Advanced

Svikna kvinnor i en exkluderande rättsapparat - En intersektionell analys av lagstiftningen mot könsbaserat våld

Sjunnesson, Melinda LU (2014) LAGF03 20142
Faculty of Law
Department of Law
Abstract (Swedish)
Alla kvinnor i Sverige har rätt till ett liv fritt från könsbaserat våld i nära relation. Sedan början av 1990-talet har den svenska staten sett det som ett prioriterat jämställdhetsmål att utrota allt könsbaserat våld för att uppnå full jämställdhet mellan könen. Dock finns det en grupp med kvinnor som tvingas välja mellan att stå ut med våld i nära relation eller att bli utvisad. Flertalet rapporter från både stat och civilsamhälle uppmärksammar rättsosäkerheten för kvinnor i anknytningsrelationer. Vid utformningen av skyddslagstiftning för den gruppen av kvinnor har staten bedömt att risken för att utnyttja rätten till invandring genom skenäktenskap är viktigare att undvika än att ge kvinnorna ett rättssäkert skydd mot våldet.... (More)
Alla kvinnor i Sverige har rätt till ett liv fritt från könsbaserat våld i nära relation. Sedan början av 1990-talet har den svenska staten sett det som ett prioriterat jämställdhetsmål att utrota allt könsbaserat våld för att uppnå full jämställdhet mellan könen. Dock finns det en grupp med kvinnor som tvingas välja mellan att stå ut med våld i nära relation eller att bli utvisad. Flertalet rapporter från både stat och civilsamhälle uppmärksammar rättsosäkerheten för kvinnor i anknytningsrelationer. Vid utformningen av skyddslagstiftning för den gruppen av kvinnor har staten bedömt att risken för att utnyttja rätten till invandring genom skenäktenskap är viktigare att undvika än att ge kvinnorna ett rättssäkert skydd mot våldet. Kvinnornas skydd ligger på migrationsrättens bord och på grund av oklarheten i rekvisiten till skyddsregeln för kvinnor i anknytningsrelation har praxis varierat starkt.

Sverige har på ett internationellt plan ett flertal åtaganden mot FN att skydda kvinnor från könsbaserat våld. FN lyfter fram asylsökande och migrerande kvinnor som extra utsatta grupper och föreskriver att staterna ska ta till särskilda åtgärder för att skydda dessa kvinnor, samt att ett intersektionellt perspektiv behövs för att understryka att flera förtryckande strukturer samverkar. I en jämförelse mellan svensk och internationell lagstiftning menar jag att genom Sverige har brutit mot sina åtaganden.

Hur kommer det sig då att kvinnor i anknytningsrelation behandlas annorlunda än andra kvinnor? Den här uppsatsen syftar till att undersöka om ett anläggande av en intersektionellt perspektiv kan ge svar på den frågan. Intersektionalitetsteorin tar hänsyn till fler sociala identiteter än kön för att undersöka var förtryck härstammar ifrån. Genom en postkolonial analys kan vi se hur en strukturell rasism som lever kvar från kolonialismen, särskiljer ”vi” och ”dem” baserat på ras och etnicitet. Jag menar att genom att särskilja kvinnor kommer vi aldrig nå full jämlikhet, och i synnerhet inte utrota könsbaserat våld mot alla kvinnor. (Less)
Popular Abstract
All women in Sweden have the right to a life free from gender-based violence in close relationships. Since the early 1990s, the Swedish government sees the goal to eradicate all gender-based violence as a priority, to achieve full equality between the sexes. However, there is a group of women who are forced to choose between putting up with domestic violence or being deported. Several reports from both the state and the civil society recognizes legal uncertainty for women who are granted residence permit because of a relationship to a man with residence permit in Sweden (attachment relationship). In the design of protective legislation for that group of women, the state has assessed prevention of the risk of taking advantage of the right... (More)
All women in Sweden have the right to a life free from gender-based violence in close relationships. Since the early 1990s, the Swedish government sees the goal to eradicate all gender-based violence as a priority, to achieve full equality between the sexes. However, there is a group of women who are forced to choose between putting up with domestic violence or being deported. Several reports from both the state and the civil society recognizes legal uncertainty for women who are granted residence permit because of a relationship to a man with residence permit in Sweden (attachment relationship). In the design of protective legislation for that group of women, the state has assessed prevention of the risk of taking advantage of the right of immigration through marriage of convenience as more important, than to give women a legally secure protection against violence. These women's protection is on the table of migration law and because of the vagueness of the prerequisites for the protection rule for women in an attachment relationship, the practice has varied greatly.

Sweden has on an international level made a number of commitments to the UN to protect women from gender-based violence. The UN highlights asylum seekers and migrant women particularly vulnerable groups and provides that States need to take special measures to protect these women, and that an intersectional perspective is necessary to emphasize that several repressive structures interact. In a comparison between Swedish and international legislation, conclusions can be drawn that Sweden has violated its commitments.

How is it that women in an attachment relationship is treated differently than other women? This paper aims to investigate whether a construction of an intersectional perspective can answer that question. Intersectionality theory takes into account more social identities than gender to examine where oppression comes from. Through a postcolonial analysis, we can see how a structural racism that persists from colonialism, distinguishes "us" and "them" based on race and ethnicity. I think that by distinguishing women, we will never reach full equality, and especially not eradicate gender-based violence against all women. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sjunnesson, Melinda LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20142
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Migrationsrätt, Straffrätt, Allmän rättslära, Intersektionalitet, Postkolonialism: Feminism, Genus, Anknytningsrelation, Rättsosäkerhet, Migrationsverket
language
Swedish
id
4925003
date added to LUP
2015-01-29 16:35:07
date last changed
2015-01-29 16:35:07
@misc{4925003,
  abstract     = {Alla kvinnor i Sverige har rätt till ett liv fritt från könsbaserat våld i nära relation. Sedan början av 1990-talet har den svenska staten sett det som ett prioriterat jämställdhetsmål att utrota allt könsbaserat våld för att uppnå full jämställdhet mellan könen. Dock finns det en grupp med kvinnor som tvingas välja mellan att stå ut med våld i nära relation eller att bli utvisad. Flertalet rapporter från både stat och civilsamhälle uppmärksammar rättsosäkerheten för kvinnor i anknytningsrelationer. Vid utformningen av skyddslagstiftning för den gruppen av kvinnor har staten bedömt att risken för att utnyttja rätten till invandring genom skenäktenskap är viktigare att undvika än att ge kvinnorna ett rättssäkert skydd mot våldet. Kvinnornas skydd ligger på migrationsrättens bord och på grund av oklarheten i rekvisiten till skyddsregeln för kvinnor i anknytningsrelation har praxis varierat starkt. 

Sverige har på ett internationellt plan ett flertal åtaganden mot FN att skydda kvinnor från könsbaserat våld. FN lyfter fram asylsökande och migrerande kvinnor som extra utsatta grupper och föreskriver att staterna ska ta till särskilda åtgärder för att skydda dessa kvinnor, samt att ett intersektionellt perspektiv behövs för att understryka att flera förtryckande strukturer samverkar. I en jämförelse mellan svensk och internationell lagstiftning menar jag att genom Sverige har brutit mot sina åtaganden. 

Hur kommer det sig då att kvinnor i anknytningsrelation behandlas annorlunda än andra kvinnor? Den här uppsatsen syftar till att undersöka om ett anläggande av en intersektionellt perspektiv kan ge svar på den frågan. Intersektionalitetsteorin tar hänsyn till fler sociala identiteter än kön för att undersöka var förtryck härstammar ifrån. Genom en postkolonial analys kan vi se hur en strukturell rasism som lever kvar från kolonialismen, särskiljer ”vi” och ”dem” baserat på ras och etnicitet. Jag menar att genom att särskilja kvinnor kommer vi aldrig nå full jämlikhet, och i synnerhet inte utrota könsbaserat våld mot alla kvinnor.},
  author       = {Sjunnesson, Melinda},
  keyword      = {Migrationsrätt,Straffrätt,Allmän rättslära,Intersektionalitet,Postkolonialism: Feminism,Genus,Anknytningsrelation,Rättsosäkerhet,Migrationsverket},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Svikna kvinnor i en exkluderande rättsapparat - En intersektionell analys av lagstiftningen mot könsbaserat våld},
  year         = {2014},
}