Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

En biljett till tortyr? En uppsats om diplomatic assurances och principen om non-refoulement

Tamjidi, Shanice LU (2014) LAGF03 20142
Faculty of Law
Department of Law
Abstract (Swedish)
Av artikel 3 i 1984 års Tortyrkonvention (CAT) framgår att varje konventionsstat är skyldig att avstå från att utvisa, återföra eller utlämna en person till en annan stat, i vilken det finns grundad anledning att tro att personen riskerar att utsättas för tortyr. Non-refoulement i artikel 3 CAT är en absolut rättighet vilket innebär att stater inte kan ursäkta utlämningar till tortyrutövande stater med hänvisning till nationell säkerhet, krig eller politisk instabilitet. I kampen mot global terrorism väljer många stater att använda sig av diplomatic assurances för att kringgå förbudet mot non-refoulement. Stater söker främst diplomatic assurances i syfte att utvisa en individ till ett land som kränker mänskliga rättigheter, exempelvis... (More)
Av artikel 3 i 1984 års Tortyrkonvention (CAT) framgår att varje konventionsstat är skyldig att avstå från att utvisa, återföra eller utlämna en person till en annan stat, i vilken det finns grundad anledning att tro att personen riskerar att utsättas för tortyr. Non-refoulement i artikel 3 CAT är en absolut rättighet vilket innebär att stater inte kan ursäkta utlämningar till tortyrutövande stater med hänvisning till nationell säkerhet, krig eller politisk instabilitet. I kampen mot global terrorism väljer många stater att använda sig av diplomatic assurances för att kringgå förbudet mot non-refoulement. Stater söker främst diplomatic assurances i syfte att utvisa en individ till ett land som kränker mänskliga rättigheter, exempelvis genom att utöva tortyr. Genom dessa garantier söker den utsändande staten att undgå internationellt ansvar.

Uppsatsen syftar till att klarlägga om diplomatic assurances underminerar principen om non-refoulement. Av undersökt konventionstext och litteratur framkommer att ett stort antal icke-statliga organisationer och folkrättsexperter, är kritiska mot systemet med diplomatic assurances. Även CAT-kommittén som ansvarar för övervakningen av konventionsstaternas uppfyllande av CAT, har ställt sig kritisk till staters utväxlande av sådana garantier. Av uppsatsen framgår att det föreligger svårigheter i att övervaka uppfyllandet av diplomatic assurances, då många stater väljer att undanhålla information som tyder på att den enskilde individen utsatts för tortyr. CAT-kommittén har också svårigheter i att utöva påtryckningar gentemot staterna då kommittén i grunden inte fungerar som en verkställande makt. Slutsatsen är att användandet av diplomatic assurances underminerar principen om non-refoulement. (Less)
Popular Abstract
The principle of non-refoulement is expressed in article 3 of the 1984 UN Convention against Torture (CAT). According to this article no state party shall expel, return or extradite a person to another state where there are substantial grounds for believing that he or she would be in danger of being subjected to torture. The prohibition of refoulement is an absolute principle; this means that no exceptional circumstances may be invoked by a sending state to justify expulsions of individuals to states that practice torture. Threats of war, internal political instability or any other public emergency cannot be invoked as a valid justification. In their fight against global terrorism, many states choose to use diplomatic assurances to... (More)
The principle of non-refoulement is expressed in article 3 of the 1984 UN Convention against Torture (CAT). According to this article no state party shall expel, return or extradite a person to another state where there are substantial grounds for believing that he or she would be in danger of being subjected to torture. The prohibition of refoulement is an absolute principle; this means that no exceptional circumstances may be invoked by a sending state to justify expulsions of individuals to states that practice torture. Threats of war, internal political instability or any other public emergency cannot be invoked as a valid justification. In their fight against global terrorism, many states choose to use diplomatic assurances to circumvent the prohibition of refoulement. States primarily seek diplomatic assurances in cases where they want to deport an individual to a state that violates human rights, for example by practicing torture. Through these assurances, states try to evade international responsibility.

This thesis seeks to clarify whether diplomatic assurances undermine the principle of non-refoulement. Through a thorough examination of international conventions and literature, it becomes clear that a large number of non-governmental organizations and experts on international law are critical of the system of diplomatic assurances. This critical approach has also been adopted by the CAT-committee. The committee’s main purpose is to monitor the state parties duties to comply with the convention. There appears to be difficulties in monitoring the fulfillment of diplomatic assurances. Many states choose to withhold information that would indicate that the individual is being subjected to torture. Furthermore because the CAT-committee does not posses any executive powers, difficulties arise concerning the committee’s ability to put pressure on the state parties. The conclusion is that diplomatic assurances undermine the principle of non-refoulement. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Tamjidi, Shanice LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20142
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Public international law, Diplomatic assurances, Non-refoulement, Torture, Tortyr, Folkrätt, Law and Political Science
language
Swedish
id
4925014
date added to LUP
2015-01-28 16:48:02
date last changed
2015-01-28 16:48:02
@misc{4925014,
  abstract     = {{Av artikel 3 i 1984 års Tortyrkonvention (CAT) framgår att varje konventionsstat är skyldig att avstå från att utvisa, återföra eller utlämna en person till en annan stat, i vilken det finns grundad anledning att tro att personen riskerar att utsättas för tortyr. Non-refoulement i artikel 3 CAT är en absolut rättighet vilket innebär att stater inte kan ursäkta utlämningar till tortyrutövande stater med hänvisning till nationell säkerhet, krig eller politisk instabilitet. I kampen mot global terrorism väljer många stater att använda sig av diplomatic assurances för att kringgå förbudet mot non-refoulement. Stater söker främst diplomatic assurances i syfte att utvisa en individ till ett land som kränker mänskliga rättigheter, exempelvis genom att utöva tortyr. Genom dessa garantier söker den utsändande staten att undgå internationellt ansvar. 

Uppsatsen syftar till att klarlägga om diplomatic assurances underminerar principen om non-refoulement. Av undersökt konventionstext och litteratur framkommer att ett stort antal icke-statliga organisationer och folkrättsexperter, är kritiska mot systemet med diplomatic assurances. Även CAT-kommittén som ansvarar för övervakningen av konventionsstaternas uppfyllande av CAT, har ställt sig kritisk till staters utväxlande av sådana garantier. Av uppsatsen framgår att det föreligger svårigheter i att övervaka uppfyllandet av diplomatic assurances, då många stater väljer att undanhålla information som tyder på att den enskilde individen utsatts för tortyr. CAT-kommittén har också svårigheter i att utöva påtryckningar gentemot staterna då kommittén i grunden inte fungerar som en verkställande makt. Slutsatsen är att användandet av diplomatic assurances underminerar principen om non-refoulement.}},
  author       = {{Tamjidi, Shanice}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{En biljett till tortyr? En uppsats om diplomatic assurances och principen om non-refoulement}},
  year         = {{2014}},
}