Tvångsomhändertagande av unga på grund av deras beteende - En rättshistorisk studie med framåtblick

Abstract (Swedish)

Uppsatsen behandlar temat tvångsomhändertagande av unga på grund av deras beteende utifrån ett rättsutvecklingsperspektiv. Uppsatsen har två syften. Det första syftet är att undersöka huvuddragen i den historiska utvecklingen av lagstiftningen om tvångsomhändertagande av unga på grund av deras beteende. Det andra syftet är att diskutera hur lagstiftningen kring dessa fall, som idag kallas beteendefall och regleras i 3 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), möjligen kommer att se ut i framtiden. Perioden som har valts att studera är 1900- talets början fram till idag. Detta för att de första barnavårdslagarna i Sverige tillkom 1902.

Det har framkommit att de beteenden som leder till tvångsomhändertaganden idag inte är de samma som ledde till tvångsomhändertaganden i början av 1900-talet. Lagstiftningen riktade innan in sig på ouppfostrade och samhällsfarliga ungdomar och hade som primärt mål att skydda samhället från dessa. Nyare lagstiftning inom ämnet riktar in sig på ungdomar som har det svårt och möjligen kan vara samhällsfarliga men målet med lagstiftningen är att skydda dessa unga från sig själva. Begreppen som beskriver ungas beteende har också förändrats. Vidare har det framgått att åldersgränserna för tvångsomhändertaganden på grund av beteende har höjts och att rättssäkerheten och barnets procesställning har förbättrats. Dessutom ses tvångsomhändertagandet inte längre som en förmån för barnet utan som ett ingripande i dess liv.

Samhällsförändringar som demokratins och industrikapitalismens framgång, kommunernas förändring och professionalisering, barnpsykologins och barnpsykiatrins utveckling samt det minskade barnafödandet kan ses som skälen till dessa förändringar. Barnen och dess rättigheter har hamnat allt mer i fokus genom samhällsförändringar och även internationell lagstiftning har förbättrat barnens rätt i Sverige.

I framtida lagstiftning om tvångsomhändertagande av unga på grund av deras beteende kommer förmodligen barnet rättsliga ställning och dess bästa fortfarande vara i fokus. En mer individanpassad tvångsvård är möjlig med tanke på att varje barn ska få vård efter sitt eget bästa. Det är även möjligt att gruppen av unga som tvångsomhändertas på grund av sitt beteende kommer att vidgas och omfatta en större kategori av unga. Detta eftersom barnets bästa är vägledande och inget tyder på att samhällets skyddsansvar för barn kommer att minska.

Popular Abstract

The thesis discusses compulsory care of young people due to their behaviour from a law development perspective. The thesis has two purposes. The first purpose is to investigate the main features of the historical development of the legislation about compulsory care of young people due to their behaviour. The second purpose is to the discuss how the legislation of these cases, which today are called behavioural cases and are regulated in 3 § Care of Young Persons Act (LVU), will possibly develop in the future. The period of the investigation is the begining of the 20th century leading up to today. This period was chosen since the first child care laws in Sweden are from 1902.

The behaviours leading to compulsory care of young people today are not the same behaviours which led to compulsary care in the beginning of the 20th century. Older legislation was aimed at ill-behaved youngsters which were seen as a public danger and the the primary purpose of the legislation was to protect the society from these youngster. Newer legislation regarding this subject is aimed at young people in dificult situations which may be a public danger but the primary purpose of the legislation is to protect the young people from themselves. The descriptions of the behaivours of young people leading to compulsory care have also changed during the period. To add, the age limits for compulsory care due to behaviour have risen, the legal security and the child’s legal status in legal proceding have improved. Futhermore, the compulsory care is no longer seen as a privilege for the child but as an interference in its life.

Social changes like the breakthrough of democracy, the sucessful industrial capitalism, the changes in and professionalization of the municipalties’ organization and the birth rate decline can be seen as causes to the abovementioned changes in legislation. The child and its rights have increasingly become important due to social changes and international legislation has also improved children’s rights in Sweden.

In possible future legislation about compulsory care of young persons due to their behaviour the child’s legal status and the child’s best interest will presumably still be important. A more individualistic compulsory care is a possibility since every child should recieve care adapted to its own best interest. Simultaneously, it is possible that the group of children which recieve compulsory care due to their behaviour will grow in future legislation since the state’s responsibility to protect children will likely not decrease.

• author: Hansen, Emelie
• supervisor: Sverker Jönsson
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• course: LAGF03 20142
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: socialrätt, social and welfare law, rättshistoria, legal history
• language: Swedish
• id: 4925334
• date added to LUP: 2015-01-30 10:48:33
• date last changed: 2015-01-30 10:48:33