Advanced

Arbetarklassens extimitet – en semiologisk analys av svensk filmproduktion under 2000-talet

Strand, Joacim LU (2015) SOCK04 20142
Sociology
Abstract (Swedish)
Har arbetarklassen blivit en anomali i svensk film? Den kulturella framställningen av de sociala klasserna är avhängig de ideologiska klassmotsättningarna i den rådande samhällsformationen. Under stora delar av 1900-talet var arbetarklassen skildrad som skötsam och duglig. Den enskilde arbetaren skulle avspegla arbetarrörelsen. I dagens borgerliga hegemoni är dock inte arbetarrörelsen en dominerande samhällskraft och arbetarklassen blir varken karaktäriserad som skötsam eller duglig. Mitt syfte är sålunda att studera hur arbetarklassen har blivit skildrad i svensk filmproduktion under 2000-talet. Med utgångspunkt i Roland Barthes semiologiska analys av den borgerliga mytologin har jag bearbetat filmmaterialet som tecken och betydelser i... (More)
Har arbetarklassen blivit en anomali i svensk film? Den kulturella framställningen av de sociala klasserna är avhängig de ideologiska klassmotsättningarna i den rådande samhällsformationen. Under stora delar av 1900-talet var arbetarklassen skildrad som skötsam och duglig. Den enskilde arbetaren skulle avspegla arbetarrörelsen. I dagens borgerliga hegemoni är dock inte arbetarrörelsen en dominerande samhällskraft och arbetarklassen blir varken karaktäriserad som skötsam eller duglig. Mitt syfte är sålunda att studera hur arbetarklassen har blivit skildrad i svensk filmproduktion under 2000-talet. Med utgångspunkt i Roland Barthes semiologiska analys av den borgerliga mytologin har jag bearbetat filmmaterialet som tecken och betydelser i semiologiska system. Att studera hur arbetarklassen har blivit skildrad i svensk filmproduktion under 2000-talet syftar även till att förstå arbetarklassens semiologiska betydelse i förhållande till den borgerliga ideologin. Mitt teoretiska ramverk är – utöver Barthes semiologi – relaterat till Louis Althussers ideologiteori. Filmmaterialet är bestående av följande urval: Sebbe, Snabba cash, Äta Sova Dö och Mig äger ingen. I de omnämnda filmerna sker en semiologisk betydelseförskjutning mellan ett semiologiska system av den första ordningen och ett semiologiska system av den andra ordningen. I det semiologiska systemet av den andra ordningen – det vill säga mytologin – är arbetarklassen betecknande av misskötsamhet, smuts, missbruk och skam. Med andra ord blir arbetarklassen framställd enbart ifall den enskilde arbetaren betecknar en situation som varken kan inordnas innan- eller utanför arbetarklassens sociala förhållanden. Det innebär att arbetarklassen semiologiska betydelse i svensk filmproduktion under 2000-talet är att arbetarklassen är en anomali. Den ideologiska funktionen av arbetarklassen semiologiska betydelse är att åskådaren (miss)igenkänner arbetarklassens sociala förhållande och därigenom blir förhindrad att känna igen sig själv som arbetarklass. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Strand, Joacim LU
supervisor
organization
course
SOCK04 20142
year
type
M2 - Bachelor Degree
subject
keywords
mytologi, ideologi, klassmotsättningar, semiologisk analys, arbetarklass
language
Swedish
id
4939231
date added to LUP
2015-01-26 08:24:06
date last changed
2015-01-26 08:24:06
@misc{4939231,
  abstract     = {Har arbetarklassen blivit en anomali i svensk film? Den kulturella framställningen av de sociala klasserna är avhängig de ideologiska klassmotsättningarna i den rådande samhällsformationen. Under stora delar av 1900-talet var arbetarklassen skildrad som skötsam och duglig. Den enskilde arbetaren skulle avspegla arbetarrörelsen. I dagens borgerliga hegemoni är dock inte arbetarrörelsen en dominerande samhällskraft och arbetarklassen blir varken karaktäriserad som skötsam eller duglig. Mitt syfte är sålunda att studera hur arbetarklassen har blivit skildrad i svensk filmproduktion under 2000-talet. Med utgångspunkt i Roland Barthes semiologiska analys av den borgerliga mytologin har jag bearbetat filmmaterialet som tecken och betydelser i semiologiska system. Att studera hur arbetarklassen har blivit skildrad i svensk filmproduktion under 2000-talet syftar även till att förstå arbetarklassens semiologiska betydelse i förhållande till den borgerliga ideologin. Mitt teoretiska ramverk är – utöver Barthes semiologi – relaterat till Louis Althussers ideologiteori. Filmmaterialet är bestående av följande urval: Sebbe, Snabba cash, Äta Sova Dö och Mig äger ingen. I de omnämnda filmerna sker en semiologisk betydelseförskjutning mellan ett semiologiska system av den första ordningen och ett semiologiska system av den andra ordningen. I det semiologiska systemet av den andra ordningen – det vill säga mytologin – är arbetarklassen betecknande av misskötsamhet, smuts, missbruk och skam. Med andra ord blir arbetarklassen framställd enbart ifall den enskilde arbetaren betecknar en situation som varken kan inordnas innan- eller utanför arbetarklassens sociala förhållanden. Det innebär att arbetarklassen semiologiska betydelse i svensk filmproduktion under 2000-talet är att arbetarklassen är en anomali. Den ideologiska funktionen av arbetarklassen semiologiska betydelse är att åskådaren (miss)igenkänner arbetarklassens sociala förhållande och därigenom blir förhindrad att känna igen sig själv som arbetarklass.},
  author       = {Strand, Joacim},
  keyword      = {mytologi,ideologi,klassmotsättningar,semiologisk analys,arbetarklass},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Arbetarklassens extimitet – en semiologisk analys av svensk filmproduktion under 2000-talet},
  year         = {2015},
}