Lag om proportionellt valsätt

Abstract (Swedish)

The proportional method of election is based on the idea of a consensus model where different interests is represented by its size, the decisions emerging from negotiations and bridging the gap between majority and minority. The proportional method of election is therefore a minority protection that ensures the smaller political parties to be entitled political positions and thus power and transparency.

Sweden introduced the system of proportional elections in connection with voting rights reforms 1907-1909 for election to parliament and then gradually introduced it in elections to the municipal assemblies and elections in municipalities and county councils. For elections to the municipal assemblies rules of proportional representation is mandatory. For elections officiated in the municipal assembly it is instead a right for a minority to request that certain elections is held in accordance with the law of proportional election (SFS 1992:339 Lag om proportionellt valsätt).

Historically, the law of proportional election (LPV) has mainly been used as a basis for voluntary agreements among political parties on how to allocate political positions between them. The mathematical allocation is thus made in accordance with LPV but the election is completed through the usual majority voting method. Because of this practice the law has rarely been used and thus rarely been subject to major revisions.

In recent years it has become increasingly common for municipalities to conduct elections by applying the law of proportional election. This development has made it clear that the law in many parts is unclear and incomplete with major application problems as a result. Parallel to this, there is an ongoing fundamental discussion about the law and its raison d'être and scope. Critics argue that there are good reasons to abandon the consensus democratic approach that the law of proportional election rests on in favor of the majority rule where the majority appoints all elected officials, primarily in the municipal executive committee but in time also in other political bodies. A number of studies have suggested that majority rule should be introduced on a trial basis in municipalities, but these proposals have not yet received enough support. However, there are a growing number of critics of the law. The majority's position in the Swedish municipal politics has also strengthened in recent years through amendments to the Municipality Law (SFS 1991:900 Kommunallagen). As a counterbalance to this development, surveys among elected officials at the municipal level show there is still support for the proportional method of election and the consensus democratic approach that it rest on.

Abstract (Swedish)

Det proportionella valsättet bygger på tanken om en samförståndsmodell där olika intressen representeras efter sin storlek, att besluten växer fram efter förhandlingar och att man överbryggar klyftan mellan majoritet och minoritet. Det proportionella valsättet är således ett minoritetsskydd som tillförsäkrar även de mindre politiska partierna rätt till förtroendeposter och därmed makt och insyn.

I Sverige infördes proportionella val i samband med rösträttsreformerna 1907–1909 för val till riksdagens båda kamrar för att sedan successivt införas vid val till kommunala fullmäktigeförsamlingar och val inom kommuner och landsting. För valen till fullmäktige är reglerna om proportionella val tvingande. För val förrättade inom fullmäktige rör det sig istället om en rätt för en minoritet att i fullmäktige och nämnder begära att vissa val förrättas i enlighet med lag om proportionellt valsätt (LPV).

Historiskt sett har LPV huvudsakligen använts som en grund för de överenskommelser partier träffar om hur mandat ska fördelas i olika kommunala organ. Den matematiska fördelningen har således skett enligt LPV men själva valet har skett genom majoritetsvalmetoden. Denna praxis har gjort att lagen sällan tillämpats och därmed sällan varit föremål för några större revideringar.

Under de senaste åren har det emellertid blivit allt vanligare att kommuner genomför val med tillämpning av lag om proportionellt valsätt. Detta beror delvis på förändringar i den svenska kommunpolitiken. Denna utveckling har tydliggjort att lagen i många delar är oklar och ofullständig med stora tillämpningssvårigheter som följd. Parallellt pågår det sedan många år en principiell diskussion rörande lagens existensberättigande och dess tillämpningsområde. Kritiker hävdar att det finns goda skäl att överge det samförståndsdemokratiska synsätt som lagen om proportionellt valsätt vilar på för att istället inför majoritetsstyre i kommuner, det vill säga att majoriteten ska tillsätta samtliga förtroendevalda i främst kommunstyrelsen men i en förlängning även i andra organ. En rad utredningar har föreslagit att majoritetsstyre ska införas på prov i kommuner, men ännu har dessa förslag inte fått tillräckligt stöd. Hittills har man således valt att hålla fast vid det proportionella valsättet. Lagens kritiker har dock blivit allt fler samtidigt som majoritetens ställning i den svenska kommunpolitiken har stärkts de senaste åren genom ändringar i kommunallagen. Som en motvikt till denna utvecklingsrörelse visar undersökningar bland förtroendevalda på kommunal nivå att det fortfarande finns ett stöd för det proportionella valsättet och det samförståndsdemokratiska synsätt detta bygger på.

• author: Aidemark, Elisabet
• supervisor: Bengt Lundell
• organization: Department of Law
• alternative title: The law of proportional election
• course: JURM01 20151
• year: 2015
• type: H3 - Professional qualifications (4 Years - )
• subject: Law and Political Science
• keywords: förvaltningsrätt, kommunallagen, proportionella val
• language: Swedish
• id: 5276883
• date added to LUP: 2015-05-06 11:17:46
• date last changed: 2015-05-06 11:17:46