Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Den nya lagen och barnen - en uppsats om 3§ LMA och principen om barnets bästa

Svensson, Elin LU (2014) LAGF03 20142
Department of Law
Faculty of Law
Abstract (Swedish)
Principen om barnets bästa är en av fyra huvudprinciper i Konventionen om barnets rättigheter. Den närmare innebörden av barnets bästa diskuterades inte av Barnrättskommittén vid utformningen av Barnkonventionen, utan istället lät man begreppet formas av kultur och lokala sedvänjor. Möjligheten till en fri tolkning av begreppet gör det enligt kommittén möjligt att anpassa tolkningen till det enskilda barnet och även bidra till kunskapen om barns utveckling, men leder också till en risk för att begreppet missbrukas. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets identitet, barnets rätt att bli hörd, bevarandet av en familjemiljö och relationer, barnets omsorg, skydd och hälsa, skola, samt om barnet befinner sig i en särskilt... (More)
Principen om barnets bästa är en av fyra huvudprinciper i Konventionen om barnets rättigheter. Den närmare innebörden av barnets bästa diskuterades inte av Barnrättskommittén vid utformningen av Barnkonventionen, utan istället lät man begreppet formas av kultur och lokala sedvänjor. Möjligheten till en fri tolkning av begreppet gör det enligt kommittén möjligt att anpassa tolkningen till det enskilda barnet och även bidra till kunskapen om barns utveckling, men leder också till en risk för att begreppet missbrukas. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets identitet, barnets rätt att bli hörd, bevarandet av en familjemiljö och relationer, barnets omsorg, skydd och hälsa, skola, samt om barnet befinner sig i en särskilt utsatt situation. En helhetsbedömning görs där dessa faktorer vägs mot varandra. Svenska barnrättskommittén har fastställt att en kombination mellan barnets egna åsikter och en vetenskaplig basis ska användas för att bedöma vad som utgör barnets bästa. Principen ska beaktas vid alla ärenden som rör barn varför den aktualiseras när det gäller mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Den första januari 2014 trädde en lagändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl i kraft. Denna innebar att möjligheten för Migrationsverket att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun utvidgades. Migrationsverket kunde nu anvisa barn till kommuner som inte ingått någon överenskommelse om detta. Lagändringen har skapat fler mottagningsplatser för barnen vilket innebär att fler barn får sina rättigheter enligt FN-konventionen tillgodosedda. Vidare anses lagändringen kunna skapa en ökad kontinuitet i barnens tillvaro genom lägre väntetider i flyktinganläggningar, vilket också är i enlighet med principen om barnets bästa. Lagändringen har dock fört med sig en del negativa effekter. Kring systemet har skapats en osäkerhet i och med att ett antal kommuner vägrat ta emot flyktingbarn trots Migrationsverkets anvisningar. Vidare är det ifrågasatt huruvida barnets rättigheter verkligen kan tillgodoses hos en kommun som inte har tillräckliga resurser att ta emot flyktingbarn. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svensson, Elin LU
supervisor
organization
course
LAGF03 20142
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
offentlig rätt, familjerätt
language
Swedish
id
4925226
date added to LUP
2015-01-28 16:50:00
date last changed
2015-01-28 16:50:00
@misc{4925226,
  abstract     = {{Principen om barnets bästa är en av fyra huvudprinciper i Konventionen om barnets rättigheter. Den närmare innebörden av barnets bästa diskuterades inte av Barnrättskommittén vid utformningen av Barnkonventionen, utan istället lät man begreppet formas av kultur och lokala sedvänjor. Möjligheten till en fri tolkning av begreppet gör det enligt kommittén möjligt att anpassa tolkningen till det enskilda barnet och även bidra till kunskapen om barns utveckling, men leder också till en risk för att begreppet missbrukas. Vid bedömningen av barnets bästa ska hänsyn tas till barnets identitet, barnets rätt att bli hörd, bevarandet av en familjemiljö och relationer, barnets omsorg, skydd och hälsa, skola, samt om barnet befinner sig i en särskilt utsatt situation. En helhetsbedömning görs där dessa faktorer vägs mot varandra. Svenska barnrättskommittén har fastställt att en kombination mellan barnets egna åsikter och en vetenskaplig basis ska användas för att bedöma vad som utgör barnets bästa. Principen ska beaktas vid alla ärenden som rör barn varför den aktualiseras när det gäller mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Den första januari 2014 trädde en lagändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl i kraft. Denna innebar att möjligheten för Migrationsverket att anvisa asylsökande ensamkommande barn till en kommun utvidgades. Migrationsverket kunde nu anvisa barn till kommuner som inte ingått någon överenskommelse om detta. Lagändringen har skapat fler mottagningsplatser för barnen vilket innebär att fler barn får sina rättigheter enligt FN-konventionen tillgodosedda. Vidare anses lagändringen kunna skapa en ökad kontinuitet i barnens tillvaro genom lägre väntetider i flyktinganläggningar, vilket också är i enlighet med principen om barnets bästa. Lagändringen har dock fört med sig en del negativa effekter. Kring systemet har skapats en osäkerhet i och med att ett antal kommuner vägrat ta emot flyktingbarn trots Migrationsverkets anvisningar. Vidare är det ifrågasatt huruvida barnets rättigheter verkligen kan tillgodoses hos en kommun som inte har tillräckliga resurser att ta emot flyktingbarn.}},
  author       = {{Svensson, Elin}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Den nya lagen och barnen - en uppsats om 3§ LMA och principen om barnets bästa}},
  year         = {{2014}},
}