Strävan efter en jämlik arbetsmarknad - om stöd och anpassningsåtgärder för personer med funktionsnedsättning
(2015) HARH16 20142Department of Business Law
- Abstract (Swedish)
- Sammanfattning
En arbetsgivare är enligt lag förbjuden att diskriminera en arbetstagare, praktikant eller arbetssökande med en funktionsnedsättning. Det föreligger en skyldighet för arbetsgivaren att vidta de stöd- och anpassningsåtgärder som anses nödvändiga och rimliga för att de individer med funktionsnedsättning ska hamna i en jämförbar situation med individer utan funktionsnedsättning. Med beaktande av domstolspraxis kan konstateras att
arbetsledningsrätten ofta väger tyngre än arbetstagarens skydd mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Domstolen väljer inte sällan att döma till arbetsgivarens fördel i mål av detta slag.
I denna uppsats kommer de rättsregler som reglerar denna skyldighet att beskrivas för att i... (More) - Sammanfattning
En arbetsgivare är enligt lag förbjuden att diskriminera en arbetstagare, praktikant eller arbetssökande med en funktionsnedsättning. Det föreligger en skyldighet för arbetsgivaren att vidta de stöd- och anpassningsåtgärder som anses nödvändiga och rimliga för att de individer med funktionsnedsättning ska hamna i en jämförbar situation med individer utan funktionsnedsättning. Med beaktande av domstolspraxis kan konstateras att
arbetsledningsrätten ofta väger tyngre än arbetstagarens skydd mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Domstolen väljer inte sällan att döma till arbetsgivarens fördel i mål av detta slag.
I denna uppsats kommer de rättsregler som reglerar denna skyldighet att beskrivas för att i ett senare skede utröna hur en skälighetsbedömning genomförs. Vidare skall denna uppsats klargöra vad åtgärderna innebär för en arbetsgivare samt i vilka sammanhang denna skyldighet kan komma att aktualiseras och utkrävas av arbetsgivaren. Uppsatsen kommer att behandla domstolspraxis för att skapa en bild av hur såväl den nationella domstolen som EU-domstolen resonerar när det ska göras en skälighetsbedömning.
EU-direktivet 2000/78 handlar om likabehandling i arbetslivet och är aktuellt när det gäller bland andra funktionsnedsattas skydd mot diskriminering i arbetslivet. Syftet är att en individ med funktionshinder ska ges samma möjligheter att kunna delta och göra karriär inom arbetslivet på samma villkor som andra. Skyddet för individer med en funktionsnedsättning regleras i Sverige huvudsakligen i diskrimineringslagen.
Det kan konstateras att det vid en skälighetsbedömning föreligger en intressekonflikt mellan arbetsgivarens arbetsledningsrätt och den funktionsnedsatta individens diskrimineringsskydd. Vilket som väger tyngst måste bedömas med hänsyn till den specifika situationens
omständigheter. Det innebär följaktligen att det finns svårigheter att avgöra när det föreligger skyldigheter för arbetsgivaren men framförallt vad som är rimligt att kräva för typer av åtgärder. Funktionsnedsättningens art och grad ska tillsammans med de krav som ställs för den specifika anställningen eller arbetsuppgifterna styra vilka åtgärder arbetsgivaren bör vidta. Vidare skall domstolen i sin bedömning beakta den ekonomiska aspekten och väga kostnaderna mot den motprestation arbetstagaren kan tillföra verksamheten, dvs. värdet av att anställa arbetstagaren. (Less) - Popular Abstract
- Summary
The employer is prohibited by law to discriminate an employee, trainee or job applicant with a disability. Further, the employer is obligated to make reasonable adjustments to ensure the employee with disabilities is in a comparable situation with other employees’ without disabilities. By taking the court jurisprudence into account, it shows that the managerial prerogative is considered more important than the employee’s protection against discrimination based on disability. The court in many cases tends to judge to the employer’s advantage.
In this essay the legal rules which regulate the protection will be described in order to determine how the assessment is implemented by the court. Further this essay examines what kind... (More) - Summary
The employer is prohibited by law to discriminate an employee, trainee or job applicant with a disability. Further, the employer is obligated to make reasonable adjustments to ensure the employee with disabilities is in a comparable situation with other employees’ without disabilities. By taking the court jurisprudence into account, it shows that the managerial prerogative is considered more important than the employee’s protection against discrimination based on disability. The court in many cases tends to judge to the employer’s advantage.
In this essay the legal rules which regulate the protection will be described in order to determine how the assessment is implemented by the court. Further this essay examines what kind of adjustments that is reasonable to demand from the employer. This essay will concern prejudice and cases from the court, in order to contribute with a perspective on how the national as well as the European court argued when doing an overall assessment.
In the directive 2000/78/EC of 27 November 2000 about establishing a general framework for equal treatment in employment and occupation, the protection for individuals with disabilities in the labor market is discussed. The main goal is to enable an individual with a disability to participate in employment. In the Swedish law system, the protection for persons with disabilities is regulated mainly in discrimination law.
When the court is doing an overall assessment there is a conflict between the managerial prerogative and the disabled individual’s protection against discrimination. The circumstances
in each specific case need to be taken into account when doing an overall assessment. Consequently it is associated with difficulties to determine when there are obligations for the employer but especially what’s reasonable and fair to demand from the employer in terms of making adjustments’ to help a disabled employee perform the working tasks. The nature and degree of the disability should, together with the demanded qualifications for the actual position, determine what measures the employer needs to take to fulfill the obligations. Further, when the court is doing an estimation, the economical aspect is of importance as well as the cost for adapting the working environment for an employee with disabilities. The costs and the employer’s resources must be weighed against the value of hiring the employee. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/4986099
- author
- Lindell, Sara LU and Schultz, Sandra LU
- supervisor
- organization
- course
- HARH16 20142
- year
- 2015
- type
- M2 - Bachelor Degree
- subject
- language
- Swedish
- id
- 4986099
- date added to LUP
- 2015-01-29 10:39:13
- date last changed
- 2015-01-29 10:39:13
@misc{4986099,
abstract = {{Sammanfattning
En arbetsgivare är enligt lag förbjuden att diskriminera en arbetstagare, praktikant eller arbetssökande med en funktionsnedsättning. Det föreligger en skyldighet för arbetsgivaren att vidta de stöd- och anpassningsåtgärder som anses nödvändiga och rimliga för att de individer med funktionsnedsättning ska hamna i en jämförbar situation med individer utan funktionsnedsättning. Med beaktande av domstolspraxis kan konstateras att
arbetsledningsrätten ofta väger tyngre än arbetstagarens skydd mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Domstolen väljer inte sällan att döma till arbetsgivarens fördel i mål av detta slag.
I denna uppsats kommer de rättsregler som reglerar denna skyldighet att beskrivas för att i ett senare skede utröna hur en skälighetsbedömning genomförs. Vidare skall denna uppsats klargöra vad åtgärderna innebär för en arbetsgivare samt i vilka sammanhang denna skyldighet kan komma att aktualiseras och utkrävas av arbetsgivaren. Uppsatsen kommer att behandla domstolspraxis för att skapa en bild av hur såväl den nationella domstolen som EU-domstolen resonerar när det ska göras en skälighetsbedömning.
EU-direktivet 2000/78 handlar om likabehandling i arbetslivet och är aktuellt när det gäller bland andra funktionsnedsattas skydd mot diskriminering i arbetslivet. Syftet är att en individ med funktionshinder ska ges samma möjligheter att kunna delta och göra karriär inom arbetslivet på samma villkor som andra. Skyddet för individer med en funktionsnedsättning regleras i Sverige huvudsakligen i diskrimineringslagen.
Det kan konstateras att det vid en skälighetsbedömning föreligger en intressekonflikt mellan arbetsgivarens arbetsledningsrätt och den funktionsnedsatta individens diskrimineringsskydd. Vilket som väger tyngst måste bedömas med hänsyn till den specifika situationens
omständigheter. Det innebär följaktligen att det finns svårigheter att avgöra när det föreligger skyldigheter för arbetsgivaren men framförallt vad som är rimligt att kräva för typer av åtgärder. Funktionsnedsättningens art och grad ska tillsammans med de krav som ställs för den specifika anställningen eller arbetsuppgifterna styra vilka åtgärder arbetsgivaren bör vidta. Vidare skall domstolen i sin bedömning beakta den ekonomiska aspekten och väga kostnaderna mot den motprestation arbetstagaren kan tillföra verksamheten, dvs. värdet av att anställa arbetstagaren.}},
author = {{Lindell, Sara and Schultz, Sandra}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Strävan efter en jämlik arbetsmarknad - om stöd och anpassningsåtgärder för personer med funktionsnedsättning}},
year = {{2015}},
}