Inga rasister på våra gator! Eller? En studie av den svenska demonstrationslagstiftningen mot bakgrund av FN-konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering
(2014) LAGF03 20142Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Principen om den fria åsiktsbildningen är grundläggande för vår demokrati. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger en konflikt mellan den grundlagsstadgade svenska demonstrationsfriheten och de folkrättsliga förpliktelser Sverige åtagit sig genom att reservationslöst ratificera FN-konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Sverige har sedan anslutandet till konventionen 1971 erhållit kritik från den kommitté som bevakar efterlevnaden av konventionsförpliktelserna, främst för att landet underlåtit att kriminalisera rasistiska grupper och spridande av alla former av rasistiska yttranden. Uppsatsens första frågeställning ångående hur Sverige bemött kritiken för bristande uppfyllelse av konventionen... (More)
- Principen om den fria åsiktsbildningen är grundläggande för vår demokrati. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger en konflikt mellan den grundlagsstadgade svenska demonstrationsfriheten och de folkrättsliga förpliktelser Sverige åtagit sig genom att reservationslöst ratificera FN-konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Sverige har sedan anslutandet till konventionen 1971 erhållit kritik från den kommitté som bevakar efterlevnaden av konventionsförpliktelserna, främst för att landet underlåtit att kriminalisera rasistiska grupper och spridande av alla former av rasistiska yttranden. Uppsatsens första frågeställning ångående hur Sverige bemött kritiken för bristande uppfyllelse av konventionen besvaras med att Sverige konsekvent anfört att lagstiftningen om hets mot folkgrupp är tillräcklig för att uppnå konventionens syften. I den avslutande delen analyseras denna hållning ur ett kritiskt perspektiv.
I NJA 1996 s. 577 fastslog HD att bärande av symboler som kan associeras med den nationalsocialistiska rörelsen kan innebära hets mot folkgrupp. I en dom från kammarrätten i Stockholm år 1998 avslogs en ansökan om demonstrationstillstånd på grund av att det fanns en tydlig koppling till nazism i den ansökta demonstrationen. Mot bakgrund av dessa domar analyseras det gällande rättsläget rörande demonstrationstillstånd och en frågeställning kring huruvida det är möjligt att i vissa fall avslå högerextrema gruppers ansökningar om demonstrationstillstånd besvaras försiktigt jakande.
Uppsatsen avslutas med en diskussion kring huruvida Sverige bör inskärpa sin demonstrationslagstiftning. Här belyses å ena sidan de grundlagsfästa opinionsfriheterna och förbudet mot förhandscensur i ordningslagen och å andra sidan det försvagade anseende Sverige riskerar att få internationellt om ingen kriminalisering i enlighet med konventionen sker. Inget svar ges till hur ett sådant lagrum ska utformas för att i så liten utsträckning som möjligt inkräkta på de grundlagsfästa opinionsfriheterna men slutsatsen är att Sverige bör ändra sin lagstiftning i syfte att förhindra demonstrationer av rasistiska grupper och således förekomma de brott landet kategoriskt förbundit sig att förbjuda. (Less) - Popular Abstract
- The principle of freedom of opinion is fundamental in our democracy. The ambition of this thesis is to examine whether there is a conflict between the constitutional right to demonstrate and the international obligation Sweden has undertaken when, without reservations, ratifying the International Convention on the Elimination of all Forms of Racial Discrimination. Ever since 1971, when Sweden entered the convention, it has been subject to criticism from the committee that looks after the observance of the convention. The criticism has mainly focused on the Swedish omission to prohibit the existence of racist organisations and the dissemination of racist opinions. This thesis describes how Sweden has commented on the criticism and evaluates... (More)
- The principle of freedom of opinion is fundamental in our democracy. The ambition of this thesis is to examine whether there is a conflict between the constitutional right to demonstrate and the international obligation Sweden has undertaken when, without reservations, ratifying the International Convention on the Elimination of all Forms of Racial Discrimination. Ever since 1971, when Sweden entered the convention, it has been subject to criticism from the committee that looks after the observance of the convention. The criticism has mainly focused on the Swedish omission to prohibit the existence of racist organisations and the dissemination of racist opinions. This thesis describes how Sweden has commented on the criticism and evaluates the argument that the legislation concerning incitement to racial discrimination is sufficient in order to fulfil the ambition of the convention.
In the case NJA 1996 s. 577 the Swedish Supreme Court established that the carrying of symbols that can be associated with the National Socialism movement of the 1930’s and 1940’s can be incitement to racial discrimination. In a case from the administrative court of appeal in Stockholm in 1998 an application for demonstration allowance was rejected due to the link between the demonstration and National Socialism. A discussing concerning whether the Swedish legal system offers possibilities to, in certain cases, reject the applications of right-wing extremist parties is provided. In the last chapter, it is cautiously concluded that this might be the case.
The last question to be answered in this thesis is whether Sweden should change its legislation concerning demonstration permits. The constitutional rights to freedom of opinion and the prohibition of censorship is held against the credibility Sweden is jeopardizing when not following a convention it has ratified. No answer is given to how such a legislation should be formulated so that it will intrude as little as possible on the constitutional rights of freedom of opinion, but the conclusion is that Sweden should change its legislation in order to obstruct demonstrations conducted by racist organisations and to prevent the crimes it has categorically bound itself to prohibit. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4925194
- author
- Bastigkeit Ericstam, Sonia LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20142
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- demonstrationstillstånd, folkrätt, Konstitutionell rätt
- language
- Swedish
- id
- 4925194
- date added to LUP
- 2015-01-27 17:55:21
- date last changed
- 2015-01-27 17:55:21
@misc{4925194,
abstract = {{Principen om den fria åsiktsbildningen är grundläggande för vår demokrati. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger en konflikt mellan den grundlagsstadgade svenska demonstrationsfriheten och de folkrättsliga förpliktelser Sverige åtagit sig genom att reservationslöst ratificera FN-konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Sverige har sedan anslutandet till konventionen 1971 erhållit kritik från den kommitté som bevakar efterlevnaden av konventionsförpliktelserna, främst för att landet underlåtit att kriminalisera rasistiska grupper och spridande av alla former av rasistiska yttranden. Uppsatsens första frågeställning ångående hur Sverige bemött kritiken för bristande uppfyllelse av konventionen besvaras med att Sverige konsekvent anfört att lagstiftningen om hets mot folkgrupp är tillräcklig för att uppnå konventionens syften. I den avslutande delen analyseras denna hållning ur ett kritiskt perspektiv.
I NJA 1996 s. 577 fastslog HD att bärande av symboler som kan associeras med den nationalsocialistiska rörelsen kan innebära hets mot folkgrupp. I en dom från kammarrätten i Stockholm år 1998 avslogs en ansökan om demonstrationstillstånd på grund av att det fanns en tydlig koppling till nazism i den ansökta demonstrationen. Mot bakgrund av dessa domar analyseras det gällande rättsläget rörande demonstrationstillstånd och en frågeställning kring huruvida det är möjligt att i vissa fall avslå högerextrema gruppers ansökningar om demonstrationstillstånd besvaras försiktigt jakande.
Uppsatsen avslutas med en diskussion kring huruvida Sverige bör inskärpa sin demonstrationslagstiftning. Här belyses å ena sidan de grundlagsfästa opinionsfriheterna och förbudet mot förhandscensur i ordningslagen och å andra sidan det försvagade anseende Sverige riskerar att få internationellt om ingen kriminalisering i enlighet med konventionen sker. Inget svar ges till hur ett sådant lagrum ska utformas för att i så liten utsträckning som möjligt inkräkta på de grundlagsfästa opinionsfriheterna men slutsatsen är att Sverige bör ändra sin lagstiftning i syfte att förhindra demonstrationer av rasistiska grupper och således förekomma de brott landet kategoriskt förbundit sig att förbjuda.}},
author = {{Bastigkeit Ericstam, Sonia}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Inga rasister på våra gator! Eller? En studie av den svenska demonstrationslagstiftningen mot bakgrund av FN-konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering}},
year = {{2014}},
}