Vargen och artskyddet

Abstract (Swedish)

Vargen är en skyddad art i internationell rätt, EU-rätt och nationell rätt. Emellertid uppstår intressekonflikter på grund av de skador en stor vargstam kan orsaka. Syftet med denna uppsats är att belysa de mål för artskyddet, som ligger till grund för vargskyddet i respektive regelverk. Vidare åsyftas att belysa de inskränkningar som får göras i artskyddet, för att undersöka när motstående intressen får sådan tyngd att ett undantag från det strikta skyddssystemet kan tillåtas.

I undersökningen konstateras att det övergripande och centrala målet för artskydd är bevarande av biologisk mångfald. Ett viktigt delmål för bevarande av biologisk mångfald är bibehållandet och upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus som art- och habitatdirektivet föreskriver. Art- och habitatdirektivet föreskriver vidare villkoren för när en inskränkning i det strikta artskyddssystemet är tillåten. Villkoren innebär i sig att en avvägning mellan olika intressen måste göras. Bevarande av biologisk mångfald kommer till uttryck i miljöbalken, men nämns däremot inte i den svenska jaktlagstiftningen. Jaktlagstiftningen tillhandahåller heller inte någon definition av det centrala begreppet gynnsam bevarandestatus.

De frågeställningar som styrt arbetets utformning är i korthet huruvida det föreligger någon diskrepans i de olika regelverkens målformuleringar, huruvida målen kommer till uttryck på ett ändamålsenligt sätt, samt hur kriterierna för intresseavvägningen tar sig till uttryck. Resultatet visar att det föreligger en viss skillnad i fråga om målet om bevarande av biologisk mångfald. Detta eftersom målet kommer till uttryck i miljöbalken men inte i den praktiskt viktiga jaktlagstiftningen. En annan sak är att målet med jaktlagstiftningen, viltvård, inte kan sägas vara helt i överensstämmelse med målet om gynnsam bevarandestatus. Det finns därför anledning för den svenska lagstiftaren att införa en definition av målet om gynnsam bevarandestatus i jaktlagstiftningen. Ändamålsenligheten ur ett bevarandeperspektiv motiverar att målet tydligt bör angivas. Risken är annars att målet inte får den genomslagskraft som den annars skulle fått vid de avvägningar som ska vidtas i enlighet med jaktlagstiftningen. Kriterierna för intresseavvägningen kan sägas utgöras av de villkor som gäller för att en inskränkning i artskyddet ska tillåtas samt av själva bedömningen av en arts bevarandestatus. Det är upp till beslutsfattande myndighet att avgöra om dessa villkor är uppfyllda. Detta inbegriper att samma myndighet måste ta hänsyn till hur ett undantag kommer att påverka upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos ifrågavarande art.

Popular Abstract

The Swedish grey wolf is protected as an endangered species under international law, EU law and national legislation. However, because of damages that may occur from a large wolf population, certain conflicts of interest appear. The thesis of this essay is to explore the goals of species protection law, which provides the protection for the wolf in each legal framework. Furthermore, the essay explores the criterions for allowing derogation from the strict protection system, which are provided for through the habitats directive.

The primary goal for species protection law is that of biological diversity. The habitats directive provides that the measures taken pursuant to the directive shall be designed to maintain or restore, at favourable conservation status, wild species of community interest. Thus, favourable conservation status is a crucial concept for species protection. There are strict provisions in the habitats directive for making derogation from the protection and the assessment includes a consideration of several interests. Neither the goal of conserving biological diversity is mentioned in the Swedish hunting legislation, nor is a definition of favourable conservation status.

The main questions of this essay concerns whether there are any differences in the legal framework concerning the goals of species protection. Furthermore, whether these are expressed in an appropriate way, and how the criterion for the conflict of interest takes form. The essay establishes that there are complications concerning the goal of the conservation of biological diversity, since the goal is expressed in the Swedish Environmental Act but not in the essential hunting legislation. Another factor is that the goal with the hunting legislation, game conservation, cannot be said to be in full compliance with the goal of favourable conservation status. Therefore the Swedish legislator should impose a definition of favourable conservation status in the hunting legislation. The appropriateness from a conservation perspective gives ground for the goal to be defined. Otherwise, the goal of favourable conservation status might not be given the same effect in the weighing of interests that are made in the hunting legislation. The criterions for weighing the interests can be said to consist of the conditions for making derogation from the species protection and the determination of species conservation status. The decision-making authority decides whether these conditions are fulfilled. As part of the assessment the authority has to consider whether the derogation would affect the maintenance of favourable conservation for the species at hand.

• author: Trulsson, Nanna
• supervisor: Peter Gottschalk
• organization: Faculty of Law; Department of Law
• course: LAGF03 20142
• year: 2014
• type: M2 - Bachelor Degree
• subject: Law and Political Science
• keywords: Miljörätt
• language: Swedish
• id: 4925412
• date added to LUP: 2015-01-29 16:34:33
• date last changed: 2015-01-29 16:34:33