidrar samtidigt till ett snävt tillämpningsområde vilket ger ett otillräckligt skydd pga. en icke heltäckande reglering. Detta blir särskilt problematiskt när regleringen dessutom är teknikbunden och därmed inte omfattar alla typer av yttranden. TF och YGL har inte heller följt den teknikutveckling som skett och omfattar därför inte de moderna medier som idag används. Parallellt med detta har dock samma reglering även flera positiva effekter som är viktiga att ta i beaktning eftersom de bidrar till ett mycket starkt tryck- och yttrandefrihetsskydd. Det är alltså samtidigt eftersträvansvärt att undvika att förlora detta redan starka skydd vid en grundlagsändring, varför utredningen blir problematisk. I dagsläget bör TF och YGL inte ersättas med en teknikneutral reglering utan skulle gynnas mer av mindre justeringar, likt det förslag som YFK presenterade i sitt slutbetänkande SOU 2012:55. Dock är det av stor vikt att man inser dessa grundlagars fundamentala värde för Sveriges demokrati och att reglerna därför regelbundet måste anpassas efter samhällets utveckling för att bli så effektiva som möjligt.},
  author       = {Hjortzberg, Filippa},
  keyword      = {Statsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {En teknikneutral grundlagsstiftnings påverkan på Sveriges tryck- och yttrandefrihetsrätt},
  year         = {2014},
}