Erkännandet av stater politik eller juridik? Erkännande teorier och dess effekter

Abstract

This essay will debate the topic of state recognition in public international law. The purpose of the essay is to explore state recognition and determine the legal effects of recognition. The following questions aim to pinpoint the purpose of this essay: which state recognition theories exist and how does one differ from the other? And what legal effects does recognition have?

Before discussing state recognition it is essential to examine what a state actually is. The common ground is generally found in the Montevideo Convention on Rights and Duties of States, where the basic requirements for an entity to achieve statehood is defined. The requirements consist of the following four criteria: a permanent population; a defined territory; government and a capacity to enter into relations with other states. If an entity fulfil these prerequisites the question arises what impact recognition has on an entity’s statehood?

The two primary theories in state recognition are the constitutive theory and the declaratory theory. The constitutive theory emphasise the view that a state exist only when recognized by other states, and before recognition the state is solely an entity. The declaratory theory has a different point of view, this theory suggests that recognition only is a confirmation on the statehood of a state. And thus the entity already before the recognition exist as a sate, but with the recognition confirmation of statehood is given. Neither of these two theories have been able to extinguish the other, and there is no unanimous practice in public international law. Maybe this diversity in state recognition depends on the political part of recognition, and the fact that states are the legislative power and at the same time should be the law abiding citizens in public international law, thus having a foot in both camps. This makes the line of illegal acts and developing public international law somewhat hazy. The effects of recognition does not necessarily have to be limited to a certain effect, a state recognition may be declaratory in some cases and constitutive in other. This is noted in collective-recognitions by admission of an entity as a new member of the UN and collective non-recognitions for instance from the UN. The conclusion is that recognition may have declaratory and constitutive effects, and the reason for both these theories survival are that both are needed in today’s public international law to create stability in the international community.

Abstract (Swedish)

Uppsatsen behandlar ämnet erkännandet av stater, vilket är en folkrättslig disciplin. Syftet med uppsatsen är att försöka avgöra om erkännandet är deklaratoriskt eller konstitutivt, samt se vilka juridiska effekter ett erkännande har. Syftet genomförs med följande frågeställningar: vilka erkännande teorier existerar och hur skiljer sig de sig åt? Samt utröna vilka juridiska effekter ett erkännande har.

För att kunna diskutera erkännandet av stater behövs en översiktlig redogörelse för vad som faktiskt är en stat. Den gängse meningen brukar vara att Montevideokonventionen från 1933 innehåller de kriterier som är grundläggande för att en entitet ska kunna utgöra en stat. Konventionens första artikel uppställer fyra stycken grundläggande kriterier: kravet på en permanent befolkning, ett styre, ett definierat territorium och en förmåga att ingå och upprätthålla mellanstatliga relationer. Uppfyller en entitet dessa kriterier övergår sedan frågan vilken betydelse ett erkännande har för en entitet status som stat.

De två primära teorierna om erkännande är den deklaratoriska teorin och den konstitutiva teorin. Den konstitutiva teorin menar att en stat blir en stat i och med själva erkännandet från en annan stat inte innan. Den deklaratoriska teorin går till skillnad från den konstitutiva ut på att ett erkännande endast har bekräftande effekt, det vill säga entiteten är redan en stat men det blir nu bekräftat av en stat. Inte någon av de två teorierna är dominant inom folkrätten, möjligen bottnar det i att staterna är inkonsekventa i sina erkännanden, vilka till viss del är politiska. Staterna skapar de lagar de själva ska leva under, och gränsen mellan en orätt och en utveckling av folkrätten är väldigt diffus då staterna sitter på dubbla stolar. Och effekten av erkännandet behöver inte begränsas av teorierna till en bestämd effekt, ett erkännande kan ha konstitutiva effekter i vissa fall och deklaratoriska i ett annat. Vilket noteras vid kollektiva erkännanden genom inval i FN, och icke-erkännanden från exempelvis FN. Slutsatsen blir att ett erkännande kan både ha konstitutiva och deklaratoriska effekter och anledningen till att inte någon av erkännande teorierna har slagit ut den andra är då båda behövs i dagens folkrätt för att skapa ett stabilt internationellt plan.

• author: Olsson, Hampus
• supervisor: Peter Gottschalk
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• alternative title: Recognition of States Law or Policy? Recognition theories and its effects
• course: LAGF03 20142
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: stater, erkännande, public international law, folkrätt
• language: Swedish
• id: 4925068
• date added to LUP: 2015-01-28 16:10:13
• date last changed: 2015-01-28 16:10:13