A life on the wings: tracking the migration and winter movement of European Pallid swifts Apus pallidus by using miniature geolocators

Abstract

1. Migratory birds show predictable annual routines, divided in breeding and wintering in separate areas and migration in-between. For obligate insectivorous birds this includes continental-wide journeys. How birds perform these schedules and how they time their use of space is not well understood.
2. I have used geolocator-derived data to describe the non-breeding movement of 14 individually tracked south-European Pallid swifts Apus pallidus, an aerial insectivore wintering in sub-Saharan Africa. Time allocation within the annual schedule, and migratory connectivity between breeding and wintering area has been evaluated.
3. With platform derived Normalized Difference Vegetation Index (NDVI), increases in habitat quality could be related to long-distance winter movement in the Pallid swifts.
4. In conclusion Pallid swift in this study performed rapid movement between the breeding area and the wintering range in both autumn and spring, and showed large variation in timing of the two migrations. Up to six geographically separated wintering areas per individual could be defined. Main target area upon arrival to Western sub-Saharan Africa was the Sahel zone from Senegal in the west to Niger in the east. In late autumn, the Pallid swifts significantly improved their habitat quality while moving to more humid areas, along the Atlantic coast of Senegal – Guinea, Nigeria and Central African Republic. During the mid-winter, the individuals had the highest concentration with 11/14 individuals in Nigeria suggesting a rather high migratory connectivity for the sample as a whole.
5. Focusing future research in the Pallid swifts in migratory connectivity in a species perspective and revealing detailed individual annual scheduling in the context of its environment would further increase our knowledge in this enigmatic species.

Popular Abstract (Swedish)

Ny teknik hjälper till att svara på gamla frågor -
Flyttfågelrörelser kartläggs med hjälp av minimala dataloggar

I alla tider har man fascinerats över flyttfåglars förmåga att genomresor som sträcker sig över kontinenter följa säsongernas cykler. Att anlända i rätt tid för att kunna utnyttja sommarens överflöd av resurser för att lika flyktigt, ge sig av när höstmörkret närmar sig är vad många fåglar förmår. Deras punktlighet har gjort deras ankomst till hållpunkter för olika skeenden i människors liv under lång tid, och även idag förknippas flera arter med sommarens ankomst.
Men vad gör dessa sommargäster på vintern, och hur lägger fåglarna upp resan från Afrika för att anlända i rätt tid när det grönskar och insekternas antal ökar? Det är ett par frågor man numera kan detaljstudera hos en allt större mängd fågelarter. Med en liten datalogger monterad som en ryggsäck på fågels rygg som kontinuerligt mäter och för logg på styrkan på solljuset kan solens upp- och nedgång klockas. Dessa tidpunkter används sedan för att på några 10-tals mil när räkna ut var fågeln har varit under hela året. Eftersom man slipper kommunicera med satelliter kan dataloggen göras så pass lätt att den kan monteras på fåglar som endast väger några 10-tals gram, vilket inkluderar en stor del av världens alla fågelarter.
Här har jag granskat data inhämtad från s.k. ljusloggar som följt 14 bleka tornseglare från deras häckplats i södra Europa ned till västra Afrika och tillbaka igen. Med ca 50 mil om dagen går själva flygresan relativt fort och större delen av året spenderas på häckplatsen och i vinterområdet. Till vilken grad som geografiska regioner i sommar och vinterkvarteren kan knytas ihop genom fåglarnas flyttning mäts i hur stor andel av de följda seglarna som rör sig till området. Totalt 11 av de 14 bleka tornseglarna spenderade mid-vintern i Nigeria, vilket är tecken på en relativt stor anknytning till den regionen i Afrika och häckplatsen.
De bleka tornseglarna uppehöll sig inte hela vintern i Nigeria utan använde ett flertal åtskilda platser som de rörde sig emellan. Förklaringen bakom rörelsemönstret skulle kunna bero på att individerna har förmågan att söka upp de allra bästa förhållandena för att överleva vintern. Västra Afrika går från en grönskande landskap under regnperioden i augusti till att successivt torka ut under höstens och vinterns gång. Detta kan likställas med födoförhållande för en insektsätande blek tornseglare och är något som går att mäta med hjälp av satellitbilder. Fåglarna i den här studien gjorde just sådana förbättringar i födoförhållanden genom att företa längre förflyttningar från torrare till fuktigare områden inom västra Afrika under senhösten.
Individerna hade väldigt olika fördelning av tid mellan häcknings- och övervintringsområde, vilket visades både i ankomst- och avresetidpunkt till häckningsområdet. Om detta speglar individuella skillnader i flyttningstaktik eller i kvalitet är svårt att sia om idag. Dock kan den här typen av skillnader påverka hur många ungar de bleka tornseglarna får per år, men också deras chanser att överleva till nästa sommar. Detta är faktorer att överväga för att maximera antalet ungar under sin livstid, något som eftersträvas för att bli evolutionärt framgångsrik.
Den här studien har gett oss ytterligare inblick i vardagen hos en av naturens globetrotters, den bleka tornseglaren, men har också väckt nya frågor kring en fågelindivids livsbeslut.

Handledare: Susanne Åkesson och Anders Hedenström
Examensarbete för masterexamen i zooekologi, 30hp 2014
Biologiska institutionen, Lunds universitet

• author: Norevik, Gabriel
• supervisor: Susanne Åkesson; Anders Hedenström
• organization: Degree Projects in Biology
• course: BIOM32 20141
• year: 2014
• type: H2 - Master's Degree (Two Years)
• subject: Biology and Life Sciences
• language: English
• id: 5268145
• date added to LUP: 2015-04-08 14:38:20
• date last changed: 2015-04-08 14:38:20