Ett barns rätt till umgänge - en studie kring påstådda sexuella övergrepp och umgängessabotage
(2014) LAGF03 20142Department of Law
Faculty of Law
- Abstract (Swedish)
- Många av de vårdnads- och umgängestvister tvister som hamnar i domstol idag innehåller anklagelser och misstankar om olika former av övergrepp mot barnet i familjen. Bedömningsgrunden barnets bästa ska vara avgörande vid beslut rörande barns vårdnad, boende och umgänge. Detta stadgas i 6 kap. 2a § föräldrabalken (1949:381), FB. Vad som anses vara barnets bästa avgörs i varje enskilt fall där särskilt avseende ska fästas bland annat vid risken för att barnet utsätts för övergrepp och dess behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar.
En växande företeelse i svensk rätt är det så kallade umgängessabotaget. Det beskriver en situation då en förälder medvetet förhindrar eller motarbetar umgängesrätten mellan barnet och den andra... (More) - Många av de vårdnads- och umgängestvister tvister som hamnar i domstol idag innehåller anklagelser och misstankar om olika former av övergrepp mot barnet i familjen. Bedömningsgrunden barnets bästa ska vara avgörande vid beslut rörande barns vårdnad, boende och umgänge. Detta stadgas i 6 kap. 2a § föräldrabalken (1949:381), FB. Vad som anses vara barnets bästa avgörs i varje enskilt fall där särskilt avseende ska fästas bland annat vid risken för att barnet utsätts för övergrepp och dess behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar.
En växande företeelse i svensk rätt är det så kallade umgängessabotaget. Det beskriver en situation då en förälder medvetet förhindrar eller motarbetar umgängesrätten mellan barnet och den andra föräldern. En sådan situation är vanligt förekommande inte minst i de mål där misstankar om övergrepp har uppdagats.
Syftet med denna uppsats har varit att genom en rättsdogmatisk metod kritiskt granska och utreda hur domstolen bedömer påstådda sexuella övergrepp i mål om umgänge och hur det förhåller sig till den svenska lagstiftningens syfte. Jag utreder även vad umgängessabotage får för konsekvenser i de mål där sexuella övergrepp mot barnet påstås ha förekommit och den anklagade föräldern har erkänts umgängesrätt.
I studien uppmärksammas särskilt domstolens problematik kring den riskbedömning som ska göras i fall där påståenden om sexuella övergrepp förekommer. Flera rättsfall på området ger anmärkningsvärt utslag för att domstolen tillämpar höga beviskrav för att påståendena ska anses bevisade och därmed leda till att riskbedömningen väger så pass tungt att umgänge inte bör komma till stånd. Studien redogör även för argumentet att domstolens riskbedömning kan ha en indirekt inverkan på den växande problematiken kring umgängessabotage. I uppsatsens avslutande delar förs en argumentation kring varför praxis många gånger inte är förenligt med den svenska lagstiftningens syfte. Till sist redovisas förslag på en lagändring inom den svenska familjerätten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4925256
- author
- Möller, Hanna LU
- supervisor
- organization
- course
- LAGF03 20142
- year
- 2014
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- keywords
- sexuella övergrepp, familjerätt, barnets bästa, umgängessabotage, umgänge
- language
- Swedish
- id
- 4925256
- date added to LUP
- 2015-01-30 10:46:12
- date last changed
- 2015-01-30 10:46:12
@misc{4925256, abstract = {{Många av de vårdnads- och umgängestvister tvister som hamnar i domstol idag innehåller anklagelser och misstankar om olika former av övergrepp mot barnet i familjen. Bedömningsgrunden barnets bästa ska vara avgörande vid beslut rörande barns vårdnad, boende och umgänge. Detta stadgas i 6 kap. 2a § föräldrabalken (1949:381), FB. Vad som anses vara barnets bästa avgörs i varje enskilt fall där särskilt avseende ska fästas bland annat vid risken för att barnet utsätts för övergrepp och dess behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. En växande företeelse i svensk rätt är det så kallade umgängessabotaget. Det beskriver en situation då en förälder medvetet förhindrar eller motarbetar umgängesrätten mellan barnet och den andra föräldern. En sådan situation är vanligt förekommande inte minst i de mål där misstankar om övergrepp har uppdagats. Syftet med denna uppsats har varit att genom en rättsdogmatisk metod kritiskt granska och utreda hur domstolen bedömer påstådda sexuella övergrepp i mål om umgänge och hur det förhåller sig till den svenska lagstiftningens syfte. Jag utreder även vad umgängessabotage får för konsekvenser i de mål där sexuella övergrepp mot barnet påstås ha förekommit och den anklagade föräldern har erkänts umgängesrätt. I studien uppmärksammas särskilt domstolens problematik kring den riskbedömning som ska göras i fall där påståenden om sexuella övergrepp förekommer. Flera rättsfall på området ger anmärkningsvärt utslag för att domstolen tillämpar höga beviskrav för att påståendena ska anses bevisade och därmed leda till att riskbedömningen väger så pass tungt att umgänge inte bör komma till stånd. Studien redogör även för argumentet att domstolens riskbedömning kan ha en indirekt inverkan på den växande problematiken kring umgängessabotage. I uppsatsens avslutande delar förs en argumentation kring varför praxis många gånger inte är förenligt med den svenska lagstiftningens syfte. Till sist redovisas förslag på en lagändring inom den svenska familjerätten.}}, author = {{Möller, Hanna}}, language = {{swe}}, note = {{Student Paper}}, title = {{Ett barns rätt till umgänge - en studie kring påstådda sexuella övergrepp och umgängessabotage}}, year = {{2014}}, }