Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Socialadekvata handlingar - En diskussion om rätten i sitt kulturella sammanhang

Fransson, Elin LU (2014) LAGF03 20142
Faculty of Law
Department of Law
Abstract (Swedish)
Social adekvans är en rättfärdigande omständighet inom den juridiska disciplinen straffrätt. Den är inte lagstadgad utan har istället skapats av domstolen och vidare utvecklats i doktrinen. Uppsatsens syfte är att utreda definitionen av begreppet social adekvans och undersöka hur det tillämpas i praxis samt hur domstolens argumentation förs. Syftet är även att belysa problemen med begreppet, både ur ett rättstatsperspektiv och ur ett kulturellt perspektiv.

Social adekvans används i de fall en gärning enligt ordalydelsen i brottsbestämmelsen är ett brott, men då domstolen ändå inte anser att handlingen är klandervärd. Framförallt tillämpas läran om social adekvans på idrott och lek samt på hälso- och sjukvårdsområdet.

En stor del av... (More)
Social adekvans är en rättfärdigande omständighet inom den juridiska disciplinen straffrätt. Den är inte lagstadgad utan har istället skapats av domstolen och vidare utvecklats i doktrinen. Uppsatsens syfte är att utreda definitionen av begreppet social adekvans och undersöka hur det tillämpas i praxis samt hur domstolens argumentation förs. Syftet är även att belysa problemen med begreppet, både ur ett rättstatsperspektiv och ur ett kulturellt perspektiv.

Social adekvans används i de fall en gärning enligt ordalydelsen i brottsbestämmelsen är ett brott, men då domstolen ändå inte anser att handlingen är klandervärd. Framförallt tillämpas läran om social adekvans på idrott och lek samt på hälso- och sjukvårdsområdet.

En stor del av problematiken med läran är att den är oskriven. Det innebär att ett tillämpande av den i domstol strider mot legalitetsprincipen och kravet på förutsägbarhet. Det leder också till en viss godtycklighet och inkonsekvens i rättstillämpningen.

Vad som är social adekvat, alltså socialt accepterat, har en stark kulturell påverkan. När man då har valt att använda den sociala acceptansen som en ansvarsfrihetsgrund i ett samhälle med medborgare från flera olika kulturer med olika värderingar, kommer tillämpningen lätt i konflikt med likabehandlingsprincipen. Vems kultur ska domstolen döma efter, den svenska eller den tilltalades? Och hur bestämmer man vad som är socialt accepterat i den aktuella kulturen? Väljer man att använda ett svenskt synsätt på ett handlande, kan det anses strida mot de straffrättsteorier som från början legitimerar rättsystemets existens. Syftet är att straffa klandervärda gärningar, men om gärningsmannen inte kunde förstå att hans eller hennes handling var fel, är den då verkligen straffvärd? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Fransson, Elin LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20142
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
Straffrätt, Social adekvans, Kulturella försvar
language
Swedish
id
4925023
date added to LUP
2015-01-29 16:36:58
date last changed
2015-01-29 16:36:58
@misc{4925023,
  abstract     = {{Social adekvans är en rättfärdigande omständighet inom den juridiska disciplinen straffrätt. Den är inte lagstadgad utan har istället skapats av domstolen och vidare utvecklats i doktrinen. Uppsatsens syfte är att utreda definitionen av begreppet social adekvans och undersöka hur det tillämpas i praxis samt hur domstolens argumentation förs. Syftet är även att belysa problemen med begreppet, både ur ett rättstatsperspektiv och ur ett kulturellt perspektiv. 

Social adekvans används i de fall en gärning enligt ordalydelsen i brottsbestämmelsen är ett brott, men då domstolen ändå inte anser att handlingen är klandervärd. Framförallt tillämpas läran om social adekvans på idrott och lek samt på hälso- och sjukvårdsområdet. 

En stor del av problematiken med läran är att den är oskriven. Det innebär att ett tillämpande av den i domstol strider mot legalitetsprincipen och kravet på förutsägbarhet. Det leder också till en viss godtycklighet och inkonsekvens i rättstillämpningen.

Vad som är social adekvat, alltså socialt accepterat, har en stark kulturell påverkan. När man då har valt att använda den sociala acceptansen som en ansvarsfrihetsgrund i ett samhälle med medborgare från flera olika kulturer med olika värderingar, kommer tillämpningen lätt i konflikt med likabehandlingsprincipen. Vems kultur ska domstolen döma efter, den svenska eller den tilltalades? Och hur bestämmer man vad som är socialt accepterat i den aktuella kulturen? Väljer man att använda ett svenskt synsätt på ett handlande, kan det anses strida mot de straffrättsteorier som från början legitimerar rättsystemets existens. Syftet är att straffa klandervärda gärningar, men om gärningsmannen inte kunde förstå att hans eller hennes handling var fel, är den då verkligen straffvärd?}},
  author       = {{Fransson, Elin}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Socialadekvata handlingar - En diskussion om rätten i sitt kulturella sammanhang}},
  year         = {{2014}},
}