Vad är problemet med våldtäkt? En diskursanalys av lagförslag med fokus på samtycke

Abstract (Swedish)

2008 utfördes två parallella utredningar som båda skulle ta ställning till om en samtyckeskonstruktion skulle ersätta kravet på våld, hot om brottslig gärning eller otillbörligt utnyttjande av offrets hjälplösa tillstånd i våldtäktsparagrafen. Dessutom utvärderades 2005 års sexualbrottsreform för att se om lagändringarna uppfyllde det tilltänkta syftet. Det rörde sig om en statlig utredning, SOU 2010:71, och en skuggutredning på uppdrag av Miljöpartiet: Samtyckesutredningen. Den statliga utredningen resulterade i ett lagförslag, proposition 2012/13:111 där frågan om samtycke särskilt övervägdes. Samtyckesutredningen presenterade även de ett lagförslag.

Propositionens och Samtyckesutredningens lagförslag och problembeskrivning skiljde sig åt väsentligt. Propositionens problembeskrivning hade fokus på bristerna i 2005 års lagstiftning. Framförallt diskuterades områden som föll utanför kriminaliseringen på ett ingående sätt, där olika scenarion beskrevs. ”Hjälplöst tillstånd” ersattes med ”särskilt utsatt situation” eftersom rättstillämpningen satte kravet för högt. De fall då ett offer reagerar med passivitet åtgärdades genom att ”allvarlig rädsla” adderades. Sammantaget utökades det kriminaliserade området. En samtyckeskonstruktion ansågs inte lämplig eftersom det inneburit ett ökat fokus på offret. Dessutom ansåg man att samtycke är ett alltför generellt begrepp som inneburit svåra bedömningar för domstolarna. Det hade också lett till problem i bevishänseende. Istället behölls en reglering som angav vilka omständigheter som negerar ett samtycke.

Samtyckesutredningens problembeskrivning fokuserade mindre på rättsliga frågor än propositionen. Istället beskrevs samhällets och rättsväsendets syn på kvinnans sexualitet som tillgänglig och det låga antalet åtal och fällande domar i våldtäktsmål som de största problemen. Detta skulle åtgärdas med en våldtäktslagstiftning som helt bygger på samtycke. Det skulle i denna del inte finnas några krav på hot eller våld. Lagstiftningen skulle då få en normerande verkan där mannen måste ta reda på om kvinnan samtycker innan de genomför en sexuell handling. Det finns en tydlig problembeskrivning med mannen som förövare och kvinnan som offer.

Det finns både likheter och skillnader i de två lagförslagen. Båda är överens om att det är den enskildas sexuella integritet som är det skyddsvärda. Enligt Catherine MacKinnon konstrueras då sexuella övergrepp som något som sker slumpmässigt, och döljer verkligheten där det kvinnor är i övervägande majoritet bland offren. Det finns också en liberal människosyn. Eftersom samtycke tillmäts sådan relevans bygger detta på en idé om en fri individ med möjlighet att båda neka och ge samtycke. MacKinnon är kritisk till idén om samtycke eftersom hon inte tror att kvinnor är fria att fatta beslut i relation till män. Båda lagförslagen är till sin utformning könsneutrala.

Det finns också stora skillnader i förslagen. Samtyckesutredningen lägger tonvikt vid att sex ska vara lustbetonat medan propositionen tycker att samtycke är tillräckligt för sexuell självbestämmanderätt. I Samtyckesutredningens problembeskrivning beskrivs kön som en faktor medan propositionens problembeskrivning aldrig nämner kön.
För MacKinnon är sexualbrott intimt sammankopplade med kön. Den låga andel dömda och åtalade för våldtäkt nämns inte i propositionen. En samtyckeskonstruktion förkastas eftersom det inneburit större rättsosäkerhet. Enligt MacKinnon är detta ett tydligt manlig perspektiv som tar tillvara förövarnas intresse långt mer än offrens.

Popular Abstract

In 2008, two parallel reports concerning the Swedish rape legislation were written. They were both instructed to consider if the question of consent should replace the requirement for force, threat or the abuse of a victim’s helpless condition. They would also evaluate whether the reform of sexual offences in 2005 had met its objectives. One of the investigations was a Swedish Government Official Report, named SOU 2010:71 which later resulted in a legislative proposal from the government: prop. 2012/13:111 where the issue of consent was considered. The other report was ordered by the Green Party and presented its own legislative proposal in the book ”Samtyckesutredningen”.

The two legislative proposal’s differed both concerning the problem representation and the proposed solution. The government’s proposal problem representation focused on the shortcoming of the 2005 legislation. In particular they discussed areas that fell outside the criminalization that should be criminalized. The demand for the victim to be in a “helpless state” was set too high and was replaced by a demand for the victim to be “particularly vulnerable”. The cases where the victim reacts to a sexual offence by remaining passive was also described as a problem, remedied by the addition of “serious fear”. Overall, the criminalized area increased. A legislation based on the question of consent was deemed inappropriate because it increased the focus on the victim. In addition, consent was deemed too general of a term. This would lead to difficulty for the courts. It would also be hard to proof. Instead the proposal retained a regulation that stated the circumstances which negates consent.

“Samtyckesutredningen”’s problem description focused less on legal issues than the government’s proposal. Instead they described society’s and the legal system’s view of female sexuality and the low number of prosecutions and convictions as the biggest problems. This would be remedied with a consent requirement and an abolition of all other requirements, like coercion or force. The legislation would have a normative effect because men have to make sure that the woman is consenting before conducting a sexual act.

There are both similarities and differences in the two proposals. Both agree that the protected interest should be the individual’s sexual integrity. According to Catharine MacKinnon, constructing sexual abuse as something that happens randomly hides the reality where women are the vast majority of the victims of sexual abuses. There is a also a liberal view of the human in both proposals. Because consent is deemed relevant it presupposes a human being that is free to both dissent and consent. MacKinnon is critical of the idea of consent because she does not believe that women are free to consent at all. Their understanding of the their options are too limited due to men’s dominance over women. Both proposals are gender neutral.

There are also major differences in the proposals. ”Samtyckesutredningen” emphasizes the importance of sex to be pleasurable while the Government proposal sees consent as enough for sexual autonomy. Samtyckesutredningen’s problem representation describes gender as key factor while the government proposal never even mentions gender. To MacKinnon, sex is intimately connected with gender. The low percentage of convicted rapists is not mentioned as a problem by the government. A consent construction is rejected by the government because they assess this would lead to a lessened legal security. According to MacKinnon, this is a clear male standpoint where the law is designed from the viewpoint of the perpetrator who she assumes is male.

• author: Båtelson, Martina
• supervisor: Uta Bindreiter
• organization: Department of Law; Faculty of Law
• course: LAGF03 20142
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• language: Swedish
• id: 4925384
• date added to LUP: 2015-01-30 14:05:52
• date last changed: 2015-01-30 14:05:52