Ett barn i present? En rättsutredning om möjligheterna till legalisering av surrogatmoderskap

Abstract

In this thesis I will process the Swedish legal rules of surrogacy arrangements and problems that can appear with it. Surrogacy arrangements, when a woman carries and gives birth to a baby for another couple, are illegal in Sweden. There is a discussion about it and a lot of discordant thoughts and the arguments are good, whether they are pro or con surrogacy arrangements. But which ones are the best?

In Swedish law there is a presumption that a woman who gives birth to a baby, is the legal parent of the baby. The presumption can’t be broken. This causes major problems when Swedish couples go abroad to hire a surrogate mother and after she has given birth, bring the baby home to Sweden. An example of that is the Swedish case NJA 2006 s. 505.

The adversaries claim that surrogacy arrangements will lead to an illegal trade with women like with prostitutes. There is a risk, but the positive effects of surrogacy arrangements, like giving childless couple a chance to build a family, are bigger. The advocates claim that the right of freedom is more important than the protection of the surrogate mothers. They think we should be allowed to do want we want as long as we don’t hurt anyone. And becoming a surrogate mother is voluntarily.

The effects of the surrogate child are also important for a discussion. Surveys have showed that surrogate children are as healthy as children who came from parents who had intercourse, and they are much healthier than adopted children. According to the Convention on the Rights to the Child, which Sweden has ratified, all children have the right to know who their parents are and where they come from. Surrogate children have the same rights but Sweden has no system to guarantee it, because it isn’t allowed to hire surrogate mothers yet.

To summarize I think the arguments pro surrogacy arrangements are better, but there are a few questions that have to be clear before that happens.

Abstract (Swedish)

I denna uppsats bearbetas rättsreglerna kring surrogatmoderskap och problem som kan uppstå kring detta ämne. Surrogatmoderskap, som innebär att en kvinna bär fram ett barn till ett annat par, är inte tillåtet i Sverige. Det finns en debatt kring ämnet, där problematiken ställs på sin spets och konsekvenserna, ett tillåtande och ett fortsatt förbud skulle kunna leda till, tas upp. Det är många som önskar att det var tillåtet, och det finns flera bra argument till att det skulle vara det, men också många bra argument emot. Frågan är vilka argument som håller bäst och vad konsekvenserna av dem skulle bli.

I svensk rätt idag finns en moderskapspresumtion som säger att den kvinna som föder ett barn ska anses vara dess rättsliga moder. Det går inte under några omständigheter att bryta presumtionen. Problem uppstår t.ex. när par åker utomlands och anlitar en surrogatmoder där. När barnet kommer till Sverige finns inga svenska lagar som är anpassade efter detta, och detta kan få förödande konsekvenser, vilket vi kan se i rättsfallet NJA 2006 s. 505.

Motståndarna till att tillåta surrogatarrangemang hävdar att ett godkännande skulle leda till att surrogatmödrarna kommer att betraktas som en handelsvara, liksom prostituerade, och att vi inte vill skapa en ny illegal marknad med kvinnor och barn. Det finns absolut en risk att detta kan inträffa men så länge surrogatarrangemangen görs under kontrollerade former, med tydliga regler och frivillighet, så är de positiva effekterna så pass stora att det är värt att ta risken. De som är för surrogatarrangemang hävdar att rätten att få bestämma över sig själv är viktigare än skyddet som förbudet är tänkt att skapa. Förespråkarna menar att staten inte ska lägga sig i så länge en handling inte skadar någon annan.

Effekterna på barnet är också viktigt att diskutera. Undersökningar visar att surrogatbarn inte mår sämre än barn födda genom samlag, och jämfört med adoptivbarn så mår surrogatbarn mycket bättre och får inte identitetsstörningar i alls samma utsträckning. Men Barnkonventionen, som Sverige ratificerat, stadgar att alla barn har rätt att får veta vem deras föräldrar är och vad de har för ursprung. Denna rättighet gäller även barn födda genom surrogatarrangemang, och i nuläget uppfyller inte Sverige det, mycket på grund av att det inte är tillåtet. Frågan är om det går att uppfylla även om vi skulle börja tillåta surrogatarrangemang?

I min slutsats kommer jag fram till att det finns mycket som talar för att argumenten för att tillåta surrogatarrangemang väger tyngre, men det finns ett par frågetecken som måste redas ut innan det blir aktuellt.

• author: Nyberg, Louise
• supervisor: Elsa Trolle Önnerfors
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• course: LAGF03 20142
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: surrogatmoderskap, surrogatmödraskap, surrogat, barn, familj
• language: Swedish
• id: 4925177
• date added to LUP: 2015-01-28 16:09:27
• date last changed: 2015-01-28 16:09:27