Behörigt utgivande av formalavtal vid fastighetsköp
(2014) LAGF03 20142Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Avtalsingåendet vid köp av fast egendom är belagt med ett formkrav och utgör därmed ett undantag till de allmänna avtalsrättsliga principerna. I propositionen till den nuvarande JB diskuterades huruvida fastighetsomsättningen riskerade att motarbetas om det uppställdes allt för starka formkrav. För att främja fastighetsomsättningen genom att inte göra avtalsingåendet för komplicerat valde lagstiftaren att utelämna ett krav på samtida undertecknande av kontraktet. Det blev därmed möjligt för avtalsparterna att underteckna kontraktet vid olika tidpunkter, vilket aktualiserade frågan om när avtalsbundenhet uppstår. HD tog upp frågan för avgörande i NJA 2000 s. 747 I och II och NJA 2012 s. 1095 och fastställde ett krav på utgivning för att... (More)
- Avtalsingåendet vid köp av fast egendom är belagt med ett formkrav och utgör därmed ett undantag till de allmänna avtalsrättsliga principerna. I propositionen till den nuvarande JB diskuterades huruvida fastighetsomsättningen riskerade att motarbetas om det uppställdes allt för starka formkrav. För att främja fastighetsomsättningen genom att inte göra avtalsingåendet för komplicerat valde lagstiftaren att utelämna ett krav på samtida undertecknande av kontraktet. Det blev därmed möjligt för avtalsparterna att underteckna kontraktet vid olika tidpunkter, vilket aktualiserade frågan om när avtalsbundenhet uppstår. HD tog upp frågan för avgörande i NJA 2000 s. 747 I och II och NJA 2012 s. 1095 och fastställde ett krav på utgivning för att klargöra tidpunkten för när avtalsbundenhet uppstår. Syftet med den här uppsatsen är att klargöra till vem en sådan utgivning behörigen kan ske till.
Genom de aktuella avgörandena stadgade HD att utgivning, förutom till motparten, kan ske till en annan person som är behörig att ta emot en sådan. Fastighetsmäklare, inskrivningsmyndigheten och fastighetsbildnings-myndigheten ställs upp som behöriga i avgörandena. Dessutom kan utgivning ske till en fristående person som uppfyller de i NJA 2012 s. 1095 uppställda rekvisiten. En sådan fristående person skulle kunna sägas vara någon som har fått behörighet genom ett avtal eller uppdrag, utan särskilda instruktioner från en part, att ta emot och tillhandahålla kontraktet åt den först undertecknande parten .
De rättsekonomiska aspekterna bakom utgivningskravet är grundade i en avvägning mellan parternas skyddsintressen och samhällets intresse för fastighetsomsättningen. För att skydda parterna från osäker avtalsbildning, främja ingåendet av frivilliga transaktioner och avtalsbildningar samt undvika onödiga tvister dras slutsatsen i den här studien att kravet på utgivning bör regleras i det uppställda formkravet för köp av fast egendom. En reglering mellan parterna om vem utgivning ska ske till och inom vilken tid den först undertecknande parten ska underrättas om en sådan utgivning kan med fördel bestämmas redan i och med avtalsingåendet och undanröjer eventuella oklarheter. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4925032
- author
- Hellsten, Matilde LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20142
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- fastighetsrätt, avtalsrätt
- language
- Swedish
- id
- 4925032
- date added to LUP
- 2015-01-27 17:49:53
- date last changed
- 2015-01-27 17:49:53
@misc{4925032,
abstract = {{Avtalsingåendet vid köp av fast egendom är belagt med ett formkrav och utgör därmed ett undantag till de allmänna avtalsrättsliga principerna. I propositionen till den nuvarande JB diskuterades huruvida fastighetsomsättningen riskerade att motarbetas om det uppställdes allt för starka formkrav. För att främja fastighetsomsättningen genom att inte göra avtalsingåendet för komplicerat valde lagstiftaren att utelämna ett krav på samtida undertecknande av kontraktet. Det blev därmed möjligt för avtalsparterna att underteckna kontraktet vid olika tidpunkter, vilket aktualiserade frågan om när avtalsbundenhet uppstår. HD tog upp frågan för avgörande i NJA 2000 s. 747 I och II och NJA 2012 s. 1095 och fastställde ett krav på utgivning för att klargöra tidpunkten för när avtalsbundenhet uppstår. Syftet med den här uppsatsen är att klargöra till vem en sådan utgivning behörigen kan ske till.
Genom de aktuella avgörandena stadgade HD att utgivning, förutom till motparten, kan ske till en annan person som är behörig att ta emot en sådan. Fastighetsmäklare, inskrivningsmyndigheten och fastighetsbildnings-myndigheten ställs upp som behöriga i avgörandena. Dessutom kan utgivning ske till en fristående person som uppfyller de i NJA 2012 s. 1095 uppställda rekvisiten. En sådan fristående person skulle kunna sägas vara någon som har fått behörighet genom ett avtal eller uppdrag, utan särskilda instruktioner från en part, att ta emot och tillhandahålla kontraktet åt den först undertecknande parten .
De rättsekonomiska aspekterna bakom utgivningskravet är grundade i en avvägning mellan parternas skyddsintressen och samhällets intresse för fastighetsomsättningen. För att skydda parterna från osäker avtalsbildning, främja ingåendet av frivilliga transaktioner och avtalsbildningar samt undvika onödiga tvister dras slutsatsen i den här studien att kravet på utgivning bör regleras i det uppställda formkravet för köp av fast egendom. En reglering mellan parterna om vem utgivning ska ske till och inom vilken tid den först undertecknande parten ska underrättas om en sådan utgivning kan med fördel bestämmas redan i och med avtalsingåendet och undanröjer eventuella oklarheter.}},
author = {{Hellsten, Matilde}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Behörigt utgivande av formalavtal vid fastighetsköp}},
year = {{2014}},
}