Advanced

Arbetsledningsrätt och stress – skillnaden mellan arbetsgivarens ansvar, gentemot sjuka arbetstagare, enligt LAS och enligt arbetsmiljöregleringen

Dahlkrans, Maria LU (2015) JURM02 20151
Department of Law
Abstract (Swedish)
Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur relationen mellan arbetsgivarens arbetsledningsrätt och skyddet för sjuka arbetstagare ser ut, enligt reglerna i lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS), och hur detta bedöms av Arbetsdomstolen. Vidare undersöks hur relationen ser ut mellan arbetsgivarens arbetsledningsrätt och arbetsmiljöregleringen, gällande ansvaret för den psykosociala arbetsmiljön med fokus på problem med stress och hög arbetsbelastning. Huvudsyftet är att därefter göra en jämförelse mellan hur arbetsgivarens arbetsledningsrätt upprätthålls enligt de båda regelsystemen. Vidare undersöks behovet av ytterligare regleringar på det psykosociala arbetsmiljöområdet.

Arbetsgivarens arbetsledningsrätt är en etablerad princip i... (More)
Syftet med uppsatsen är att redogöra för hur relationen mellan arbetsgivarens arbetsledningsrätt och skyddet för sjuka arbetstagare ser ut, enligt reglerna i lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS), och hur detta bedöms av Arbetsdomstolen. Vidare undersöks hur relationen ser ut mellan arbetsgivarens arbetsledningsrätt och arbetsmiljöregleringen, gällande ansvaret för den psykosociala arbetsmiljön med fokus på problem med stress och hög arbetsbelastning. Huvudsyftet är att därefter göra en jämförelse mellan hur arbetsgivarens arbetsledningsrätt upprätthålls enligt de båda regelsystemen. Vidare undersöks behovet av ytterligare regleringar på det psykosociala arbetsmiljöområdet.

Arbetsgivarens arbetsledningsrätt är en etablerad princip i svensk rätt, som dock följs av en mängd begränsningar. En begränsning är att det enligt LAS krävs saklig grund vid uppsägning. Sjukdom har i förarbetena angetts som en faktor som i princip inte utgör saklig grund för uppsägning, så länge arbetstagaren kan utföra arbete av någon betydelse för arbetsgivarens räkning. Arbetsgivaren har en skyldighet att genomföra rehabiliterings- och omplaceringsutredningar för att kunna bereda sjuka arbetstagare fortsatt arbete hos sig. Brister i denna går ut över arbetsgivaren. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att skapa nya tjänster eller utöka sin verksamhet för att erbjuda sjuka arbetstagare fortsatt arbete. I lagens förarbete angavs det att det inte gick att dra en generell gräns för när uppsägning av en sjuk arbetstagare kunde komma ifråga, utan att det fick göras en bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. I praxis från Arbetsdomstolen har denna gräns utvecklats så att det blir tydligt att arbetsgivarens arbetsledningsrätt, i förhållande till sjuka arbetstagare, fortsatt är relativt stark.

Även arbetsmiljöregleringen begränsar arbetsgivarens arbetsledningsrätt. Den psykosociala arbetsmiljön, och problem med exempelvis stress, omfattas av arbetsmiljöregleringen. I uppsatsen analyseras vilka effekter denna reglering får på arbetsgivarens arbetsledningsrätt. Arbetsmiljöverket, som är tillsynsmyndighet för arbetsmiljöregleringens efterlevnad, har att luta sig mot reglerna i arbetsmiljölagen (1977:1160) när de meddelar förelägganden mot brister i den psykosociala arbetsmiljön. I lagen anges att arbetsgivaren är skyldig att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. I domar från förvaltningsdomstolarna, och utifrån förelägganden från Arbetsmiljöverket, framträder en bild av att arbetsgivarens arbetsledningsrätt begränsas i högre grad enligt arbetsmiljöregleringen än vad den gör genom Arbetsdomstolens rättstillämpning.

Det saknas bindande föreskrifter om den psykosociala arbetsmiljön, men det finns i skrivande stund förslag från Arbetsmiljöverket, till en sådan föreskrift. Det finns många anledningar till att en sådan föreskrift skulle vara av stort värde, men det finns även problem knutna till att reglera denna del av arbetsmiljön, bl.a. höjs röster att en sådan föreskrift i alltför hög grad skulle ingripa i arbetsgivarens arbetsledningsrätt. (Less)
Abstract
This thesis will investigate the relation between the managerial prerogative and the legal protection for employees that are sick and how this is ruled on by the Labour Court - according to the Employment Protection Act. Furthermore, the relation between the managerial prerogative and the work environment legislation regarding the responsibility for the psychosocial environment in the workplace will be investigated, focussing on problems related to stress and high work load. The purpose of the thesis is then to look at how the managerial prerogative is maintained according to the two regulatory systems. Finally the need for further regulations in the psychosocial work environment is examined.
The managerial prerogative is an established... (More)
This thesis will investigate the relation between the managerial prerogative and the legal protection for employees that are sick and how this is ruled on by the Labour Court - according to the Employment Protection Act. Furthermore, the relation between the managerial prerogative and the work environment legislation regarding the responsibility for the psychosocial environment in the workplace will be investigated, focussing on problems related to stress and high work load. The purpose of the thesis is then to look at how the managerial prerogative is maintained according to the two regulatory systems. Finally the need for further regulations in the psychosocial work environment is examined.
The managerial prerogative is an established principle in Swedish law but it has a number of limitations. One limitation is that the Work Protection Act requires a substantial reason for termination of employment. Sickness has, in the legislative history, been stated as a reason that in principle does not count as substantial enough for termination of employment as long as the employee is able to perform some form of meaningful task on behalf of the employer. The employer is also obligated to investigate options for rehabilitation and work assignment transfers to allow sick or injured workers to continue their employment. However, an employer is not forced to create new work assignments or expand their operation to be able to offer continued employment to workers that are sick. In the legislative history of the law it was stated that a generic line for when termination of sick employees was allowed could not be drawn, instead assessments would had to be made on a case by case basis. In application of law the Labour Court has applied these guidelines in ways that clearly point to the managerial prerogative still being strong compared to the protection afforded sick employees.
Work environment legislation also limit the managerial prerogative. This includes regulations on psychosocial work environment, for example with problems relating to stress, and this thesis will analyse the effect this has on the managerial prerogative. The Swedish Work Environment Authority governs work environment regulations and base their rulings on the Work Environment Act, when they issue injunctions because of flaws in the psychosocial work environment. The law states that the employer is obligated to take any preventive measures required to lessen the risk of employees suffering physical or mental stress and accidents in the workplace. Judgements issued by the administrative courts and injunctions given by the Work Environment Authority points to the managerial prerogative being more limited by work environment legislation than by the the Employment Protection Act as applied by the Labour Court.
Binding regulations regarding the psychosocial work environment are lacking but at the time this thesis is being written a proposal for such regulations have been made by the Swedish Work Environment Authority. There are many reasons why such regulations would be of great value but there are also problems with regulating this part of the work environment - for example it could interfere too much with the managerial prerogative. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Dahlkrans, Maria LU
supervisor
organization
alternative title
The Managerial Prerogative and Stress – the employer´s responsibility towards unhealthy employees according to The Employment Protection Act compared with the responsibilities of the employer due to work environment regulations
course
JURM02 20151
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
arbetsrätt, arbetsmiljö, stress, sjukdom, uppsägning, Arbetsmiljöverket, arbetsmiljölagen, rehabilitering, arbetsledningsrätt
language
Swedish
id
5322874
date added to LUP
2015-06-22 13:11:07
date last changed
2015-06-22 13:11:07
@misc{5322874,
  abstract     = {This thesis will investigate the relation between the managerial prerogative and the legal protection for employees that are sick and how this is ruled on by the Labour Court - according to the Employment Protection Act. Furthermore, the relation between the managerial prerogative and the work environment legislation regarding the responsibility for the psychosocial environment in the workplace will be investigated, focussing on problems related to stress and high work load. The purpose of the thesis is then to look at how the managerial prerogative is maintained according to the two regulatory systems. Finally the need for further regulations in the psychosocial work environment is examined.
The managerial prerogative is an established principle in Swedish law but it has a number of limitations. One limitation is that the Work Protection Act requires a substantial reason for termination of employment. Sickness has, in the legislative history, been stated as a reason that in principle does not count as substantial enough for termination of employment as long as the employee is able to perform some form of meaningful task on behalf of the employer. The employer is also obligated to investigate options for rehabilitation and work assignment transfers to allow sick or injured workers to continue their employment. However, an employer is not forced to create new work assignments or expand their operation to be able to offer continued employment to workers that are sick. In the legislative history of the law it was stated that a generic line for when termination of sick employees was allowed could not be drawn, instead assessments would had to be made on a case by case basis. In application of law the Labour Court has applied these guidelines in ways that clearly point to the managerial prerogative still being strong compared to the protection afforded sick employees.
Work environment legislation also limit the managerial prerogative. This includes regulations on psychosocial work environment, for example with problems relating to stress, and this thesis will analyse the effect this has on the managerial prerogative. The Swedish Work Environment Authority governs work environment regulations and base their rulings on the Work Environment Act, when they issue injunctions because of flaws in the psychosocial work environment. The law states that the employer is obligated to take any preventive measures required to lessen the risk of employees suffering physical or mental stress and accidents in the workplace. Judgements issued by the administrative courts and injunctions given by the Work Environment Authority points to the managerial prerogative being more limited by work environment legislation than by the the Employment Protection Act as applied by the Labour Court.
Binding regulations regarding the psychosocial work environment are lacking but at the time this thesis is being written a proposal for such regulations have been made by the Swedish Work Environment Authority. There are many reasons why such regulations would be of great value but there are also problems with regulating this part of the work environment - for example it could interfere too much with the managerial prerogative.},
  author       = {Dahlkrans, Maria},
  keyword      = {arbetsrätt,arbetsmiljö,stress,sjukdom,uppsägning,Arbetsmiljöverket,arbetsmiljölagen,rehabilitering,arbetsledningsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Arbetsledningsrätt och stress – skillnaden mellan arbetsgivarens ansvar, gentemot sjuka arbetstagare, enligt LAS och enligt arbetsmiljöregleringen},
  year         = {2015},
}