Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Ungdomars oro. Utmaningen att hantera ungdomars oro och ångest i skolan under 2000-talet.

Sannarum, Maria LU (2015) SOCM03 20142
Sociology
Abstract (Swedish)
Ämnet för denna studie är ungdomars oro och ångest i dagens samhälle. Utgångspunkter är rapporter som visar att andelen unga vuxna som känner oro, ängslan och ångest mer än fördubblats de senaste tolv åren. Varannan pojke och nästan 70% av flickor mellan 16-18 år känner stress och oro på grund av krav från skolarbete samt krav de lägger på sig själva. Oro och nedstämdhet kan i förlängningen utvecklas till annan ångestrelaterad problematik och göra det svårare för individen att fungera i samhället, vilket gör det till en samhällelig och psykosocial angelägenhet att förebygga och hantera ungdomars oro.
Syftet är att ta reda på hur ungdomar hanterar oro och ångest genom att söka svaren och behovet hos dem själva och även söka stöd i teori... (More)
Ämnet för denna studie är ungdomars oro och ångest i dagens samhälle. Utgångspunkter är rapporter som visar att andelen unga vuxna som känner oro, ängslan och ångest mer än fördubblats de senaste tolv åren. Varannan pojke och nästan 70% av flickor mellan 16-18 år känner stress och oro på grund av krav från skolarbete samt krav de lägger på sig själva. Oro och nedstämdhet kan i förlängningen utvecklas till annan ångestrelaterad problematik och göra det svårare för individen att fungera i samhället, vilket gör det till en samhällelig och psykosocial angelägenhet att förebygga och hantera ungdomars oro.
Syftet är att ta reda på hur ungdomar hanterar oro och ångest genom att söka svaren och behovet hos dem själva och även söka stöd i teori och forskning. Studien söker svar på vilka faktorer som påverkar ungdomars oro och ångest och hur de själva förebygger och hanterar oro samt vad de ser att omgivningen och då främst skolan kan göra. Betydelsen av samtal och lyhördhet, där Baumans (1997) begrepp att vara för den andre, Ziehes (1993) teori om resonans och Durkheims (1993) om kollektiv samvaro är framträdande. Teori och forskning visar; statistik på psykisk ohälsa hos ungdomar, exempel på förebyggande arbete som främjar ett bättre socialt klimat i skolan, att det går att minska ångest, öka glädje och motivation och att det är viktigt att skolpersonal vågar fråga och lägga sig i samt bekräftar att mer samtal och dialog, samarbete och vuxenstöd behövs. Det framkommer att de som är duktiga eller tysta är en riskgrupp och att det är viktigt att det finns forum för reflektion och diskussion då eget grubbleri kan leda till depression. Denna studie visar även att samhällsekonomiskt kan en omfördelning av resurser minska psykisk ohälsa och samhället kan tjäna på att förebygga t ex depressioner. Det behövs tidiga insatser och ett långsiktigt tänkande.
Studiens resultat bygger, förutom på forskning och teori, på intervjuer utformade som dynamiska samtal enskilt och i grupp, med ungdomar i klass 9 samt gymnasiet. Avsikten var att få information från verkligheten och från ungdomarnas eget perspektiv nå förståelse för fenomenen oro och ångest, hur de uppstår i sin sociala kontext samt analysera samband mellan dessa fenomen och olika sociala företeelser. En analys av hur resultatet av samtalen med ungdomar sammanfaller med frågeställning och fakta från forskning och teori visar att oro och ångest kan förebyggas och hanteras genom att man pratar med varandra, med vänner och även med de man inte känner. Förutom behovet av samtal framstår betydelsen av kollektiv samverkan för att hantera individuell utveckling och att det går att förebygga oro genom att känna sig delaktig, få resonans från omvärlden, förståelse och vuxenstöd. (Less)
Popular Abstract (Swedish)
Bakgrund och syfte
Dagens samhälle ställer allt högre krav och utmanar med fler valmöjligheter på ett accelererande sätt. Livet är inte planerat och tillrättalagt som tidigare och det skapar oro och ångest. Kontinuerligt ger media exempel på ungdomar som av olika anledningar mått dåligt genom hela sin skoltid. Siffror presenteras som visar att den psykiska ohälsan ökar, därför är det viktigt att hitta sätt att vända den trenden. Skolan är en central plats där ungdomar tillbringar mycket av sin tid och där många faktorer skapar oro och ångest. Ungdomar framstår som en spegel av samhället och betraktas traditionellt som ett problem och har vetenskapligt bevisat problem. Syftet med den empiriska studien i denna uppsats är att ta reda på... (More)
Bakgrund och syfte
Dagens samhälle ställer allt högre krav och utmanar med fler valmöjligheter på ett accelererande sätt. Livet är inte planerat och tillrättalagt som tidigare och det skapar oro och ångest. Kontinuerligt ger media exempel på ungdomar som av olika anledningar mått dåligt genom hela sin skoltid. Siffror presenteras som visar att den psykiska ohälsan ökar, därför är det viktigt att hitta sätt att vända den trenden. Skolan är en central plats där ungdomar tillbringar mycket av sin tid och där många faktorer skapar oro och ångest. Ungdomar framstår som en spegel av samhället och betraktas traditionellt som ett problem och har vetenskapligt bevisat problem. Syftet med den empiriska studien i denna uppsats är att ta reda på vilka faktorer som påverkar oro och hur ungdomar hanterar och förebygger oro och ångest.
Teori, Metod och tillvägagångssätt
För att finna svar på min frågeställning har jag bearbetat forskning och statistik baserad på undersökningar i skolan, sökt i litteratur om oro och ångestrelaterad problematik, i forskning och litteratur efter teorier och metoder för ett förebyggande arbete internationellt och i Sverige, samt använt sociologiska teorier av Durkheim, Bauman och Ziehe. Den kvalitativa empiriska studien består av dynamiska samtal med ungdomar i klass 9 samt gymnasiet.
Resultat och diskussion
Skolan är ett forum för utbildning men även en arbetsplats och en social tillvaro där vuxna, barn och ungdomar tillbringar stor del av sin tid. I samtalen med ungdomarna tyckte de att samtal i sig är en lösning, som ett sätt att läka och som kan öppna upp för egna insikter. Även forskning och teori visar att oro och ångest kan förebyggas och hanteras genom dialog, att få förståelse och vuxenstöd, genom att känna sig delaktig, få resonans från omvärlden.
Samhällets kostnader för depression har fördubblats på 10 år, samhällsekonomiskt skulle en omfördelning av resurser genom att förebygga istället för att behandla spara enorma summor. Det behövs mer resurser inom skolan för att tidigt fånga upp signaler och varningstecken och på detta sätt bidra till att rusta ungdomar för vuxenlivet. Alla elever borde bli sedda och få det stöd de behöver för att förebygga oro, ångest och utanförskap. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sannarum, Maria LU
supervisor
organization
course
SOCM03 20142
year
type
H2 - Master's Degree (Two Years)
subject
keywords
Förebygga, Ungdomar, Skolan, Ångest, Nyckelord: Oro
language
Swedish
id
5031713
date added to LUP
2015-01-30 08:25:42
date last changed
2015-01-30 08:25:42
@misc{5031713,
  abstract     = {{Ämnet för denna studie är ungdomars oro och ångest i dagens samhälle. Utgångspunkter är rapporter som visar att andelen unga vuxna som känner oro, ängslan och ångest mer än fördubblats de senaste tolv åren. Varannan pojke och nästan 70% av flickor mellan 16-18 år känner stress och oro på grund av krav från skolarbete samt krav de lägger på sig själva. Oro och nedstämdhet kan i förlängningen utvecklas till annan ångestrelaterad problematik och göra det svårare för individen att fungera i samhället, vilket gör det till en samhällelig och psykosocial angelägenhet att förebygga och hantera ungdomars oro.
Syftet är att ta reda på hur ungdomar hanterar oro och ångest genom att söka svaren och behovet hos dem själva och även söka stöd i teori och forskning. Studien söker svar på vilka faktorer som påverkar ungdomars oro och ångest och hur de själva förebygger och hanterar oro samt vad de ser att omgivningen och då främst skolan kan göra. Betydelsen av samtal och lyhördhet, där Baumans (1997) begrepp att vara för den andre, Ziehes (1993) teori om resonans och Durkheims (1993) om kollektiv samvaro är framträdande. Teori och forskning visar; statistik på psykisk ohälsa hos ungdomar, exempel på förebyggande arbete som främjar ett bättre socialt klimat i skolan, att det går att minska ångest, öka glädje och motivation och att det är viktigt att skolpersonal vågar fråga och lägga sig i samt bekräftar att mer samtal och dialog, samarbete och vuxenstöd behövs. Det framkommer att de som är duktiga eller tysta är en riskgrupp och att det är viktigt att det finns forum för reflektion och diskussion då eget grubbleri kan leda till depression. Denna studie visar även att samhällsekonomiskt kan en omfördelning av resurser minska psykisk ohälsa och samhället kan tjäna på att förebygga t ex depressioner. Det behövs tidiga insatser och ett långsiktigt tänkande.
Studiens resultat bygger, förutom på forskning och teori, på intervjuer utformade som dynamiska samtal enskilt och i grupp, med ungdomar i klass 9 samt gymnasiet. Avsikten var att få information från verkligheten och från ungdomarnas eget perspektiv nå förståelse för fenomenen oro och ångest, hur de uppstår i sin sociala kontext samt analysera samband mellan dessa fenomen och olika sociala företeelser. En analys av hur resultatet av samtalen med ungdomar sammanfaller med frågeställning och fakta från forskning och teori visar att oro och ångest kan förebyggas och hanteras genom att man pratar med varandra, med vänner och även med de man inte känner. Förutom behovet av samtal framstår betydelsen av kollektiv samverkan för att hantera individuell utveckling och att det går att förebygga oro genom att känna sig delaktig, få resonans från omvärlden, förståelse och vuxenstöd.}},
  author       = {{Sannarum, Maria}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Ungdomars oro. Utmaningen att hantera ungdomars oro och ångest i skolan under 2000-talet.}},
  year         = {{2015}},
}